• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Litteratur och konst

Jenny Milewskis Skalpelldansen lever inte upp till förväntningarna

20 april, 2012 by Redaktionen

Titel: Skalpelldansen
Författare: Jenny Milewski
Förlag: Telegram Bokförlag
ISBN10: 9186183923
ISBN13: 9789186183929

Jonas Lerman är en framgångsrik författare med en rad böcker om den mordiske kirurgen Carl Cederfeldt bakom sig. Han åtnjuter berömmelse och ekonomisk vinning, men får utstå en hel del kritik för sina extrema våldsskildringar. När vi möter Jonas har han drabbats av en svårartad skrivkramp. Vanligtvis har berättelserna kommit till honom som genom gudomlig försyn, men nu verkar det stört omöjligt att få ner något alls på pränt. Det går så långt att han försöker lämna den så lukrativa splattern för något med etiskt och lugnt. Men så lätt ska han inte komma undan. När de fiktiva händelseförloppen plötsligt verkar komma krypande in i verkligheten förvandlas Jonas bekväma tillvaro sakta till ett mörkt kaos. Skuggor ur det förflutna ger sig till känna och allt kanske inte är vad det verkar vara.

Skalpelldansen marknadsförs hårt som en del i det nya svenska skräckundret. På sin blogg använder Milewski själv epitetet skräckskrivare. Jag frågar hur hon definierar genren och får svaret att ”skillnaden mellan thriller och skräck att en skräckhistoria på något sätt skapar en skrämmande förskjutning av verkligheten (inre eller yttre) där man till slut inte vet vad som är verkligt eller inte, medan en thriller är mer fokuserad på spännande handlingar i en stadig verklighet.” Problemet är att jag inte håller med om genrevalet. Skräcken är en djupt mänsklig känsla där vi närmar oss bråddjupen i tillvaron. Vi blir av med den sista civiliserade fernissan och agerar som de ryggradsstyrda primater vi alla är. Skräck behöver inte förklaras, kanske finns det inte ens någon förklaring. Ondska är ondska helt enkelt. I thrillern däremot, finns något rationellt och förklarande bakom de onda handlingarna. Som läsare undrar man varför mördaren gör som han gör, och man kan förvänta sig ett svar. En traumatisk händelse. En tragisk barndom. En psykisk sjukdom. Jenny Milewski har skrivit en thriller.

Skalpelldansen är en tämligen medioker skapelse. Den känns i mångt och mycket som en helt okej amerikansk lördagsfilm som man kan gissa slutet på. Boken inleds ganska segt. Det är fint beskrivna stockholmsmiljöer, som gjorda för mig som boende i stan att relatera till. Folk jobbar i mediasvängen, dricker latte och går på Bajen-match. Allt är normalt och vanligt. Tyvärr saknar Milewski fingertoppskänslan när det gäller utportionering av ledtrådar och spänningsmoment. Jag måste läsa mer än halva boken innan något som helst djup och löfte om en historia kan börja skönjas. Men då går det desto snabbare. Plötsligt blir jag serverad en hel hög detaljer i en slags återblick. Detaljer som jag hade velat se snyggt utplacerade fortlöpande genom boken. Då hade mitt intresse väckts och jag hade förhoppningsvis blivit mer engagerad. Nu landar allt rätt platt.
Inte ens det utlovade explicita våldet lämnar några särskilda spår. Det känns mest klyschigt och ointressant. Har man sett ett par avsnitt av TV-serien Dexter vet man vad det handlar om. Ibland är det bättre att vara återhållsam och kall om man vill skapa rysningar. Milewski nämner bland annat Brett Easton Ellis, mannen bakom ultravåldsskildringen American psycho, som en förebild. Easton Ellis är en mästare på att balansera iskyla med pulserande blodiga vansinnesdåd. Även intrigen i sig har en del lånade drag från en av hans senare verk Lunar park, som liksom Skalpelldansen bygger på ett slags metaupplägg där verklighet och fiktion smälter samman på ett obehagligt sätt. Tyvärr har mästarens skor varit alldeles för stora för Jenny Milewski att fylla.

