Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

folkmord

Facing Genocide – skickligt genomförd dokumentär om röda khmerernas statschef

by

Facing Genocide
Betyg 4
En film av David Aronowitsch och Staffan Lindberg
Slöppt på dvd 15 februari 2012

Khieu Samphan var statschef i Kambodja under röda khemernas välde. Under de röda khemernas styre dödades 1,7 miljoner människor på fyra år. Både vuxna, barn och gamla dödades, torterades och svalt ihjäl och fängslades.

Pol Pot som var de röda khemernas ledare dog 1998. Men Khieu Samphan om var statschef under skräckväldet lever i Kambodja. Han sitter nu inspärrad, anklagad för brott mot mänskligheten och för folkmord. Men rättegången fördröjs hela tiden. Han har en skicklig advokat som bland annat krävs att hela förundersökningen på 16.000 sidor ska översättas till både franska och engelska innan rättegången kan starta.

Khieu Samphan hävdar att han bara var en galjonsfigur och att han inte hade en aning om att människor fängslades, torterades och dödades.

Filmarna David Aronowitsch och Staffan Lindberg träffade Khieu Samphan ett år innan han greps. De får flera längre intervjuer med honom, får träffa hans familj. Han säger om och om igen att han inte visste något och han tror inte på att Pol Pot stod bakom morden heller. Khieu Samphan säger också att vad Pol Pot gjorde var rätt, annars hade de nordvietnamesiska kommunisterna tagit över Kambodja. Fascinerande, skrämmande och lärorikt att höra hans försvar. Pol Pot drömde om att göra om hela befolkningen till bönder och att få bort all svält och göra Kambodja oberoende av omgivningen. Många av de unga soldaterna var barn, gatubarn som plötsligt fick vapen i sina händer.

Filmen är välgjord både bildmässigt med vyer från dagens Kambodja, både landsbygd och stad och från rättegången – och med ett stort utval av bilder från tiden för skräckväldet. Organisationer som arbetar för att de som drabbades, de som har anhöriga som mördades, ska få upprättelse eller åtminstone en ursäkt, har samlat in bilder på många av de som dog.

Ja det är svårt att förstå, svårt att ta in att detta folkmord skedde under 1970-talet. Att de flesta av oss som är medelålders idag faktiskt var vuxna när detta skedde. Det var inte helt tyst i medierna, men ändå tänker jag: Varför skrek världen inte mer? Varför ingrep inte FN, varför ingrep inte världspolisen USA, som så gärna annars lägger sig i det mesta? Jag gissar att det inte finns några stora naturtillgångar som olja i Kambodja.

Hur kan en människa vara statschef och inte ha en aning om massmorden på befolkningen? Nej, det är svårt att tro att han var så aningslös. Facing Genocide är välgjord, både filmiskt och i berättandet och i intervjuer. De kommer så nära Khieu Samphan och hans familj att det känns som vi också sitter där och hör dem ljuga, kanske ljuger de också för sig själva.

Fast filmarna tar inte ställning, det ställer obekväma frågor och de låter Khieu Samphans fru och dotter träffa en kvinna som förlorade sina föräldrar under skräckväldet. De låter oss förstå vilka mekanismer som låg bakom, hur unga människor utan utbildning med vapen i hand släpptes in i städerna för att rensa upp och skipa social rättvisa.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Farmors tatueringar berättar om det okända folkmordet på armenierna

by

Farmors Tatueringar
Betyg 3
Svensk premiär 6 januari 2012

Medan västländerna var upptagna av det första världskriget pågick en utrensning av armenierna. När det ottomanska riket bredde ut sig avrättades en och en halv miljon av de kristna armenierna. Många unga armeniska flickor togs då till fånga av muslimerna och hölls som sexslavar eller tjänsteflickor. Det är ett folkmord och en förföljelse av ett folkslag som inte uppmärksammats särskilt. Inte heller av armenierna själva. De överlevande valde oftast att tiga om det som hänt.

Filmregissören Suzanne Khardalian bor i Sverige och är av armeniskt ursprung, När hon växte upp hade hon en farmor, med namnet Khanoum, som var underlig. Farmor kramade aldrig barnbarnen och Suzanne och hennes fyra systrar var mest rädda för farmor. Farmor hade underliga tatueringar på händerna och i ansiktet.

Som vuxen började Suzanne Khardalian undersöka vad som hänt hennes farmor.

Filmen ”Farmors tatueringar” handlar om Suzanne Khardalians sökande efter svar på vad som hänt hennes farmor.

Det är oerhört skrämmande att inse hur detta folkmord är så okänt. Suzanne Khardalian besöker bland annat ett område där hundratusentals armenier mördats och ligger i massgravar. Skelettdelar och tänder kommer fram när hon petar lätt på marken. Jag tänker då på hur Europa byggt upp stora minnesgårdar kring förintelsen av judarna under andra världskriget. Varför finns inte samma respekt för alla dessa mördade armenier?

