• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Recension

Filmrecension: Lill-Zlatan och Morbror Raring – En helcharmig familjefilm

24 mars, 2022 by Birgitta Komaki

Lill-Zlatan och Morbror Raring
Betyg 4
Premiär 25 mars 2022
Regi Christian Lo

En barnfilm lika fin för vuxna som för barn. Det var länge sedan jag såg en så mysig och genuin film. Med en historia som känns äkta och berättad rakt upp och ner.

Ella ska hälsa på sin bästa morbror och de skall göra mycket kul. Men när hon kommer dit så dyker snart upp en konkurrent om uppmärksamheten. Det är Steve från Holland.
Kampen att få behålla morbroderns odelade uppmärksamhet startar. Ella skyr
inga medel. Det blir en vecka med många fula tricks men också nya vänskapsband.

Med en trumpen huvudperson Ella (Agnes Colliander) omgiven av morbror Tommy (Simon J. Berger) , mormor (Inger Nilsson) och konkurrenten Steve (Tibor Lukacs) skapas en verklighetsnära historia efter Pirjo Lindenbaums barnbok.

Agnes Colliander är precis så envis och tjurig som en 9-åring kan vara men också charmig och ömsint med ett alldeles eget minspel. Simon J. Berger är en suverän skådespelare med mjuk framtoning. Men när William Spetz i knallrött läppstift och långt blont hår dyker upp på duken då och då bleknar de andra.

Det är en fin historia och det är skönt att inte fokus ligger på att två killar blir förälskade i varandra. Kärlek mellan killar visas som en vanlig förälskelse och inget specifikt.
Att Ella blir svartsjuk och vill ha ensamrätt på sin morbror kan nog både barn och vuxna
förstå. En historia att leva sig in i för alla åldrar. Det är en familjefilm som kan rekommenderas till hela familjen.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Filmrecension: HISTORJÁ – Stygn för Sápmi – en hyllning till konstens magiska kraft

24 mars, 2022 by Rosemari Södergren

HISTORJÁ – Stygn för Sápmi
Betyg 5
Svensk biopremiär 25 mars 2022
Regi Thomas Jackson

En film som borde väcka varenda tittare till insikt om det vägskäl världen står inför. De allra bästa dokumentärerna berättar i sitt fokus på en människa eller händelse om oss alla. Denna skildring är berörande, omskakande, vacker och både skrämmande och hoppfull. Genom att möta samernas historia, skildrat genom en kvinnas ögon förstår vi vad klimathotet innebär för oss alla, för varenda en av oss.

Vi får möta den samiska konstnären Britta Marakatt-Labba. För några år sedan svar hon utvald för att visa ett verk på på Documenta i Kassel, en av den internationella konstscenens mest inflytelserika plattforma. Hennes konstverk var ett 24 meter långt broderat verk över samernas historia. Verket var så starkt och många i publiken började gråta. Över en natt blev Britta Marakatt-Labba en av Sveriges mest eftersökta konstnärer. Under våren 2022 är hon också aktuell som uttagen i Venedig-biennalens huvudutställning.

När jag läste informationen om denna dokumentär tänkte jag att den kunde vara intressant men den är så oändligt mycket mer. Den talar till djupet inom oss och den handlar både om mänsklighetens existens, om baksidan av vad västvärldens fixering vid industri och välfärd, hur västvärlden både skövlar natur och djur och tar bort kultur från människor. I filmen får vi se filmklipp från när den svenska och norska staten i 1900-talets början tvångsförflyttade samer. Vi får se hur samiska kvinnor av kristendomens kyrkor förbjöds att ha sina huvudbonader då dessa ansågs hylla djävulen, vi får se hur den svenska staten skövlat och förstört de samiska religiösa platserna. Jag förmodar att det är den sekulariserade svenska inställningen som totalt är blind för andra gruppers religion och kultur. Då den sekulariserade västerländska kulturen mest av allt tillber kommers och välfärds i så snabb tillväxttakt som möjligt så finns det ingen förståelse för andra värderingar.

Denna dokumentär berättar rakt på sak och tydligt om hur samer på en mängd olika sätt fråntagits sin rätt att existera som egen kultur. Det kanske går att delvis rätta till men lika allvarligt är hur samernas rennäring i grunden hotas av den globala klimatkrisen. Och det är inte bara samernas rennäring som hotas – världen över hotas andra folk som lever närmare naturen och detta kommer ganska snart att påverka allas våra liv.

Utöver filmens viktiga ämne om klimathotet och förtrycket av samerna är filmen en underbar hyllning till konst. Britta Marakatt-Labbas broderade verk är helt underbara och de. förmedlar både kritik av samhället men den ger också en inblick i magi och mystik och visar på konstens fantastiska kraft att tala till oss på djupet.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Filmrecension: Ambulance – ingen nerv, ingen intensitet

23 mars, 2022 by Elis Holmström

Ambulance
Betyg 1
Svensk biopremiär 25 mars 2022
Regi Michael Bay

Michael Bay har härmed blivit ett adjektiv. Som en stor anhängare och beundrare av kvalitativ actionfilm så skär det i hjärtat när biopubliken tvingas uthärda kategoriskt skräp som Ambulance. Sedan Bay sjösatte Transformers så har han grävt ett alltmer ödesdigert hål för sig själv. Varken Armageddon eller The Rock kan klassas som obestridd kvalitetsfilm, men i jämförelse med det Bay levererat de senaste årtiondena så framstår dessa filmer som en gåva från gud.

