• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Scen

Teater KAOS är tillbaka med en föreställning, som föreställer sig

9 april, 2025 by Redaktionen

Teater KAOS är tillbaka med en föreställning, som föreställer sig i regi av Max Lundqvist
I ett pressmeddelande berättar Teater KAOS:
VI ÄR
åtta kreatörer som samlats för att vaska fram ett nytt bakverk.
Ett recept vi inte visste fanns är nu här. Råvarorna är vår förvirring, vår sorg och vår längtan efter livets skönhet.
Där är vi.
Här är vi.
Med referenser till tidigare bullar, kakor och bakelser.
Vi är inte Wayne’s coffee, Espresso House eller Fabrique. Vi är inte ens bagare.
Vi är scenkonstnärer.
Vi är Teater KAOS.

I EN FÖRESTÄLLNING jonglerar vi med existensens paradoxer, som en portal mellan världarna. Det är inte riskfritt, men varför finns scenkonsten om den inte tar risker?

Ambitionen med EN FÖRESTÄLLNING är att ge scenkonsten en chans att försvara sin relevans, i ett samhälle som upplevs allt hårdare, allt mer fyrkantigt. Det tyx pågå ett globalt paradigmskifte, som vi inte vill delta i. Varför skall vi tänka på krig varje dag, istället för att prata om fredens möjligheter?

EN FÖRESTÄLLNING kan sägas vara en komedi, men det är inte bara kul på scenen.

VI VILL
få dina sju sinnen att expandera, dina mungipor att närma sig tinningarna och ditt hjärta att sakta ner. Kanske upptäcker du att du glömt egot på toaletten, när du kliver ut på trottoaren efteråt.

Vi har bakat och knådat och bakat och knådat, nu kastar vi ut verket i universum. En absurd rörlig tavla med levande musik!

EN FÖRESTÄLLNING
MEDVERKANDE

Sofi Helleday
Max Lundqvist
Tore W-Lundqvist
Hedvig Lewenhaupt Conny Laxell (även musik) Stina Edin
Elliot Jonsson
Rebecka Norling

ENTRÉ-BILJETTEN
Vi plockar bort tröskeln vid entrédörren, och tar inte betalt på förhand. Inga grisar i säcken här inte. Istället betalar man när man går, vad man tycker det var värt. Känner man sig lurad, så skippar man betalningen helt.

Teater KAOS håller till i Stockholm.

Arkiverad under: Scen, Teater, Toppnytt

Hösten på Dramaten: En ospelbar komedi av William Shakespeare, Das Kapital som dansteaterföreställning, uppmärksammat gästspel från Ungern

9 april, 2025 by Redaktionen


Hamlet Foto: Thomas Cooksey/Studio Bon

Dramaten har presenterat sin repertoar för hösten 2025 och berättar i ett pressmeddelande:
En ospelbar komedi av William Shakespeare, Das Kapital som dansteaterföreställning, uppmärksammat gästspel från Ungern och en scenisk installation av nobelpristippad ungersk författare. Den kroatiske regissören Oliver Frljić är tillbaka med en fransk klassiker och Unga Dramaten presenterar nyskriven monolog av Sandra Beijer. Pjäsernas pjäs med Gustav Lindh och Gizem Erdogan blir sista produktionen på scenen Elverket. Detta och mycket mer på Dramaten i höst.

Skådespelarna Melinda Kinnaman och David Fukamachi Regnfors presenterade höstens repertoar tillsammans med Dramatens teaterchef och konstnärlige ledare Mattias Andersson, Unga Dramatens konstnärlige ledare Carl Johan Karlson och aktuella skådespelare och regissörer.

–I en samtid som globalt befinner sig i närmast fritt fall och där utsagorna och premisserna nästan dagligen skiftar betydelser och ordning fortsätter vi att skapa teater för publiken – att kollektivt reflektera och beröras i olika känslolägen av det absoluta nuet och historiens gång, säger Mattias Andersson.

Så här ser hösten på Dramaten ut:

Så tuktas en argbigga av William Shakespeare/ Farnaz Arbabi, regi Farnaz Arbabi
Premiär 5 september, Stora scenen
Komedin Så tuktas en argbigga är älskad av många, men också kritiserad för att vara misogyn och egentligen ospelbar på den här sidan om kvinnlig rösträtt. Nu sätts den upp ändå, i regi och bearbetning av regissören Farnaz Arbabi. I huvudrollen syns dramatendebutanten Sara Shirpey, känd från bland annat den hyllade tv-serien Taelgia. Medverkar gör: David Book, Maia Hansson Bergqvist, Hannes Meidal, John Njie, Andreas Rothlin Svensson, Sara Shirpey, Alexander de Sousa, Kristina Törnqvist, Elisabeth Wernesjö och Pierre Wilkner.

