• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Recension

Här kan du lyssna på Vampire Weekends nya skiva: Contra

6 januari, 2010 by Jonatan Södergren

vampire-weekend-contra

Den elfte januari släpper indiebandet Vampire Weekend sitt nya album Contra men redan sedan igår så streamas den på bandets officiella hemsida (och du kan även lyssna på den via Kulturbloggen, se bara längst ner i inlägget).

Bandet fortsätter med samma vinnande koncept som på debutskivan från 2008. Sättet de blandar afrikanska rytmer och skumma men smarta rim verkar så naturligt och oansträngt när just de gör det.

Så här svarar bandets frontman Ezra Koenig på frågan vad titeln Contra syftar på:

”I did have a moment where I stopped and thought ’Wow, everybody my age, when you say ”Contra”, thinks of the video game, and everybody my parents’ age thinks of the counter-revolutionaries in Nicaragua”

Öppningsspåret Horchata är fortfarande albumets höjdpunkt!

Arkiverad under: Skivrecensioner Taggad som: Vampire Weekends

[Ingenting] på Dramaten

6 januari, 2010 by Rosemari Södergren

ingenting
Det var bra sätt att fira trettondagsafton, att se [Ingenting] live på Dramatens Stora Scen.

Det är spännande med den utveckling som sker av vår svenska nationalscen, där Killinggänget spelar och där musiker av olika slag får uppträda. [Ingenting] spelade, helt väntat, för en fullsatt salong.

Det märktes att bandet njöt av att få använda den scenen. Akustiken är enorm i jämförelse med att spela utomhus på en festival, kanske medan regnet öser ner.

[Ingenting] inledde med att suggestivt låta olika röster mumla och sjunga ordet ”Hallelujah”. Bandets senaste hit heter just ”Hallelujah”. Men den sången kom inte förrän långt senare, efter en massa dramatik förresten. Efter att brandlarmen gått i första extranumret fick vi alla snabbt utrymma lokalerna. En halvtimme fick vi alla stå utan jackor och vänta utanför. Fast det gick inte att få oss att gå ut i kylan utan alla, förutom de som passade på att få en rökpaus, stannade i entrén. Eftersom ingen synlig rök syntes, mer än den från cigaretterna utanför, valde vi liksom de flesta att stanna inomhus. Kylan var närmare 20 grader kallt där ute, och vi hann ju inte hämta våra ytterkläder i garderoben.

Det tog en halvtimme för brandkår och polis att kolla igenom huset och sedan fick konserten fortsätta. Och då kom äntligen den underbara ”Hallelujah”, plus tre extranummer till.

[Ingenting] visade för mig att de är ett stort liveband. Första låten var hiten ”Mycket väsen för ingenting”. Sedan blandade de och en av låtarna hade jag inte hört med dem tidigare: den var atmosfäriskt och byggdes upp suggestiv till ett crescendo. Kanske inspirerad av Sigur Ros?

Och plötsligt, en bit en i konserten kom Jari Haapalainen från The Bear Quartet in på scenen, tillsammans med två körtjejer och en liten kille, Truls. Truls var nog i sexårsåldern, skulle jag gissa. Han sjöng en sång tillsammans med [Ingenting]:s sångare Christopher Sander.
Jari Haapalainen och körtjejerna stannade kvar på scenen konserten ut.

Vi från Kulturbloggen var inte de enda som uppskattade konserten: publiken applåderade och applåderade och fick in bandet en gång till efter extranumren. För mig är de ett av de stora livebanden. De har några bra låtar på skivorna, men de lyfter sig flera steg live. Speciellt på en scen som Dramatens stora scen.


Här finns [Ingenting] på MySpace.

Relaterat: Dramaten om Ingenting.

Läs även andra bloggares åsikter om Dramaten, indie, konserter, Stockholm, ingenting, [Ingenting]

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: Dramaten, indie, Konserter, Stockholm

Recension: Sherlock Holmes

1 januari, 2010 by Rosemari Södergren

sherlockholmes_4
Så har den då äntligen haft svensk premiär: den efterlängtade filmatiseringen av tidernas deckare: Sherlock Holmes.

En drygt två timmar lång film med massor av spännande bilder från Jack Rippers London: dimmigt, smutsigt och mystiskt, i grått och dovt blått. Men för att vara ärlig: jag hade gärna sett mer av dessa bilder och mindre av actiondelarna som nästan verkar hämtade ur Batmanfilmerna.

