Det ockulta sekelskiftet
Författare: Per Faxneld
Utgivningsdatum 2020-03-10
Förlag Volante
ISBN 9789189043657
Intresset för den svenska konstnären Hilma af Klint är stort och har startat en intressant och viktig debatt om skillnaderna i hur konsthistorien behandlar män och kvinnor. Att Hilma af Klint var en konstnär i frontlinjen för modernism inom konst har blivit uppenbart. En annan del av Hilma af Klint son fascinerar och drar en stor publik till utställningar är hennes esoteriska uttryck.
När jag hörde att religionshistorikern Per Faxneld hade skrivit om henne i boken ”Det ockulta sekelskiftet” blev jag misstänksam. Faxneld envisas med att inte respektera den rörelse som kallar sig spiritualism. Spiritualism är den rörelse som blev mycket stor i framför allt västvärlden med USA och Storbritannien i spetsen i mitten av 1800-talet då människor menade att det var möjligt att kommunicera med de som gått ur tiden. I Frankrike föddes under samma tid en liknande rörelse genom Allan Kardec (1804-1869). Det finns likheter men också en hel del olikheter mellan Kardecs filosofi, spiritismen, och spiritualismen som blev stor i Storbritannien och USA.
Hilma af Klint var en av många författare och konstnärer som influerades av dessa strömningar och hon deltog i seanser där de upplevde att de kommunicerade med den så kallade andevärlden. Det är mycket möjligt att Hilma af Klint själv kallade sig spiritist. Men ganska tidigt försvann de spiritistiska grupperna i Sverige och spiritualismen tog över. Ett tydligt exempel är att det finns ett flera spiritualistiska föreningar i Sverige idag men få spiritistiska. Jag tycker det är väldigt respektlöst av Faxneld att ändå kalla hela rörelsen för spiritism. Det är som om en religionsforskare skulle kalla alla kristna rörelser för ortodoxa och strunta i att katoliker och protestanter inte vill ha den beteckningen.
Per Faxneld envisar i ”Det ockulta sekelskiftet” att kalla hela rörelsen för spiritism. Men om jag bortser från det är jag positivt överraskad av boken. I en intervju hos bokförlaget Volante säger han:
– Det finns ett jätteintresse för esoterism och ockultism generellt just nu. Men kanske i synnerhet med fokus på sekelskiftet 1900, när konstnärer som Hilma af Klint och författare som August Strindberg påverkades på djupet av sådana läror. Ändå har det saknats ett kulturhistoriskt översiktsverk om det svenska ockulta sekelskiftet. Boken fungerar dessutom som en lättfattlig introduktion till esoterism mer allmänt, vilket också efterfrågats av många i samband med mina offentliga föreläsningar.
Han berättar också om vad han vill uppnå med boken:
– Den här lilla boken ger en översikt gällande esoterism, med fokus på Sverige och konst/litteratur, och öppnar en massa dörrar på glänt. Jag hoppas förstås öka intresset och förståelsen för esoterism ytterligare. Det här är strömningar som varit oerhört viktiga för allt från svenska kungar till ett flertal av de mest uppburna konstnärerna och författarna. Det finns så mycket kvar att utforska och lyfta fram i ljuset. Ju fler som intresserar sig, desto bättre. Det behövs ännu fler utställningar kring esoteriskt inspirerad konst, ännu fler böcker, massor av forskning, mer av allt!
Anledningen till att jag citerar Per Faxneld istället för att uttrycka detta med mina ord är att han förklarar det bäst själv och jag kan bara säga att han lyckats. Boken är lättläst men lärorik och inspirerade och har ett fantastisk bildinnehåll. Med tanke på att han envisas med att kalla spiritualism för spiritism hade jag förväntat mig att han försökte sönder-kritisera esoteriska strömningar. Men han berättar kunnigt och utan att lägga in några värderingar.
Många författare, många stora musiker, många konstnärer är influerade och inspirerade av så kallade esoteriska strömningar och det är nog hög tid att detta tas fram mer och visas upp. Vad är den kreativa ådra som flyter fram igenom skapande människor?
John Grisham som är bosatt i amerikanska södern och har ett förflutet som advokat, debuterade 1988 med Juryn och fick sitt genombrott tre år senare med Firman. Sedan dess har han skrivit ett trettiotal böcker, som utspelar sig i den juridiska sfären, bland advokater, åklagare och domare, den lilla människans kamp mot hänsynslösa myndigheter. Han har blivit en av världens mest lästa författare och hans böcker ges ut i mer än fyrtio länder.
Att en familj har det bra ekonomiskt behöver inte vara samma sak som att familjen har det bra känslomässigt. Men familjen Greene är en bra familj där föräldrarna ställer på sina barn. Ändå kunde äldsta dottern hamna i drogträsket. Boken är bra bland annat för att den visar på hur hjälplös omgivningen är när en ung människa blir beroende av droger och romanen skildrar också alla tankar som far runt i Simons huvud. Kunde han gjort något på annat sätt när Paige växte upp för att förhindra att hon blev missbrukare? Varför kunde hon hamna där? Det är frågor som alla som vet mer om missbrukare och har en nära anhörig som fastnat i missbruk känner igen. Det finns många fördomar i samhället om att den som blir missbrukare kommer från trasig bakgrund. Att något måste varit fel med uppväxten. Alla filmer och böcker som visar på att det inte är så enkelt är välkomna.