Motståndets melankoli av László Krasznahorkai, regi och bearbetning av Ulla Kassius
Premiär 13 september, Målarsalen
En solförmörkelse och ett samhälle som slås i spillror och skådespelare som ger var sitt perspektiv på en pågående katastrof. László Krasznahorkais apokalyptiska roman blir i händerna på Ulla Kassius, som själv har ungerskt påbrå, en scenisk installation i ett unikt universum. Krasznahorkai är en av Ungerns främsta författare, med på listan av nobelpriskandidater. Motståndets melankoli utkom 1989 och belönades med Man Booker International Prize 2015. Flera av hans romaner har översatts till svenska av Daniel Gustafsson, och de två fick tillsammans Kulturhuset Stadsteaterns internationella litteraturpris 2024. Medverkar gör: Astrid Assefa, Danilo Bejarano, Eva Rexed och Marcus Vögeli.

Hamlet av William Shakespeare, fri bearbetning och regi av Mattias Andersson
Premiär 27 september, Elverket
Mattias Andersson har gjort en koncentrerad bearbetning av Shakespeares klassiker – här med undertiteln The death of theatre. Gizem Erdogan, känd från tv-serier som Tunna blå linjen och Kalifat debuterar på Dramaten som Ofelia. Som Hamlet ses Gustav Lindh, nyligen aktuell med serien Trolösa, som återvänder till Dramaten efter succén Brott och straff. Den sista teateruppsättningen någonsin på scenen Elverket. Medverkar gör: Anna Björk, Gizem Erdogan, Gustav Lindh, Shanti Roney, Nemanja Stojanovic m.fl.


Foto: Robin Berglund/Studio Bon
Madame Bovary av Gustave Flaubert, regi och dramatisering Oliver Frljić
Urpremiär 16 oktober, Stora scenen
Emma Bovarys tragiska liv, där drömmen om ett spännande liv krossas av ett otillfredsställande och trist äktenskap. Madame Bovary gavs ut 1857 och ansågs som osedlig men blev en bästsäljare och hamnar fortfarande högt på listor över historiens bästa romaner. Den kroatiske regissören Oliver Frljić återvänder till Dramaten efter succén med Brott och straff 2022, och tar sig nu an en annan klassisk roman. Medverkar gör: David Fukamachi Regnfors, Electra Hallman, Rebecka Hemse, Hamadi Khemiri, Melinda Kinnaman, Razmus Nyström, Joel Valois m.fl.

Svindel av Sara Stridsberg, regi Rebecka Hemse.
Nypremiär 15 november, Målarsalen
Den hyllade uppsättningen Svindel, som bygger på Sara Stridsbergs roman Kärlekens Antarktis, återkommer med nya föreställningar i höst. Medverkar gör: Rakel Benér Gajdusek, Thomas Hanzon, Doreen Ndagire, Ingela Olsson, Elias Salonen, Kristina Törnqvist, Marcus Vögeli.

Das Kapital av Karl Marx, regi och koreografi av Örjan Andersson, bearbetning av Magnus Lindman
Premiär 6 december, Stora scenen
I dansteaterföreställningen Das Kapital speglas vår allra vanligaste vardag i Karl Marx analys av kapitalismen – den osynliga allomfattande kraft vi själva skapat. 2500 sidor på 1 timme och 45 minuter. En drastisk uppsättning om våra liv och vad som faktiskt styr dem, av regissören och koreografen Örjan Andersson och dramatikern Magnus Lindman. Örjan Andersson har på Dramaten tidigare satt upp Werther och Exit Parkour och flera uppmärksammade uppsättningar som Hamlet och Ett drömspel på Folkteatern i Göteborg, Antigone och Drottningens juvelsmycke på Helsingborgs Stadsteater och Orfeus & Eurydike på Unga på Operan.
Medverkar gör 15 skådespelare och dansare.