Text: Elin Lucassi

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension Taggad som: Thriller

Alla borde läsa en rad av Johan Jönsons klasshat-poesi

19 april, 2012 by Redaktionen

Titel: med.bort.in.
Författare: Johan Jönson
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utgiven: 201201
ISBN: 978-91-0-012646-9

Det krävs mod för att träda in i Johan Jönsons poetiska universum – för det är mörkt, så mörkt i Jönsons värld.  I detta epos med.bort.in gör vi en nedstigning rakt ner i ett schakt fullt av plåga och skam. Det är den fattiges skam.

Zombient är ett uttryck författaren ofta använder och jag kan inte låta bli att tänka på William Burroughs som sagt att vi kanske alla är döda och befinner sig i bardo – tillståndet efter döden. Diktjaget i med.bort.in när ständiga fantasier om att dö, om att döda och om att vara död.  Det finns en stark fixering vid sex och död och tankarna mal på som en helvetesmaskin. Jönson arbetar mycket med upprepningar och liksom i de tidiga diktsamlingarna Efter arbetsschema (2008) och Livdikt (2010) är arbetet ett centralt tema. Skitjobbet, alltså. För de enda jobb som diktjaget kan få är de lågbetalda som inte kräver någon utbildning. Ofta rör det sig om slitiga och rent av farliga jobb på vårdhem.

Det här är verkligen politisk poesi, närmare bestämt 1 243 sidor klasshat-poesi. Här finns en oerhörd ilska mot det politiska tillståndet i Sverige och i omvärlden.  Diktjaget kämpar för att dra in pengar och för att överleva. Samtidigt som han ser sig själv som en riktig loser och äcklas av sin feta kropp.

”Jag är 44årig hundskit
Jag kan fortfarande ingenting” (sid. 357)

”Semester och sorg.
Vi har ingenstans att ta vägen.
bara de fattigaste kvar.
i Stockholm i juli” (sid. 81)

Men här finns också stråk av ljus i vardagen. Det kan vara något så enkelt som en billig diskborste från IKEA, en betraktelse av själva borsten, de vita plaststråna som verkligen är smidiga att diska med.  Det kan vara tv-programmet Mitt i naturen med lavskrikor och norrbottnisk vinterskog.
Och kärleken till hustrun, frukost med barnen.

Det finns mycket att säga om denna bok. På sätt och vis känns som om man läser ett liv, en loggbok över ett liv. Man kan förstås invända mot det stora omfånget. Men jag skulle önska att svenskarna lät heminredningsmagasinen ligga en stund och i stället läste en rad av Johan Jönson.
Då skulle vi vara på rätt väg.

Text: Ulrika Bergman

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension Taggad som: dikter, diktsamling, klasshat, Poesi

Aldrig släppa taget av Holly Goldberg Sloan: det gick inte att släppa taget

18 april, 2012 by Redaktionen

Aldrig släppa taget
Författare: Holly Goldberg Sloan
Översättare: Carina Jansson
Förlag: B Wahlströms
Utgiven: 201203
ISBN10: 913216050X
ISBN13: 9789132160509

Betyg 4

Ja … Bokens namn stämmer i alla fall.
Jag hade väldigt svårt att släppa taget och jag har fått en del blickar när jag har suttit och läst vid varje ledig stund.Det är en väldigt bra skriven bok som suger in en. Det finns ett flyt i berättelsen. Det händer otroligt mycket saker. Det är ingen normal bok, trots att grundstoryn är en helt vanlig pojke möter flicka. Det är två motsatser som blir kära i varandra. Det är mycket ångest, mycket känslor och ibland ganska hemsk.

