• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Recension

Skivrecension: Johannes Vidén & Bluebird Association – Frid över en stjärna som föll

27 mars, 2012 by Rosemari Södergren

Johannes Vidén & Bluebird Association
Frid över en stjärna som föll
Betyg 4
Släpps 28 mars 2012

Att några av Johannes Vidéns största hjältar är författare har säkert haft inflytande på hans låtskrivande. Hans låtar är både musikaliska och litterära. Hans sätt att skapa musiken är liksom litterärt, musiken berättar också något och hans texter är underbara och träffar mitt i hjärtat.

Öppningsspåret ”Jag och Bergman” är en skildring av flera av figurerna i Hjalmar Bergmans berättelser och en kärleksförklaring till den geniale författaren Hjalmar Bergman.

Spår 10 på albumet – Den sista färden – är inspirerad av Harry Martinssons ”Vägen till Klockrike”, en av många böcker Johannes Vidén läst under det gångna året då han arbetat som konduktör på SJ.

”Frid över en stjärna som föll” är Johannes Vidéns albumdebut tillsammans med bandet Bluebird Association, som han startade tillsammans med Albert af Ekenstam, Alfred Lorinius och Erik Fastén 2008. Sedan dess har Albert lämnat gruppen med Kalle Vento och Rasmus Wadström har anslutit sig istället.

För två år släpptes en försmak av albumet i form av låten Självsabotören som P3 plockade upp för rotation.


Albumet ”Frid över en stjärna” är ett starkt debutalbum med låtar som både musikaliskt och textmässigt tar upp livets stora och svåra ämnen:kärleken, livet och döden.

Arkiverad under: Musik, Recension, Skivrecensioner

Facing Genocide – skickligt genomförd dokumentär om röda khmerernas statschef

27 mars, 2012 by Rosemari Södergren

Facing Genocide
Betyg 4
En film av David Aronowitsch och Staffan Lindberg
Slöppt på dvd 15 februari 2012

Khieu Samphan var statschef i Kambodja under röda khemernas välde. Under de röda khemernas styre dödades 1,7 miljoner människor på fyra år. Både vuxna, barn och gamla dödades, torterades och svalt ihjäl och fängslades.

Pol Pot som var de röda khemernas ledare dog 1998. Men Khieu Samphan om var statschef under skräckväldet lever i Kambodja. Han sitter nu inspärrad, anklagad för brott mot mänskligheten och för folkmord. Men rättegången fördröjs hela tiden. Han har en skicklig advokat som bland annat krävs att hela förundersökningen på 16.000 sidor ska översättas till både franska och engelska innan rättegången kan starta.

Khieu Samphan hävdar att han bara var en galjonsfigur och att han inte hade en aning om att människor fängslades, torterades och dödades.

Filmarna David Aronowitsch och Staffan Lindberg träffade Khieu Samphan ett år innan han greps. De får flera längre intervjuer med honom, får träffa hans familj. Han säger om och om igen att han inte visste något och han tror inte på att Pol Pot stod bakom morden heller. Khieu Samphan säger också att vad Pol Pot gjorde var rätt, annars hade de nordvietnamesiska kommunisterna tagit över Kambodja. Fascinerande, skrämmande och lärorikt att höra hans försvar. Pol Pot drömde om att göra om hela befolkningen till bönder och att få bort all svält och göra Kambodja oberoende av omgivningen. Många av de unga soldaterna var barn, gatubarn som plötsligt fick vapen i sina händer.

Filmen är välgjord både bildmässigt med vyer från dagens Kambodja, både landsbygd och stad och från rättegången – och med ett stort utval av bilder från tiden för skräckväldet. Organisationer som arbetar för att de som drabbades, de som har anhöriga som mördades, ska få upprättelse eller åtminstone en ursäkt, har samlat in bilder på många av de som dog.

