The Lobster
Betyg 3
The Lobster är en satirisk framtidsdystopi av den grekiska regissören Yorgos Lanthimos som med filmen gör debut med en engelskspråkig film efter sina tidigare succéer Dogtooth som kom 2009, Attenberg 2010 och Alps 2011. The Lobster visar på Stockholm Filmfestival och är en av de filmer som måste ses. Med det stjärnuppbåd filmen har i rollistan med Colin Farrell och Rachel Weisz lär den få svensk distribution till biodukarna utanför festivalen också.
Om du är ensamstående måste du hitta någon att leva tillsammans med. Det gör du enklast genom att checka in på ett särskilt hotell där du kan träffa andra ensamstående. Det som är lite farligt med att söka någon att leva med på detta hotell är att om du inte hittar någon på 45 dagar blir du förvandlad till ett djur. Du får dock själv välja vilket djur du ska bli.
I förlängningen betyder det ju att det vimlar av djur på oväntade platser och om du dödar en kanin för att äta den riskerar du att äta upp en släkting, som förvandlats till denna kanin. Detta spär är dock inte filmens huvudspår som väl ändå är frågan om tvåsamhet och att misslyckas hitta någon att leva med är ett öde värre än det värsta.
The Lobster är en surrealistisk film om vår längtan efter tvåsamhet – och om hur vi förväxlar likhet med kärlek – eller om att det är småsaker som binder oss tillsammans. Eller så handlar filmen om att oavsett vilket grupp du försöker tillhöra har den stenhårda regler för den som bryter mönstret. Filmen har flera spår och det är lite upp till den som tittar att tolka själv.
Filmen har, som jag nämnt, ett uppbåd av skådespelare av hög kvalitet. Frågan är om inte Colin Farrell nu gör sitt livs hittills bästa roll.
Vissa scener var oerhört roliga och satiriska. Filmen vann juryns pris på Cannes filmfestival och har på den internationella filmdatabasen IMDB hittills fått ett genomsnittsbetyg på 7,7 av 10 möjliga.
Filmen är rolig, annorlunda, tankeväckande och lite svår att skaka av sig. Att den inte för högre betyg än 3 beror på att den av och till är lite över-pretentiös och att en hel del var lite förutsägbart.