Och hur annorlunda man än är så kan man lätt känna igen sig i någon av karaktärerna.
Holly Goldberg Sloan är väldigt bra på att få ner många av problemen som tonåringar har på papper. Man förstår hur karaktärerna känner sig.
Men det är en väldigt bra berättelse som inte är ett dugg förutsägbar. Ser fram mot nästa bok av Holly Goldberg Sloan

Text: Moa Johansson Maliniemi 13 år

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension

Elsie Petrén – Gåtan Felicia Hill – ganska förutsägbar

18 april, 2012 by Redaktionen

Gåtan Felicia Hill
Författare: Elsie Petrén
Förlag: B Wahlströms
Utgiven: 201203
ISBN10: 9132160437
ISBN13: 9789132160431

Jag kan inte säga att det är ett mysterium hur denna bok slutar. Det är en förutsägbar bok som blir väldigt tråkig i slutändan. Huvudpersonerna ska gå i åttan. Med den verkar som om författaren är mycket yngre än så. Boken är skriven med ett enkelt språk som gör att man tror att boken är riktad till personer på lågstadiet Med det är en väldigt långtråkig bok som man inte känner sig ett dugg smartare efteråt. Det märks att Elsie Petrén tidigare skrivit många böcker riktade till en yngre målgrupp, för jag är en trettonåring som känner att jag inte vill läsa några fler böcker av denna författare.

Betyg 1

Text: Moa Johansson Maliniemi 13 år

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension

Förundran och tungsinne samsas i Shaun Tans Det röda trädet

16 april, 2012 by Rosemari Södergren

Titel: Det röda trädet
Författare: Shaun Tan
Förlag: Kabusa Böcker
Utgiven: 2011
ISBN10: 9173551902
ISBN13: 9789173551908

Shaun Tans färger målar upp en värld där man själv är liten och ingenting förstår; där det mörka vattnet hotar och man missar allt det roliga. Ensam hopplöshet förmedlas i rika bilder. Ibland översvämmas man av kaos, ibland kan man stillsamt betrakta rutorna. Det röda lövet finns med som ett litet hopp i varje bild, men ligger ibland bortglömd i bakgrunden, eller är på väg att sväljas av det svarta vattnet. De utkastade orden ger förslag på tolkning, men det är fortfarande många delar i bilderna som förblir mystiska – något som gör att man vill läsa och fundera över denna bilderbok om och om igen.

Ett av alla teman i boken, är motsatsparet inuti – utanför. Berättelsens första bild (sida 9 om man ser omslaget som första sidan) föreställer ett sovrum. Några svarta löv dansar omkring och har lagt sig på golv, bord och säng. På väggen hänger ett enda rött löv, men det är inramat och alltså inte del av huvudpersonens verklighet: det är snarare en hoppingivande dröm. Ljuset kommer från andra sidan fönstret. Texten lyder: ”ibland börjar dagen utan någonting att se fram emot”, och på nästa sida försöker huvudpersonen ta sig ut ur rummet som håller på att översvämmas av svarta löv.

Senare återkommer fönstren som en möjlighet. Huvudpersonen står halvvägs upp på en stege i en rödgul stad av ord (s. 18-19). Stegar lutade mot fönster är spridda bland husen – kanske har någon annan också försökt ta sig ut?

Ibland är texten utanför bilden, ibland inuti, och som läsare pendlar man ofta mellan dessa två förhållningssätt. Efter en omtumlande scen som får mig att tänka på Titanic – en scen där huvudpersonen gömmer sig i en liten båt bland havets böljor – kommer ett av de uppslag där instängdheten blir som tydligast. ”underbara ting far förbi dig” säger texten, som finns utanför bilden den här gången (s. 24-25). Hela bilden är ett fönster, där den bleka huvudpersonen står i ett mörkt rum och blickar ut mot en hög himmel. En flygplansfågel lämnar efter sig fjärilar och konfetti, där den flyger bland guldfärgade moln. Fönstret är låst, på låset står det inristat ”REGRET”. Huvudpersonen ångrar att hon inte tog chansen, och ser på hur den flyger förbi, för alltid förlorad. Men läsaren befinner sig utanför fönstret, tillsammans med det röda lövet, i det fantastiska.

