
För att inspirera unga till en framtid inom filmbranschen startar Alicia Vikander och Göteborg Film Festival det gemensamma projektet Alicia Vikander filmlabb. Syftet med projektet är att ge ungdomar verktyg att uttrycka sig genom rörlig bild, väcka drömmar och framtidshopp och bidra till att öka mångfalden inom filmbranschen, berättar ett pressmeddelande:
licia Vikander mottog under kvällen Årets honorärstipendium av Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur. I samband med stipendieutdelningen på Konserthuset i Göteborg offentliggjorde Vikander att hela stipendiesumman doneras till skapandet av projektet Alicia Vikander filmlabb. Alicia Vikander gör dessutom en privat donation till projektet som genomförs med ytterligare stöd av Stenastiftelsen.
– Jag känner mig enormt tacksam och hedrad över att få ta emot Stenastiftelsens stipendium. Att få chansen att tillsammans med Göteborg Film Festival starta detta filmlabb för att inspirera unga människor samt skapa möjligheter för dem att utforska filmens värld är något jag är oerhört exalterad över, säger Alicia Vikander.
Den pedagogiska utgångspunkten för Alicia Vikander filmlabb är att unga ska få upp ögonen för film och kameran och att upptäcka att de kan berätta och förändra genom film. Alicia Vikander filmlabb syftar även till att väcka drömmar och framtidshopp hos ungdomar oavsett var i staden de växer upp.
– Den passion Alicia Vikander visar för ungas möjlighet att få tillgång till det filmiska uttrycket är oerhört inspirerande. Det ska bli fantastiskt att få utveckla filmfestivalens filmpedagogiska arbete ytterligare i samarbete med henne och Stenastiftelsen. Och vem är bättre att inspirera unga Göteborgare genom att själv ha visat att det inte finns någon gräns för hur långt man kan nå än Alicia, säger Mirja Wester, vd på Göteborg Film Festival.
– Vi är mycket glada över Alicia Vikanders initiativ och Göteborgs Film Festivals engagemang. Vi vill ge fler barn och ungdomar tillgång till filmen som medium och uttrycksmedel. Samtidigt vill vi främja ungas livs- och utvecklingsmöjligheter i Göteborg och vi ser att projektet kan bidra till det, säger Madeleine Olsson Eriksson, ordförande i Stenastiftelsen.
Varje år deltar tre till fyra nya skolor från olika delar av staden i projektet. Mobila filmverkstäder kommer att turnera runt i högstadieskolor i Göteborg, där det pedagogiska arbetet leds av Göteborg Film Festivals filmpedagoger.
Alicia Vikander har varit med och utformat projektet och kommer själv varje år delta i utvalda workshops med eleverna. 2022 deltar Kannebäcksskolan (Tynnered), Nordhemsskolan (Linnéstaden) och Skälltorpsskolan (Hisings Backa), som är högstadieskolan som Alicia Vikander själv gick på.
Utöver de deltagande eleverna kommer lärare på de medverkande skolorna ingå i kompetenshöjande workshops och få verktyg för att använda kameran vidare i sin undervisning. Varje årskull kommer att examineras under en galapremiär på deras filmprojekt under Göteborg Film Festival.
Projektet löper initialt över tre år med start i januari 2022 och är ett samarbete mellan Alicia Vikander, Göteborg Film Festival och Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur.

Temat, att kvinnor uppoffrar sig för män och har gjort det i årtusenden, är tydligt. Det blir till och med övertydligt. Den grekiska regissören Elli Papakonstantinou gör (som det står i pressmeddelandet från Dramaten) en musikalisk och feministisk omtolkning av Euripides tragikomiska drama Alkestis. Detta görs genom att spela med gasen i botten: video, musik, en gigantisk plast-snopp, interaktivitet med publiken, färggrann strålande dekor och kostymer, fantasifulla masker, skickliga sångare från Operan och en rad av Dramatens duktiga skådespelare. Det är första gången Elli Papakonstantinou regisserar en uppsättning i Sverige. Hon gör ofta feministiska och gränsbrytande scenföreställningar och hon låter gärna även publiken komma till tals.
Att det kan vara högintressant för en teaterkunnig publik att uppleva denna uppsättning är nog ganska tydligt. Regissören bryter på flera sätt mot traditionella sätt att berätta med teater. På scen pågick flera mindre scener samtidigt. En grupp agerade kring ett bord på ena sidan av scenen medan andra agerade på ett annat ställe och en person gick omkring på scen med en kamera som filmade och visade delar på en stor skärm. Ett sätt att använda ny teknik. Kanske tilltalar det en ny och yngre publik, men jag är rätt tveksam till att det gör det. Visserligen finns det nu en generation som är uppväxt med sociala medier och vana vid att se snabba, korta filmsnuttar på ett håll och sedan snabbt se något annat och kanske kolla på flera saker samtidigt. Men jag undrar om det är nödvändigt att teatern blir som en form av sociala medier. Kan teaterns styrka inte stället vara att berätta en sak i taget och ge ett frirum från blippande? Eller så är det precis sådan här teater som kan fånga upp en yngre generation.


Dejmis framställer en kille, en tonåring eller yngre som känns äkta. Där han brottas med sin självbild och att alltid bli skämtad med. Det är ju bara skämt!!!! Men det sätter sina spår. Liksom vuxnas välvilja och dumhet. Erfarenheterna är hans egna men gäller säkert många.