Ja det är svårt att förstå, svårt att ta in att detta folkmord skedde under 1970-talet. Att de flesta av oss som är medelålders idag faktiskt var vuxna när detta skedde. Det var inte helt tyst i medierna, men ändå tänker jag: Varför skrek världen inte mer? Varför ingrep inte FN, varför ingrep inte världspolisen USA, som så gärna annars lägger sig i det mesta? Jag gissar att det inte finns några stora naturtillgångar som olja i Kambodja.

Hur kan en människa vara statschef och inte ha en aning om massmorden på befolkningen? Nej, det är svårt att tro att han var så aningslös. Facing Genocide är välgjord, både filmiskt och i berättandet och i intervjuer. De kommer så nära Khieu Samphan och hans familj att det känns som vi också sitter där och hör dem ljuga, kanske ljuger de också för sig själva.

Fast filmarna tar inte ställning, det ställer obekväma frågor och de låter Khieu Samphans fru och dotter träffa en kvinna som förlorade sina föräldrar under skräckväldet. De låter oss förstå vilka mekanismer som låg bakom, hur unga människor utan utbildning med vapen i hand släpptes in i städerna för att rensa upp och skipa social rättvisa.

Läs även andra bloggares åsikter om Facing Genocide, dokumentär, film, filmrecension, Pol Pot, Kambodja, röda khmererna, folkmord

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Dokumentär, Facing Genocide, Filmrecension, folkmord, Kambodja, Pol Pot, röda khmererna, Scen

Oblivion High – rolig mangaserie med djup i högstadieskola i Upplands Väsby

27 mars, 2012 by Rosemari Södergren

Titel: Oblivion Hign
Författare: Johanna Koljonen
Författare: Nina von Rüdiger
Formgivare: David Olgarsson
Förlag: Kolik Förlag
Utgiven: 201203
ISBN10: 9186509144
ISBN13: 9789186509149

Oblivion High av Johanna Koljonen och Nina von Rüdiger är en mangaserie som utspelar sig i Upplands Väsby, en ort norr om Stockholm med massor av trista höga sterila hus. De berömda blå husen har alla sett som varit i Upplands Väsby. Husen finns med i mangan. Svensk tristess och betongghetto möter japansk berättarstil och övernaturliga väsen.

Det är häftigt att en teckningsstil och ett sätt att berätta som kommer från Japan nu slagit igenom så att de kan skapas i Sverige. Nina von Rüdiger som tecknat är ingen nybörjare inom manga, hennes mangaserier har varit succéer i Finland i flera år.

Oblivion High är snyggt tecknad, i typisk mangastil. Den som inte är så van med manga kan dock ha problem i början att riktigt veta vem som är vem, personerna kan se ganska lika ut.

Trots att berättelsen har några riktigt övernaturliga inslag – som att den mytologiska figuren Näcken tar sig in i en fjortonårig japansk utbytesstudent för att få gå på högstadiet – är serien samtidigt realistisk. Det övernaturliga hamnar mitt i tonårslivets alla problem med sex, relationer, vänskap, coolhet, smygrasism, mobbning, slagsmål och ambitiösa lärare och en lärare som är rena rama förtryckaren.

Speciellt gillar jag fördjupningarna, att serieberättandet då och då avbryts av en sida med text med sagor och legender.

Serien skildrar de två förväntansfulla 13-åringarna och bästisarna Soon Mi och Nin. När de börjar i högstadiet hamnar de trist nog längst ner i hierarkin över hur coola de är. Även värre blir det när Soon Lis familj tar emot den japanske utbyteseleven Masato som är helt bortkommen och gör bort sig hela tiden.

Fast vi som läser serien vet ju att Masatos kropp intagits av Näcken.

 

Lite fakta om boken från bokförlaget:
Under första dagen på högstadiet råkar vännerna Nin och Soon Mi se en naken ung man sitta vid vattenbrynet. Mannen försvinner spårlöst, men dyker upp igen som klassens nye japanske utbytesstudent Nix. Det tar inte lång tid för tjejerna att inse att den mystiske nykomlingen i själva verket är sagornas Näcken.