Mycket mörker beskrivs i vackra bilder, men i slutet får hoppet sin belöning, när huvudpersonen kommer hem till sitt rum igen. Det röda lövet förvandlas till ett intensivt rödlysande träd! Det värmer i vardagens gråa tristess.

Trots de få orden, så riktar sig denna bok till lite äldre barn, tonåringar eller vuxna. Den tar upp tunga känslor, och är en bra ingång till att våga prata om det som är svårt i livet. Man kan förundras tillsammans och reflektera över de känslor och minnen som bilderna och texten väcker.

Nyligen kom Shaun Tans Borttappad ut i svensk översättning, och jag ser fram emot översättningen av Berättelser från yttre förorten (tales from outer suburbia), som också är på väg. Shaun Tans berättelser får mig alltid att se det magiska i vardagen, men ger också nya perspektiv och en inblick i hisnande världar.

Text: Frida Niblaeus

Relaterade recensioner.
Dagens Nyheter

Läs även andra bloggares åsikter om Shaun Tan, bokblogg, litteratur, bokrecension

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension Taggad som: Bok, Bokblogg, Bokrecension, Shaun Tan

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 254
  • Sida 255
  • Sida 256
  • Sida 257
  • Sida 258
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 348
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Vernon Subutex har premiär den 5 oktober på Teater Galeasen

Teater Galeasen sätter upp Vernon … Läs mer om Vernon Subutex har premiär den 5 oktober på Teater Galeasen

Christian Gabels 1900-projekt avslutas med en sista audiovisuell föreställning

Med melankoliska melodislingor och … Läs mer om Christian Gabels 1900-projekt avslutas med en sista audiovisuell föreställning

Jackie Chan gör comeback på bio

Gammal är äldst! Det kan actionlegenden … Läs mer om Jackie Chan gör comeback på bio

Buena Vista Social Club firar 30 års jubileum med vinyl

Musiken från Buena Vista Social Club … Läs mer om Buena Vista Social Club firar 30 års jubileum med vinyl

Filmrecension: Supergirl

Supergirl Betyg 2 Svensk biopremiär 26 … Läs mer om Filmrecension: Supergirl

Filmrecension: The Death Of Robin Hood

The Death Of Robin Hood Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: The Death Of Robin Hood

Recension av tv-serie: Historien om partierna – skummar på ytan och blundar för viktig information

Historien om partierna Betyg 3 Premiär … Läs mer om Recension av tv-serie: Historien om partierna – skummar på ytan och blundar för viktig information

En midsommarnattsdröm av William Shakespeare är årets sommarteater på Stallebrottet

En midsommarnattsdröm av William … Läs mer om En midsommarnattsdröm av William Shakespeare är årets sommarteater på Stallebrottet

Kulturhuset Stadsteatern: Fri Scen drar igång redan 12 augusti 2026

Ida Löfholm, Lidia Bäck och Malin … Läs mer om Kulturhuset Stadsteatern: Fri Scen drar igång redan 12 augusti 2026

Statens historiska museer återlämnar föremål från offerplatsen Unna Sájvva

Statens historiska museer har beslutat … Läs mer om Statens historiska museer återlämnar föremål från offerplatsen Unna Sájvva

Filmrecension: Toy Story 5 – en magnifik triumf

Toy Story 5 Betyg 5 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Toy Story 5 – en magnifik triumf

Recension: David Byrne – Perfektion i rörelse – och en ovanligt lång väntan

Det finns konserter där publiken sjunger … Läs mer om Recension: David Byrne – Perfektion i rörelse – och en ovanligt lång väntan

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in