Filmen är ganska kort, strax under en timme och den är en dokumentär som kretsar kring Suzanne Khardalians sökande efter svar på vad som hänt hennes farmor. Tyvärr är det inte så mycket konkret om just farmoderns öde som kommer fram, däremot får vi veta en del om vad många unga armeniska flickor utsatts för.
Rent dramaturgiskt är den aldrig särskilt spännande, vi får egentligen redan från början veta det mesta.

Däremot är det en viktig film – och jag hoppas den inspirerar någon till att ta reda på mer och att utveckla det. Det är värt att tas upp i en dramafilm, som en berättelse om en flickas öde.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Sverige – landet Kafka beskrev

by


Sorgligt men icke desto mindre väldigt träffande: Sverige har på flera sätt blivit ett land som passar på det som Kafka beskrev i sina böcker. I Dagens Arena skriver Nisha Besara om detta under rubriken Landet Kafka:

Sverige har blivit ett samhälle som värnar system i stället för medborgare. Människor flyttas från en myndighet till en annan. Ingen tar helhetsansvaret och försöker hålla ihop samhället och människorna i det.

Hon tar bland annat upp den sjuka regel som säger att en människa som har halvtidsarbete måste säga upp sig för ersättning från a-kassan. Om en människa har heltidsarbete och sedan blir uppsagd halva tjänsten får han/hon bara ersättning på halvtid en ytterst kort period, sedan måste den halvtidsarbetande välja mellan att säga upp sig och få heltidsersättning från a-kassan eller att välja att bara leva på halvtidslönen,
Det är högerregeringens så kallade arbetslinje: tvinga halvtidsarbetande att säga upp sig.

Andra absurda saker är hur högerregeringen inte fick som den ville i en omröstning och ministrar inte tänker följa riksdagsbeslutet. Alliansfritt berättar mer om det:

Riksdagens beslut att erkänna folkmordet i Armenien som just ett sådant har nu fått statsminister Fredrik Reinfeldt (M) att beklaga sig för sin turkiske kollega, skriver SVT och citerar

”Statsminister Fredrik Reinfeldt försäkrade dessutom i ett telefonsamtal på lördagen med den turkiske premiärministern Recep Tayyip Erdogan att han inte var överens med riksdagen i dess beslut att beteckna övergreppen mot armenier som folkmord.”

Tidigare har ju också utrikesminister Bildt tagit avstånd från omröstningens resultat genom att kalla det Djupt beklagligt.

Något som däremot är beklagligt är klyftan som finns mellan beslutande makthavare och folket. Dagens Nyheter berättar om hur politikerna går stick i stäv mot folkets vilja när det gäller religiösa friskolor.

Nästan varannan väljare vill förbjuda konfessionella friskolor. Den inställningen har också många partier haft – men nu ser de ut att ha svängt.
Den tydliga omsvängningen gör också att politikerna i många fall går stick i stäv mot sina väljares önskningar.

Andra absurda saker som införts under nuvarande högerregering: att pensionärer som arbetat och betalat in skatt till systemet hela sitt liv har högre skatt än alla andra. I inget annat land har pensionärer högre skatt än de förvärvsarbetande. Anna Vikström är en av många bloggare som tagit upp detta.

Sjukpengen som tar slut för långtidssjuka som då måste ställa sig till arbetsmarknadens förfogande. De allra flesta långtidssjuka är ju just svårt sjuka, det är därför de varit sjuka länge.

Människor som drabbats av de nya reglerna som kastar ut människor i en kall, kall verklighet berättar på sajten Kalla Sverige. Här är ett exempel.

Varför inte avsluta med lite fakta om Kafka, vars verk är så starka och säger så mycket om samhällen där byråkratin blivit det viktigaste och inte till för människornas skulle längre:
Från Wikipedia

Franz Kafka, född 3 juli 1883 i Prag i dåvarande Österrike-Ungern (idag i Tjeckien), död 3 juni 1924 i Kierling i närheten av Klosterneuburg, Österrike, var en tyskspråkig författare. Hans huvudverk utgörs av tre romaner, eller romanfragment, (Processen, Slottet och Den försvunne) ett stort antal noveller, liksom brevväxlingen med Felice Bauer och Milena Jesenská.

Till största del publicerades Kafkas verk först efter hans död och mot hans uttalade vilja, av Max Brod, en författarkollega och nära vän. Kafka tillhör 1900-talets mest inflytelserika tyskspråkiga författare.

Relaterade tidningsartiklar i : Aftonbladet och Svenska Dagbladet och Expressen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,