Frågan är om den odödlige men malplacerade Näcken kommer att klara av högstadielivet? Och kommer hans vänskap att ge dem en fribiljett till skolans häftiga elit eller gör det istället att han också blir en av “töntarna”?
Oblivion High är en högoktanig äventyrssåpopera i mangaformat med övernaturliga inslag, förlagd till den gråa svenska förortsvardagen i en högstadieskola i Upplands Väsby.

Om seriens författare och illustratör:
Nina von Rüdiger är professionell illustratör, grafiker och serietecknare, och har utöver Oblivion High bland annat gjort illustrationer och grafik för Wahlströms Bokförlag, Yasuragi Hasseludden, Högskoleverket och Historiska Museet.

Johanna Koljonen är manusförfattare, krönikör och radiopratare som bland annat varit programledare för P3 Kultur. Hon slog igenom som rikskändis när hon vann tv-programmet “På Spåret” tillsammans med Markcus Birro, och har under sommaren hörts i radioprogrammet “Jättestora frågor med Johanna Koljonen”.

Serien har en egen webbplats, där kan du hitta mer information och senaste nytt om serien.

Relaterat: Recension i Expressen och Dagens Nyheter.

Läs även andra bloggares åsikter om manga, Olbivion High, Upplands Väsby, Nina von Rüdiger, Johanna Koljonen

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension Taggad som: Johanna Koljonen, manga, Nina von Rüdiger, Olbivion High, Upplands Väsby

Filmrecension: Nausicaä från Vindarnas dal

27 mars, 2012 by Redaktionen

Titel: Nausicaä från Vindarnas dal
Betyg: 4

Hayao Miyazaki släpper aldrig något som inte är 100% träffsäkert, och jag skulle våga påstå att resan började här i vindarnas dal.

Vi kastas in i en post-apokalyptisk värld 1000 år efter att jordens ekosystem och den mänskliga civilisationen slagits i spillror. Människorna lever i små byar isolerade ifrån varandra, för mellan dem så finns förfallets hav, en djungel fylld av gigantiska insekter och dödliga giftsporer.

Nausicaä är en prinsessa ifrån vindarnas dal som har förmågan att kommunicera med insekterna i förfallets hav. Med hjälp av denna egenskap och en jet-driven glidflygare så utforskar hon ofta förfallets hav att försöka ta reda på varför det ser ut som det gör.

En dag så kraschar ett fraktflygskepp i dalen och Nausicaä försöker rädda prisessan Lastelle av Pejite som var passagerare på skeppet. Hon ber Nausicaä att förstöra frakten som visar sig vara ett embryo med en gyllene krigare, en av varelserna som sägs ha orsakat apokalypsen som fick namnet de sju dagarna av eld..

Hayao Miyazakis verk är mer än bara film. Det är konst, och varje scen, varje bakgrund är en fröjd för ögat, något som visar sig speciellt i den här blu-rayutgåvan. Detaljrikedomen och texturerna ger inget utrymme för tristess.

Man kan ju dock inte bygga en film på enbart det grafiska, men du behöver knappast oroa dig för någon blasé och halvtaskig berättelse i Nausicaä från Vindarnas dal. Tvärtom så bjuder Miyazaki in till en magisk värld utan klyschor där ingenting är förutsägbart.
Filmen har även ett flertal lager med frågor om miljö och människans påverkan på världen.

Även om jag tror att filmen underhåller både stora som små så tror jag att unga vuxna är de som kan uppskatta filmen mest av alla i sin helhet. Samtidigt så är det ett verk som jag skulle rekommendera för alla.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension

Slutstation: Frihet – en angelägen film

26 mars, 2012 by Rosemari Södergren

Slutstation: Frihet
Betyg 3
Svensk premiär 31 mars 2012

Slutstation: Frihet är en turkisk skruvad, absurd komedi om några kvinnor som gemensamt försöker ta itu med mäns förtryck av kvinnor. Filmen ingår i Folkets Hus och Parkers satsning World Wide Cinema.