Som film ger jag den ganska högt betyg. Den var rolig, spännande och mystiskt och Robert Downey Jr läcker i huvudrollen. Snygg och charmerande. En kvinnotjusare har trätt fram.

Fast nu var det en filmatisering av Sherlock Holmes. Och då är jag inte helt nöjd med resultatet.

Bör en film värderas efter den bok eller roman den bygger på? Filmens regissör Guy Ritchie, Madonnas ex, har uppenbarligen inte litat på Sherlock Holmes egen lyskraft. Detektivhistorierna av sir Arthur Conan Doyle, utspelar sig i ett fascinerande, mystiskt London för ett och ett halvt sekel sedan.

Sherlock Holmes är klurig, smart och analytisk. Filmen har fått lite väl många ingredienser av action. Filmen kunde ha klippts ner femton minuter – och då är det actiondelarna och slagsmålen som kunde kortats ned – och filmen hade lyft.

Jude Law var för mig helt fel i rollen som Doktor Watson. Jag har alltid tänkt mig doktorn som lite äldre än Jude Laws gestalt och dessutom lite mer rundnätt. Robet Downey Jr är verkligen charmig som Sherlock Holmes, men också helt fel egentligen. Sherlock Holmes ska ha helt andra ansiktsdrag och ha mer stil.

Lite fakta om Sherlock Holmes från Wikipedia:

Sherlock Holmes gjorde entré i världen 1887 i samband med romanen En studie i rött, och vann stor ryktbarhet några år senare när de första Holmesnovellerna började publiceras i tidskriften The Strand Magazine. Holmes karakteriseras av sin imponerande iakttagelse- och slutledningsförmåga vilken han då och då prövar på doktor Watson.

Det anmärkningsvärda med Sherlock Holmes metod är att han genomför tämligen moderna brottsplatsundersökningar. Genom deduktion får han fram fakta ur bevis vilket leder till att fallet klaras upp. Sherlock Holmes metod kan därför kallas för en positivism. Det anses allmänt att Sherlock Holmes var den som populariserade kriminalteknik i den form den tillämpas i dag exempelvis av verklighetens CSI och SKL, Statens kriminaltekniska laboratorium.

Nu lär det komma fler filmer, en Sherlock Holmes 2, kommer absolut. Det kom en ordentlig fingervisning om det i slutet. Mer ska jag inte säga om det.

I böckerna om Sherlock Holmes vimlar det inte av damer omkring detektiven och hans doktorvän. Frågan har väl snarare varit om de två hade en relation.

Uppenbarligen läser inte Guy Ritchie Sherlock Holmes-böckerna på samma sätt som jag, i alla fall.

Nej, det är inte någon dålig film. Den hade sitt underhållningsvärde, men som tolkning av Sherlock Holmes var den inte särskilt lyckad.

Svenska Dagbladet gav betyg 3, förresten:

Holmes i Robert Downey Jr:s skepnad är mer Shane McGowan än pipsugande fåtöljdetektiv – han super hårt, boxas och är tyngd av sin förmåga att dra stora slutsatser av små detaljer (något Ritchie mjölkar alldeles för många gånger). Dessutom gjuts lite mörker i hans relation till Dr Watson (en blek Jude Law), skildrad som ett beroendeförhållande.


Sherlock Holmes har förresten en svensk hemsida.
Jag undrar just vad hans äkta fans tycker om tolkningen av detektiven i filmen.

Relatetat: Recension i Aftonbladet.
Recension i Expressen.

Läs även andra bloggares åsikter om film, deckare, London, recension, Robert Downey Jr, Sherlock Holmes, Jude Law

Arkiverad under: Filmrecension, Recension, Scen Taggad som: Deckare, London, Recension, Scen

The Imaginarium of Doctor Parnassus

26 december, 2009 by Jonatan Södergren

600full-the-imaginarium-of-doctor-parnassus-screenshot

Filmen som kanske framför allt kommer att kommas ihåg som Heath Legers sista tillhör samtidigt Terry Gilliams bästa. Som vanligt tänjs gränserna för vad som är verkligt och vad som är drömmar och som vanligt kan man inte undgå att fascineras.

Det är intressant att se hur Johnny Depp, Jude Law och Collin Farrel lyckats ersätta Heath Ledger som tragiskt avled mitt under inspelningen av The Imaginarium of Doctor Parnassus.