BERGMANFESTIVALEN
Bergmanfestivalen är Dramatens internationella teaterfestival, som sedan 2021 erbjuder internationella gästspel spritt under spelåret. Inom ramen för festivalen gästar Proton Theatre i Budapest med föreställningen Parallax av Kata Wéber i regi av Kornél Mundruczó. Ett hyllat och uppmärksammat familjedrama om en judisk familj och om HBTQ+ personers situation i dagens Ungern, som är både humoristiskt och djupt berörande. Spelar på Stora scenen 25-26 oktober. Ges på ungerska, översätts till engelska

DÄMON – El funeral de Bergman är ett nyskapat scenkonstverk av den spanska författaren, regissören och skådespelaren Angélica Liddell. Föreställningen, som öppnade 2024 års teaterfestival i Avignon, är ett samarbete med bland annat Dramaten. Från Dramaten medverkar Electra Hallman, Elin Klinga, Joel Valois och påklädare Erika Hagberg. Spelar på Stora scenen 13–14 och 20–21 september. Ges på spanska och svenska och textas till franska och engelska.


Ill: Studio Bon
UNGA DRAMATEN
Glow up av Sandra Beijer, regi Carl Johan Karlson
Urpremiär 11 september, Tornrummet
Bloggaren och författaren Sandra Beijer har skrivit en fartfylld, rolig och vild monolog om vänskap och avundsjuka, om sminktips och slagsmål, om hångeldrömmar och ensamhet och om perfekta influencers och verkliga, trasiga liv. Medverkar gör: Klara Enervik.

Nemesis av och regi Hanna Nygren och Helle Rossing
Urpremiär 28 november, Lejonkulan
Hur ska barn egentligen hantera en oförrätt när de alltid ska leka med alla och acceptera ett framtvingat förlåt? Nemesis är en nyskriven pjäs för mellanstadieåldern om hämnd där barnen konfronteras med sina egna känslor och impulser. Ges vardagar för skolklasser och helger för allmänheten. Medverkar gör fyra skådespelare.

Lilla scenen är i höst stängd för renovering och öppnar i november med familjeföreställningen Jefferson. Från vårens repertoar fortsätter [Blank] och Juloratoriet att spela på Stora scenen i höst, Dramaten.Doc återkommer med gestaltade läsningar om aktuella händelser i världen.

Arkiverad under: Scen, Teater, Toppnytt Taggad som: Dramaten, Höstens repertoar

Svensk teaterhistorias mest omtalade drama dissekeras av ”kärande” med komisk desperation – Jag spänner upp himlen med egna händer av Revet

7 april, 2025 by Mats Hallberg

Pressbilder Dan Andersson

Fritt efter Fröken Julie av August Strindberg

Text: Erika Lindahl

Regi: Dan Andersson

Scenografi/ kostym: Emilia Bongilaj

Mask: Osborne Petersson (också producent)

Musik/ ljud: Jenny Soovik

Röstskådespelare: Erik Mattsson, Lovisa Perm

Skådespelare: Hanna Ingman

Premiär: 4/4 2025 på Hagatateatern i Göteborg

Spelas till och med 13/4 ( i maj gästspel på Strindbergs Intima Teater)

Vill framhålla direkt hur rolig monologen är, vilket får till följd att premiärpubliken garvar oftare och ljudligare än den förmodligen hade föreställt sig. Avviker inte för egen del, utan dras med av komiskt, smart tilltal. Det uppväger sinnrikt svärtan och sorgen över obestridligt svek. Samtidigt som humorn späder ut fungerar den som en förstärkande effekt av raseriet hos kokerskan Kristin, vars tilltagande oro och fasa förkroppsligas med bravur av Hanna Ingman under halvannan timme. Att uppsättningen som ”granskar” Jean och Julies förehavanden, kryddas med repliker och beteenden som lockar till skratt är värt att betona.

Kan relatera till drastiska svängningarna i aktuella Bernadas hus på stadens Stadsteater. Pinsamt nog hade jag i min sent omsider publicerade recension missat att understryka de muntra inslagen, trots att de förekom flitigt. Korrigerade lapsusen i efterhand. För att inte begå samma misstag vad beträffar Jag vill spänna upp himlen med egna händer lyfts därför omgående humorn fram. Greppet blommar ut i distanserande sekvenser där tidsaspekten betonas. Inom parantes bör skjutas in att tragedin i ikoniska kammarspelet inte ansågs helt trovärdigt ens på Strindbergs tid. Grevens dotter hade inte behövt ta sitt liv för att undkomma skammen av att ha fallit för frestelsen, den stilige betjänten, under berusning en förtrollad midsommarnatt,