Förra året hade 240 filmer premiär i Sverige. Av dessa var bara 18 från länder utanför USA och Europa. Dessa filmer
stod endast för en procent av biobesöken i Sverige förra året. Det vill Folkets Hus och Parker ändra på genom sitt nystartade filmprojektet World Wide Cinema. World Wide Cinema vill öppna upp biograferna för den film som idag inte visas på svenska biografer. Den stora men ganska osynliga publik som vill se dessa filmer idag är hänvisade till internet, slutna medlemsvisningar eller nischade festivaler.

Slutstation: Frihet tål absolut att visas för en större biopublik även om jag kan tänka mig att den är klockren för en turkisk publik.

Filmen börjat snyggt med vyer över den turkiska storstan och vi får följa Eylem, en  snygg ung kvinna som flyttar in i ett hyreshus. Övriga kvinnor i huset är nyfikna på henne och söker kontakt på olika sätt, men Eylem håller distansen. Hon vill inte ha med de andra kvinnonar att göra, hon är deprimerad, sur och arg, hennes pojkvän har dumpat henne.

När hennes närmaste grannkvinna blir misshandlad och skriker högt kväll efter kväll står Eylem till slut inte ut, hon går ner och säger till mannen på skarpen och det slutar med att hon polisanmäler den misshandlande maken. Det hjälper inte alls, snarare förvärrar det situationen. Mannen som tidigare bara misshandlat frun och låtit barnen vara ifred börjar misshandla sin tonårsdotter och polisen som kommer är bästa vän med mannen.

Kvinnorna i huset har alla på något sätt en misslyckad relation till någon man. Det lustiga är att de enda män som inte är hot mot kvinnor är antingen den riktigt gamle mannen som sitter i rullstol, en småpojke, en gravt alkoholiserad man och den mesigaste tjockisen av alla. Jag funderar lite på det dubbeltydiga i det budskapet.

Kvinnorna försöker bemöta männens förtryck med fredliga metoder – men det verkar lönlöst. Kampen triggas upp och våld verkar inte gå att undvika. Kvinnornas kamp utspelar sig i skuggan av den arabiska våren, som vi får följa i tv-bilder från nyhetssändningar som fladdrar förbi.

Filmen är oftast rätt oförutsägbar och handlingen överraskar och skruvas till med jämna mellanrum. Jag skulle inte bli förvånad om filmens regissör inspirerats av den spanske regissören Pedro Almodovar.

Ibland blir det dock för mycket och för många olika spår, jag har svårt att köpa riktigt allt. Det finns en rätt stor ologisk tankekullebytta i några av situationerna. Kvinnorna säger sig vilja stå upp för kvinnors rätt till självständighet, ändå finns det inget som de vill hämnas så mycket som att män inte vill gifta sig med dem.

Filmens turkiska titel är ”Kurtulus Son Durak”, vilket lär betyda Slutstation: Frihet. Jag kan inse att den är angelägen för den turkiska publiken, eller för publik i länder där kvinnoförtrycket är grovt. Men hur angelägen den än är tycker jag den tappade i slutet, där allt blev för mycket.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: filmrecensioner, Scen, turkisk, World wide cinema

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1230
  • Sida 1231
  • Sida 1232
  • Sida 1233
  • Sida 1234
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1557
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Lars Winnerbäck – fortfarande en mästare på att fånga det svenska vemodet

Avicii Arena, Stockholm – 21 november … Läs mer om Lars Winnerbäck – fortfarande en mästare på att fånga det svenska vemodet

Den sjätte säsongen av ”Only Murders in the Building” kommer 8 december

Disney+ har släppt trailern och … Läs mer om Den sjätte säsongen av ”Only Murders in the Building” kommer 8 december

Filmrecension: Primetime – får många applåder

Primetime Betyg 4 Svensk biopremiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Primetime – får många applåder

Köp grisen i säcken – ibland hittar man nya favoritband – En hemlig artist

Det finns något befriande med att köpa … Läs mer om Köp grisen i säcken – ibland hittar man nya favoritband – En hemlig artist

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Casinot är en av populärkulturens mest … Läs mer om Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in