Filmen handlar om den över tusen år gamla Dr. Parnassus som slagit vad med den spelberoende djävulen (som spelas av den fantastiska Tom Waits). Tillsammans med sitt teatersällskap reser han runt i dagens London och erbjuder folk att genom en spegel träda in i en fantasivärld. I fantasivärlden ställs personen inför ett val mellan en frestelse eller ett högre mål och beroende på vad de väljer så vinner Dr. Parnassus eller Djävulen.

Arkiverad under: Filmrecension Taggad som: Heath Ledger, Johnny Depp, The Imaginarium of Doctor Parnassus

Mina tankar efter att ha läst ”Förtrollerskan från Florens” av Salman Rushdie

26 december, 2009 by Rosemari Södergren

fortrollerskanfranflorens
Salman Rushdie: Förtrollerskan från Florens.
Det var mer än två månader sedan jag läste klart romanen, Salman Rushdies senaste verk som översatts till svenska.
Det har varit svårt att skriva en recension, eller blogginlägg om boken, mina känslor och tankar kring den är så splittrade.

Yttrandefrihet är en av de viktigaste grunderna för mänskliga rättigheter. Jag tycker att den svenska akademien fegade ur totalt och svek Salman Rushdie när han blev dödshotad av den iranska översteprästen. Detta präglar mig förstås när jag läser hans romaner, jag vill tycka om det Rushdie gör. Han är en sagoberättare det strålar fantasi från, han målar med orden, fyller raderna med undermeningar och dubbelbottnade betydelser. Ändå kantrar romanen över för mig, jag upplever att den alltför uppenbart är skriven av en man för män. Mannens perspektiv dominerar och de kvinnor som finns med är symboler, bilder, beskrivna som män ser dem, de har inget eget liv.

Boken handlar om, ja på ett sätt är det omöjligt att sammanfatta vad den handlar om, för det är flera olika handlingar på olika plan. Baksidestexten sammanfattar det så här:

En märklig ung man från Europa som kallar sig Mogor dell´Amore dyker upp vid den indiska stormogulen Akbars hov. Han har en historia att berätta som både förtrollar och förbryllar alla vid hovet, om den undersköna och trollkunniga kvinnan Qara Köz, Akbars gammelfaster, som en gång i tiden var älskarinna till en av Florens mäkigaste män. Men om historien är sann, vad har den då med Mogor dell´Amore att göra? Och vad hände med prinsessan? Trådarna löper samman på det mest oväntade sätt, och historia och saga går upp i varann.

Det som känns obehagligt är den totala frånvaron av kvinnor, trots titeln på boken som antyder att en kvinna ska ha stor betydelse. Det har hon, förtrollerskan, visserligen. Men alla kvinnor existerar endast på männens villkor. Dock kanske det är en av de saker Rushdie vill förmedla, hur historien domineras av männen. En nyckel till att tolka kvinnosynen kanske finns i den scen då Akbar vill sluta tala om sig själv som ”vi”. Han vill vara personen, människan Akbar och säger ja. Men hans favorithustru (till råga på allt helt skapad av honom själv) kan inte förstå honom då han vill vara ett jag.

Delar av boken är fantastiska, där verklighet och saga går in i varandra. Akbar kan göra en fantasifigur till en verklig människa samtidigt som han analyserar Mogors berättelse och hittar vad som är fakta, den grymma sanna verkligheten.

Akbar är fascinerande för att han långt bort i Indien under femtonhundratalet vill bygga ett upplyst samhälle där olika religioner kan leva sida vid sida och utbyta erfarenheter, ett försök till vad vi idag kanske kallar demokrati, samtidigt som Europa var intolerant mot oliktänkande. Livet i Florens skildras parallellt med livet i Akbars mogulrike.

Salman Rushdies ”Förtrollerskan från Florens” är en saga och en berättelse det var svårt att slita sig ifrån samtidigt som jag kände att det tydligt var en gubbe som skrivit den. Jag vet inte om det var meningen, tanken, eller om det helt enkelt är så att Rushdie är en rätt typisk gubbe. På gott och ont. Fast en underbar sagoberättande sådan.

Förtrollerskan från Florens
Författare: Salman Rushdie
ISBN10: 9100122351
ISBN13: 9789100122355

Relaterade recensioner:
Dagens Nyheter, Göteborgsposten, Norran, Damernas värld och Expressen.

Läs även andra bloggares åsikter om böcker, litteratur, yttrandefrihet, Salman Rushdie

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension Taggad som: Böcker, Bok

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1504
  • Sida 1505
  • Sida 1506
  • Sida 1507
  • Sida 1508
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1556
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in