Ambulance bygger på en oansenlig dansk film med samma namn, det borde i praktiken gett Bay vissa riktlinjer. Det är som att misslyckas med en målarbok avsedd för barn där det enda kravet är att hålla sig innanför de tydligt markerade linjerna.

Tragiskt nog för Bay så kan inte ens en remake genomföras någotsånär korrekt. I de inledande sekunderna så finns det mikroskopiska spår som antyder att berättelsen kan ha en viss potential. Det amerikanska sjukvårdssystemet får en rejäl känga och det känns aningen mer hjärtligt än brukligt för Bay. Denna potentiellt intressanta intrig genomförs dock med gnisslande tänder, att bygga upp någon form av empati för filmens protagonister verkar inte alls intressera Bay. Och så fort det är slut med petitesser som logiskt berättade eller ens drägliga karaktärer så inleds en fullkomlig massaker som lämnar publiken och filmmediet tom till kropp och själ. Det är faktiskt så pass erbarmligt att det är svårt att veta var man skall börja dissikera det hela.

Att se Ambulance är lika plågsamt som en rotfyllning utan bedövning, alltifrån ett patetiskt bankrån som försöker efterapa Michael Manns Heat till personregin är så pass gräsligt att det knappt går att tänka på utan att drabbas av allvarliga men för livet. Kuppen som sådan är ett skämt, flera gånger om så försöker Bay på en rad olika desperata sätt demonstrera vilka kriminella genier som vi har att göra med. Jag kan inte tänka mig några mer patetiska brottslingar än de som visas upp här, Jönssonligan har genomfört trovärdigare stötar än vad som förekommer här.

Tyvärr så slutar inte fiaskot här. De resterande två timmarna ägnas åt en evighetslång biljakt som vill vara en hybrid mellan Speed och Mad Max Fury Road men som inte ens klarar av att efterlikna en såsig version av Flåklypa Grand Prix. Denna gräsliga jakt kantas av ett stort antal explosioner, bilar som voltar och en helt obegriplig logik. Dessutom så har Bay blivit tokig i att fotografera med drönare och ger oss en rad bisarra kameravinklar som orsakar yrsel.

En actionfilm har rätt att bortse från logik och sans, Michael Bay utmanar dock alla tidigare extremfall. Efter ett tag kan man fråga sig varför Jake Gyllenhaal och Yahya Abdul-Mateen II inte ringer till Han Solo och ber om en resa till galaxens utkant med Millenium Falcon, det hade varit enklare att smälta än något som presenteras här. Vart man än tittar så väntar något förfärligt, spänningsmomenten är totalt impotenta då Bay inte kan skapa någon nerv eller intensitet, filmens patos är så pass banalt att man kan fråga sig om det är ett tidigt aprilskämt. Och givetvis så kan Bay inte undvika att kasta in lite ”härlig” xenofobi och porträttera varenda latinamerikan som flottiga äckel som mördar lika lätt som de förtär en taco. Lägg till uruselt skådespel och humor som är lika låg som Döda havet så är det som upplagt för en grotesk filmupplevelse som måste undvikas till varje pris.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Teaterkritik: Vasadottern på Soppteatern – intensivt tempo, ett angeläget ämne och mycket spännande

23 mars, 2022 by Birgitta Komaki

Vasadottern
Manus och skådespelare Cecilia Säverman
Regi Judith Hollaender
Soppteater-premiär på Kulturhuset i Stockholm 22 mars 2022

Gustav Vasa hade många barn och av döttrarna är Cecilia Vasa den kändaste. Hon blev 86 år och här kommer hon in på scen som en gammal kvinna. Men när hon börjar berätta sin prinsessaga blir hon 19 år och förälskad. Det blir en stor skandal, Vadstenabullret, och leder till att hon inser att kvinnor inte har någon frihet att bestämma över sina liv. Att kvinnors heder och oskuld är hennes viktigaste attribut. Hon gifter sig med en tysk markgreve, hon åker till England och blir vän med drottning Elisabeth, kommer bankrutt tillbaka till Sverige och blir pirat.
En stark kvinna men hela tiden beroende av mäns välvilja och styrning.

Pjäsen är en monolog med många roller, intensivt tempo, ett angeläget ämne och mycket spännande. En historia från 1500-talet då kvinnor var omyndiga i samhällslivet
och styrda av männen. Trots att Cecilia var en stark och kompetent kvinna hade hon ingen makt att själv bestämma. Från början styr fadern, sedan bröderna och till slut sönerna. Och tragedin kan hon inte förhindra.

