
Quartieri dell’Arte är den främsta italienska teaterfestivalen för nyskriven dramatik. På årets festival medverkar Mattias Andersson med sin pjäs Determinism.
Ett pressmeddelande berättar:
Pjäsen framförs som en gestaltad läsning av italienska skådespelare på Teatro dell’unione i Viterbo, utanför Rom, den 20-21 oktober och den 23 oktober på Centro dorezionale di Napoli i Neapel.
I Mattias Anderssons pjäs Determinism bryter två unga människor sig in i en villa och kastas genom olika åldrar och sociala positioner i virvlande fart. Pjäsen, som hade urpremiär 18 januari 2020 på Dramaten, undersöker sociala identiteter, maktstrukturer och den fria viljan. I rollerna sågs då Evin Ahmad, Thérèse Brunnander, Hannes Meidal och Alexanders Salzberger.
Quartieri dell’Arte
Teaterfestivalen Quartieri dell’Arte har fått internationellt erkännande för sina världspremiärer av verk av några av de viktigaste internationella dramatikerna som Tony Kushner och Jon Fosse. Festivalen hålls årligen i Viterbo i Italien och leds av dramatikerna Gian Maria Cervo och Alberto Bassetti.
Dramaten medverkar även i European Theatre Festival i Bad Ischl i Österrike med Begräbnis im Vaterland av Bernhard Øye och Maria Bergström, båda nyutbildade från Stockholms konstnärliga högskola. Pjäsen är ett drama om handlingsförlamning, drömsyn och kroppsvätskor där den österrikiske och judiske författaren Stefan Zweigs tal krockar med Elektramyten. Framförs av skådespelarna Anna Björk och Kristina Törnqvist på Lehár Theater i Bad Ischl den 12 oktober.

I början av 1900-talet skulle Sverige moderniseras. Tilltron till teknik och utveckling florerade och landet skulle effektiviseras. Det förde med sig tankar om att inte alla människor var lika viktiga. Tankar som formade en rasbiologisk ideologi som slog ut i full effekt under andra världskriget. Men innan dess påbörjades i Sverige en flytt av människor som hade intellektuella funktionshinder. Det kunde vara barn som hade Downs syndrom eller som hade epilepsi. Dessa skulle gömmas undan och placerades på olika anstalter. Tidigare hade dessa människor haft en plats i samhällena, det fanns alltid uppgifter som de kunde utföra och de tillhörde gemenskapen i bygden. Men nu blåste nya vindar och dessa människor skulle gömmas undan, inte bara i livet utan många, många begravdes i anonyma massgravar utan namn.

Robert (spelas av Özz Nujen) som är en av gästerna och den eviga ungkarlen i sällskapet envisas med att de ska leka mobilleken från den italienska filmen ”Vad döljer du för mig?” (2016). Fast Robert har inte koll på att det är den italienska filmen som är den första utan han hänvisar den en fransk version. Hur som helst, Robert lyckas övertala sällskapet att leka mobilleken där de ska läsa varandras SMS. De hinner inte komma så långt innan en otrohet blir upptäckt och leken avbryts.
Vi får följa vännerna under ett års tid. Några bildar nya par och andra upptäcker nya sidor hos sina vänner.
Luften vibrerar innan ensemblen ska sätta igång. Stämningen är nervös. Är det för att vi snart ska lyfta på ett stort plåster? Scenen är röd och det bluesiga New Orleans har bytts ut mot ett 1970-tal med Beatles. De oranga plaststolarna, teakbordet och ölburkarna väntar förväntansfullt på scenen. Vi har ju kommit för att se kvinnor. Levande och livliga, ”fantasifulla” kvinnor och när Stella kliver upp på scenen har hon verkligen en genomlysande livsglädje som jag tror ingen annan än Klara Hodell hade kunnat porträttera. Femina, nej tack! Hon vill ”vara lite rund som en pickenese hund, fadderi faddera” (som Cornelis sjunger..). Men hennes syster Blanche är som bekant oroad för hennes skull. Djuren glömmer så mycket oförlåtligt när de går på bete i kärlekens lycka. Mari Götesdotter för en otroligt trovärdig maktkamp som Blanche. Livets svackor bekämpas här med magi, sprit och andra förföriska dunster som ger vittring åt hennes alldeles egna antagonist Stanley, Stellas partner. Martin Hendrikses version av denna arketypiska macho-man får den jagande vargens mörka ögon och nog vet han hur man klär sig i fårakläder. Rysande och träffsäkert.