Hade inte koll på att det tidigare skrivits en monolog om Fröken Julie utifrån förlovade Kristins synvinkel. Kristin av Hanna Adolfsson sattes upp på Strindbergs intima teater 2022 och recenserades exempelvis här. 2018 såg jag Malin Lindroths Madame Flod – återkomsten i en lysande uppsättning med Lisbeth Johansson & Carita Jonsson. Både Görel Crona och Anna Pettersson har gjort feministiska bearbetningar av Strindbergs tragedi, vilka jag tyvärr inte sett. Pettersson som ju haft stora framgångar med sitt ifrågasättande av manlig världsdramatik tillhör för övrigt de REVET tackar. 2013 recenserades Emil Graffmans iscensättning av fatala dramat om den högadliga lätt uttråkade fröken Julie och franske propre betjänten. Den spelades på Göteborgs Stadsteater. Har inte tidigare bevittnat någon scenkonst signerad Revet, vilka tycks vara en normkritiskt arbetande grupp på sju personer.

”Hur stora möjligheter har vi egentligen att förändra våra liv? Hur sipprar makt, samhällsstrukturer och könsnormer in i våra romantiska relationer och livsval?” Två frågeställningar hämtade från frigruppens hemsida, med rörande tillägg avseende vår längtan och om att vilja känna sig okej. Titeln på monologen nämns för övrigt mitt i monologen. Vi befinner oss i Kristins rum, vägg i vägg med köket där attraktionen successivt stegras. Mysiga rummet i rött är inrett med säng, bord och stol, ett skåp i trä med en microvågsugn(!) ovanpå och ljuskällor i form av fyra lampor. En lustig anakronism således! Istället för att sova pysslar den rastlösa, rekorderliga kokerskan med olika verksamheter. Drömmer om en framtid någon annanstans med sin älskade Jean så länge det ter sig möjligt. Lär sig av den anledningen franska glosor. Och cirka fyra gånger byter hon om, kanske som en nervös och sedermera ursinnig reaktion. på något oförlåtligt att förhålla sig till.

Hanna Ingman förmår i samarbete med regissör Dan Andersson och Erika Lindahls hisnande manus, nagla fast os i en uppslitande konflikt., där bara ena parten kommer till tals. Djupgående konsekvenserna för Kristin betraktas ur ett nutida perspektiv, setts i relation till 1880-talets enorma klassklyftor. Ingman är för mig en nytt ansikte, en stor tillgång som den resonerande kvinnan, modernt argumenterande med blicken mot Strindbergs erotiska kammarspel. Anknyter återkommande till den lista på argument för/ emot hon gör tidigt i föreställningen. Det spekuleras finurligt på olika scenarios. Medger att hennes Jean befinner sig farligt nära åtråvärda Julie som är tio år yngre, men litar på att han har sina gränser. Som bekant för välinformerad publik är han dock en streber som smider planer.

Regissörens estetik inriktas på att odla fram rätt sorts avvägning i tilltal, kalibrering av blinkningar till mottagliga betraktare. Utan att lämna Kristins öde in i meta-lager beröms vi för att vara goda lyssnare. I sin smärtsamma stund behöver hon oss, vilket förstås väcker munterhet. En avgörande anledning till de omedelbara stående ovationer premiären utlöste, beror på den framgång man kunde skörda, med sitt gehör för att dra in åskådaren i dramatiken. Anammade bifallet de förtjänade (i motsats till euforin som KONSTAB orättmätigt belönades med) Borde ha nämnt tidigare att Ingmans stabila kokerska, vars tillvaro här kraschar, kontinuerligt kommenterar den alltmer ödesmättade dialog hon tjuvlyssnar till. Likt Jenny Sooviks musik, antingen drömska eller taktfasta toner från dansbana, hörs dialogen i bakgrunden.

Gestaltningen måste betecknas som en enastående bedrift. Ingman som har scennärvarons magi som ideal, växlingar av sinnesstämning, ges i sin utförliga monolog utlopp för sina kvaliteter. Hoppas får chansen att se mer av henne i en snar framtid. Är detta månne definitiva genombrottet för värmländskan? Inte alls osannolikt! Läst att hon varit frilansare på tv, barnteater, improvisation med mera. Därtill showartist och konstnärlig ledare som studerar studerar på Musikallinjen vid Balettakademin i Göteborg.