Scenbilden är enkel, en kista, en potta, en spegel , några stolar och den röda mattan som hon vill gå på. Musiken är fint sammansatt och teatern flyter bra.
Trots att det är en tragisk historia om ett tuktat kvinnoliv är den ju också komiskt berättad. Med Cecilias faktiskt händelserika liv hade pjäsen kunnat bli än mer dramatisk och utvecklad. Men osökt går tankarna till den hederskultur som frodas än i dag för många kvinnor i vårt samhälle. Att år 2022 lever fortfarande många ideal från 1500-talet hos vissa personer.
En fantastisk kunglig historia suveränt framförd av Cecilia Säverman.

Bakgrundsfakta:
I regi av Judith Hollander har den prisade enkvinnasföreställningen Vasadottern nypremiär. Manusförfattaren och skådespelaren Cecilia Säverman tilldelades Stockholms Stads Kulturstipendium 2021 för pjäsen med motiveringen:

”(…) historiska monologer med många rollgestaltningar (…) har roat och oroat både barn och vuxna med oförglömliga upplevelser. (Sävermans) gestaltande konst är lekfull, angelägen och spännande.”

Arkiverad under: Recension, Scen, Teater, Teaterkritik, Toppnytt Taggad som: Soppteater, Soppteatern i Stockholm, Vasadottern

Avstressande vacker minimalistisk jazz – Indoor Music av Lubbe Trio

22 mars, 2022 by Mats Hallberg

Artwork Viktor Edsjö

Lubbe Trio

Indoor Music

4

Inspelad och mixad av Jesse Emroth i Signalverket Malmö i januari 2021

Producent: Ludvig Samuelsson

Solters Records

29:47

Releasedatum: 18/3 2022

Lubbe Trio består av Ludvig Samuelsson på saxofon, Alice Hernqvist på piano samt elbasisten Pelle Cassius Lambert Lindsjö. Vet inte mycket om dem. Men fick en förfrågan om recension som efter ett par ”samples” inte kunde motstås. I slutet av 2020 kom debuten Miniatyrer som Timo Kangas skrev uppskattande om i LIRA. Två av musikerna har nyligen studerat vid Musikhögskolan i Malmö medan basisten examinerades från motsvarande inrättning i Köpenhamn. Malmöbaserade trion beskriver vad de håller på med som modern minimalistisk jazz. Indoor Music innehåller fem fängslande låtar plus tre snuttar av mer dissonant karaktär. Allt material är komponerat av Samuelsson.

Som antytts befinner man sig i början av sina karriärer. Kan inte erinra mig ha hört musikerna live, möjligtvis Alice Hernqvist. Hon är aktuell i föreställning om Judy Garland, haft och kanske fortfarande har egen kvintett, spelat med Johan Björklund, ingår i konstellationen Jazzkollektivet och i gruppen Post-Sun-Vision. Den genrefrie elbasisten, kompositören, producenten och skivbolagsägaren (Kaprifol Records) Pelle Cassius Lambert Lindsjö har utvecklat en personlig stil kallad miximalism. På denna skiva intar han en sparsmakad understödjande roll, vilket förvånar en smula.

Soundet är överlag högst angenämt. Påtaglig minimalistisk hållning blandas upp med frigörande expansiv anstrykning. Harmoniken i öppningsspåret ger mersmak. Och när Samuelsson sträcker ut på altsax(?) över ett repetitivt groove i på singel släppta Blursday, har han min odelade uppmärksamhet. Diskret elbas levererar taktfasta basgångar och Hernqvist står för vägvinnande, öppensinnat anslag. Sammantaget alstras en suggestivt spännande laddning. Utan att alls låta smörigt prioriteras ljust optimistiska, sköna och rena linjer. Hör reminiscenser till 70-talet och exempelvis Rena Rama, Arbete & Fritid och Jan Garbarek.

foto från gruppens facebooksida

Sprittande Hyzer Dance har definitivt hitpotential, bör rimligen bli en livefavorit. Och här passar ovan nämnda referenser perfekt. London System heter en svävande, otroligt vacker låt. Samordningen av blåsinstrument och klaviatur firar triumfer. Det ljust drömska utgör en grogrund för fruktbar kontemplation. Finner en handfull kompositioner som verkligen sticker ut, skenbart enkla förmedlar de en både vilsam och eggande atmosfär.

På det sista av de tre experimentellt präglade styckena, döpt till Melltro 3 Isolation, slipper vi atonalt gnissel och väsande saxofonljud. Istället hörs en visuellt hållen, ljuv slinga. Avviker därmed radikalt från övriga två svårtillgängliga övningar. Avrundande avslipade tongångar sprider ofantligt välbehag. I en attraktivt stegrande formel tar mjuka toner vid, söker sig motståndslöst fram. Saxofontrion vars serena seglatser visionären Ludvig Samuelsson styr, framför sin final ståtligt med revade segel. Tre yngre förmågor imponerar genom förbluffande moget musicerande.

Arkiverad under: Skivrecensioner

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 402
  • Sida 403
  • Sida 404
  • Sida 405
  • Sida 406
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1557
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in