Publikfriande knep används för att bibehålla intresset. När slutscenen infaller känns oförutsägbart, särskilt med tanke på att ett uppbrott signaleras i ett tidigare skede. Finns så mycket som stöts och blöts att man har fördrag med att teamet obevekligt förlänger den gestaltades upprördhet och plåga, inte bryr sig om att döda sina älsklingar. Samtliga upptänkliga vändningar inkluderas. Ältandet innehåller fyndiga poänger vi kan relatera till. Det är sammantaget en mycket lyckad satsning av Revet, ännu ett spännande scenkonstkollektiv i Göteborg. Ska understrykas vilka stimulerande tankefigurer texten innehåller, specifikt riktad till medvetna kvinnor upptagna med att forma en framtid med karriär och familj.

Arkiverad under: Scen, Teaterkritik

Filmrecension: A Minecraft Movie – fantastiskt fantasilös

7 april, 2025 by Elis Holmström

A Minecraft Movie
Betyg: 2
Svensk biopremiär: 4 april
Regi: Jared Hess

Klyschan kring att rörlig media baserat på TV-spel per automatik hör hemma i soptunnan har sakta men säkert börjat brytas ned. Framförallt med adaptionerna av The Last Of Us och Fallout som tagit världen med storm, med fantastiska kreatörer och skådespelare som realiserade spelen – och vad gäller Fallout, tog konceptet än längre. Men genren är – precis som allt annat, inte immuniserad från skräp eller klavertramp. Makabert skrot som förra årets horribla Borderlands hämmar fortfarande den goda smaken och tyvärr är försöket att göra Minecraft till spelfilm inte av den positiva sorten.

Ett fundamentalt problem med att adaptera Minecraft är att spelet – till skillnad mot de mest lyckade adaptionerna som nämnda två exempel, inte bygger på ett minnesvärt narrativ utan på spelmöjligheterna. Minecraft är en sandlåda där du som spelare tillåts bygga och framställa alla dina arkitektoniska drömmar – eller mardrömmar. Värdet ligger därmed inte i ett strukturerat berättande utan i de unika spelmoment som blir till säregna minnen. Därmed är det ingen lätt uppgift att adaptera ett spel vars styrka är bundet till sitt ursprungliga medium.

Regissören Jared Hess, som fortfarande är mest känd för Napoleon Dynamite, inser dock att det inte är någon idé att försöka skapa ett någorlunda trovärdigt ramverk för att göra filmen aningen mer seriös. Istället är detta en obeskrivlig kalabalik där absolut ingen tar något på allvar. Faktum är att A Minecraft Movie kan vara den mest oseriösa film jag någonsin sett, med det sagt inte den sämsta. För det finns en charm i att alla involverade ser uppgiften som ett enda stort skämt där precis alla – likt publiken, skrattar i det fullkomligt absurda och fåniga.

Detta fullkomliga trams leder till att både publik och medverkande skrattar högt åt sig själva, Jared Hess skyr inga medel vad gäller att – med glimten i ögat, förnedra sig själv med scener som är så fåniga att de kan misstas för en parodi eller ett urspårat aprilskämt.
Det finns en värme och charm vad gäller att släppa alla hämningar och hänge sig till att förlöjliga sig själv. Detta är en kalkon som faktiskt har insikt nog att inse att absolut ingenting fungerar, vilket gör att kalkon-attributen kan nyttjas för komisk effekt, en förmåga få filmer med bristande kvalitet kan acceptera.

Precis allt är uppskruvat till nivåer bortom det överdrivna. Skämten är plumpa, klumpiga och dummare än tom kökslåda. Jack Black verkar ha spelat in filmen med öronproppar samt skygglappar, för detta är en film där Black ignorerar alla formar av direktion och istället leker rövare med sitt överenergiska skådespel. Detsamma gäller Jason Momoa vars prestation endast kan beskrivas som fars-artad. Filmens yngre förmågor i form av Emma Myers och Sebastian Hansen är i sin tur likbleka och lika minnesvärda som kapsyler i en pantstation.

Och efter en startsträcka som underhåller med sin totala och ohämmade clownshow börjar repetitionen och enformigheten hugga tag som en obehaglig kramp. Skämt som endast var acceptabla repeteras in absurdum och är närmast outhärdliga efter ett tag. Försöken till action är också bedrövliga och Hess misslyckas fatalt med att skapa effektiv fysisk komik. Att Hess försöker bibehålla en bakåtlutad och skämtsam hållning spelar då ingen roll, skämtet har helt slut på bränsle och filmens final är en hysteriskt tråkig actionsekvens som är både fantasilös och helt berövad den humor som gjorde introduktionen dräglig.

A Minecraft Movie är en kalkon med självinsikt, något som gör den oväntat sympatisk, men med det sagt är den ohyggligt monoton, repetitiv och fantastiskt fantasilös.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Teaterkritik: Det stora lördagspaketet – Crazy och tänkvärd komedi om vänskap

7 april, 2025 by Ingegerd Rönnberg


Foto: Sören Vilks

Det stora lördagspaketet
Av Per Naroskin
Efter en idé av Sara Jangfeldt och Fredrik Benke Rydman
Regi Sara Jangfeldt, Shebly Niavarani och Fredrik Benke Rydman
Koreografi Fredrik Benke Rydman
Scenografi och kostym Zofi Lagerman
Ljus Johan Sundén
Musik Fredrik Meyer och Sara Jangfeldt
Medverkande Fredrik Benke Rydman, Bahador Foladi, Sara Jangfeldt, Odile Nunes, Linn Mildehav och Shebly Niavarani

På våren ska det inte vara för tung dramatik sa en klok teaterregissör. Kanske har den konstnärliga ledningen på Kulturhuset Stadsteatern resonerat i liknande banor när man som en av vårsäsongens sista premiärer presenterar ännu en komedi. Det stora lördagspaketet är en crazy farskarusell som lockar fram skrattsalvor i publiken. Men däri finns även ett tänkvärt tema om vänskap.

Det handlar om skammen att inte ha några vänner och rädslan för att bli övergiven efter många års äktenskap eftersom frun börjar lessna. Dilemman som är väl värda att ventilera på en teaterscen. Inte minst som motvikt till alla instagrambilder av den lyckade, aktiva tillvaro som så många par och singlar verkar leva i.

I centrum är Thomas, en medelålders man som inser att han i samband med familjeliv och livspussel slarvat bort den vänkrets han haft. Medan frun har ett gäng väninnor hon flitigt umgås med. För att inte framstå som en loser överraskar han sin hustru med att vilja bjuda några kollegor på middag. ”Vännerna” hyr han desperat hyr via en agentur. Inledningen är härlig med Shebly Niavarani som knipslug besserwisser till agent.

Thomas fru är förtjust över idén och bjuder in en av sina, verkar det som, bästa väninnor för att komplettera sällskapet. När låtsaskollegorna knackar på och Annie dyker upp som en joker i leken, drar en händelseutveckling igång som han alltmer frustrerat försöker hantera och som får hustrun att häpna. Snåriga, knasiga och plumpa samtal förs, drinkarna och vinet slinker snabbt ner och missförstånd sker stup i ett.

Bahador Foladi, har en fin tonträff i huvudrollen. Inkännande, med värme och lågmäld humor får han fram Thomas desperation och längtan efter äkta vänskap. Ofta brukar dansinslag känns påklistrade i teaterföreställningar. Men det är härligt när inhyrda Emma uppmanar Thomas att ”go with the flow”, och han eggar hela ensemblen att dansa vilt.

Sara Jangfeldt gestaltar skickligt och trovärdigt frun. När det uppdagas att mannens kollegor är fejkade kommer en grym sida fram hos henne. En tröst blir det när en av gästerna, namnen Thomas (en slacker som själv lider av ensamhet spelad av Fredrik Benke Rydman) vill bli vän med maken på riktigt. Samtidigt spricker bilden av den fina vänskapen mellan henne och Annie genom den sistnämndas version.

Per Naroskin, som tidigare skrivit pjäser för Soppteatern men främst är känd som psykolog och psykoterapeut, står för manus till Det stora lördagspaketet. Föreställningen baseras på en idé av ett par av skådespelarna tillika regissörerna. Det är nämligen, anmärkningsvärt nog, hela tre regissörer. En sådan kombo är nog en mindre lyckad lösning. Föreställningen är ojämn och ibland brister det i personregi. Scenrummet visar en borgerlig lägenhet och långa rader av fällbara väggar som skådespelarna flitigt vänder på ofta utan egentlig anledning.

Slutets försoningstanke och vilja till nystart känns bra i hjärtat. Den gör också att våningens nedsänkta akvarium får en smart användning. Att se Det stora lördagspaketet packas upp är en kul kväll på teatern med angelägna frågor om vänskap i grunden.

Arkiverad under: Recension, Scen, Teater, Teaterkritik, Toppnytt

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 133
  • Sida 134
  • Sida 135
  • Sida 136
  • Sida 137
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 2141
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in