• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Tommy Lee Jones

Filmrecension: Ad Astra – en yttre och en inre resa

17 september, 2019 by Hans Södergren

Ad Astra
Betyg 4
Regi James Gray
Svensk biopremiär 20 september 2019

En mäktig rymdfilm med Brad Pitt som får beröm av många internationella filmkritiker för sin roll som astronauten Roy McBride som far till solsystemets yttersta gräns för att söka efter sin far, Clifford McBride (spelas mycket bra av Tommy Lee Jones). Clifford McBride skickades ut på uppdrag att leta efter former av intelligent liv i universum men har varit försvunnen i tre årtionden.

Trots det storslagna perspektivet med rymdtemat är det en film som lika mycket handlar om nära relationer, det är en far-son-berättelse, som ibland blir lite för söt. Men att spegla universums storhet och de existentiella frågorna i en nära relation har sina poäng samtidigt.

Trots att Brad Pitt hyllas så för sin roll blir han emellanåt lite för mycket en Rambo i rymden, då han löser problem som uppstår lite för enkelt och lite för snabbt. Världen det utspelade sig i var tankeväckande men Brad Pitt var för mycket av actionhjälte för att det skulle bli riktigt medryckande.

Gillar du science fiction och rymdfilmer som berör frågorna kring existensen kommer du säkert att gilla den här även om den inte kommer upp till samma mästerliga nivå som Interstellar är det en sevärd film som sätter igång funderingar kring vad liv är och vad människor är.

I och för sig är filmen delvis spretig. Den är djupt filosofisk, den är fylld av action, den har vackra rymdbilder, fina närbilder (fotot av den hyllade svenske Hoyte Van Hoytema), den handlar om mänsklig psykologi och far-och-son-förhållandet. Å andra sidan gör det filmen bredare och djupare. Den hade förlorat på att bara vara action eller bara filosofisk. Nu skildrar den både en yttre och en inre resa.

Rymden är i extra fokus i år då det är femtio år sedan de amerikanska astronauterna, Neil Armstrong, Buzz Aldrin och Michael Collins, landade på månen med Apollo 11 som var den första bemannade rymdfärden som landade på månen, höjdpunkten i NASA:s Apolloprogram och en milstolpe i rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen. Sedan dess har det skapats flera storfilmer som utspelas i rymden, flera som ligger mer åt äventyrsformatet. Med Ad Astra tar regissören James Gray plats bland de filmskapare som gjort mer än så, som skapat en rymdfilm som handlar om de existentiella frågorna.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Brad Pitt, Filmrecension, Recension, Rymdfilm, Scen, Tommy Lee Jones

Men in Black 3, recensionen

21 maj, 2012 by Rosemari Södergren

Men in Black 3
Betyg 3
Regi Barry Sonnenfeld
Premiär 23 maj

Tommy Lee Jones och Will Smith är tillbaka i actionkomedin Men in Black 3. I svarta kostymer fortsätter jakten på illasinnade utomjordingar.

Jag föll pladask för första filmen – den var rolig och hade hjärta. Tvåan var lite mer en besvikelse. De första tio minuterna av trean fick mig först att sucka och fundera på om jag ens skulle sitta kvar i salongen. Jag blir så trött på överdrivna elaka utomjordingar som ser genomfula ut, har äckliga tänder och är totalt hjärtlösa och bara har som mål att förstöra jorden. Men efter inledningen landade filmen och det blev en berättelse värd att berätta.

Visst kan jag bli rejält trött på Will Smiths svada som agent J. När han nu inte längre är så jätteung kan det bli lite för mycket. Han fyller 44 i år och ändå ska han spela den unge assistenten till Tommy Lee Jones buttre, surmulne och fåordige agent K. Men en bit in i filmen glömde jag av att reta mig på Will Smith.

Den superelake utomjordningen Boris Djuret som hållits inlåst på en bas på månen har rymt och fått tag på en tidsmaskinen. Boris Djuret tar sig med tidsmaskinen till 1960-talet för att döda agent K. Agent K sköt nämligen ena armen av Boris Djuret. Hans plan är att döda agent K innan armen blir bortskjuten. Genom att han gör det ändrar han också historien och hans elaka planer att förstöra jorden kan iscensättas. Det finns bara en sak att göra för agent J – han måste resa tillbaka i tiden och stoppa Boris Djuret från att döda agent K.

Agent J träffar ganska snart den yngre agent K när han rest tillbaka i tiden. Josh Brolin spelar den yngre agent K. Josh Brolin har verkligen lyckats enormt bra med att vara en yngre version av Tommy Lee Jones fyrkantige agent. Han rör sig som agent K och han talar så likt. Jag undrar om producenten i vissa citat faktiskt klippt in Tommy Lee Jones röst? Det är så likt.

Filmen är fylld av en hel del små roliga sidocitat, som inte har med handlingen att göra men som är en del av filmens behållning. Som när agent J vaknar upp och världen blivit helt annorlunda eftersom agent K dödades under sextiotalet. Agent J rusar till agent K:s lägenhet och när han ringer på där bor det en mamma med sitt barn där istället. Agent J tar barnet chokladmjölk och dricker upp och barnet kommenterar efteråt: ”Presidenten drack upp min chokladmjölk”.

Anledningen till att agenten hade så stort sug efter chokladmjölk får vi en vetenskaplig förklaring på lite senare i filmen. Men sådana där blinkningar åt nutidshistorien och sedan mot sextiotalets historia är roliga. Jag ska inte avslöja för mycket: men håll utkik efter vem agenten stjäl en bil av när han tagit sig till sextiotalet.

Filmen visas i 3D – och egentligen är det ganska onödigt. Visst kan 3D vara bra för att skapa effektfulla utomjordingar, några rymdscener och för att få fram känslan av svindel när agent J befinner sig högt upp, men det hade fungerat lika bra ändå.

Men in Black 3 är helt Ok, rolig, rätt så gullig och lite spännande också. Men jag hoppas inte filmskaparna gör en nummer 4 också, för det är alldeles lagom nu.

Läs även andra bloggares åsikter om MIB 3, Tommy Lee Jones, Will Smith, utomjordingar, filmrecension

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen Taggad som: Filmrecension, MIB 3, Tommy Lee Jones, utomjordingar, Will Smith

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Lyssna: The Jesus and Mary Chain – Jamcod

Foto: Mel Butler The Jesus and Mary … Läs mer om Lyssna: The Jesus and Mary Chain – Jamcod

Förstklassiga psykedeliska resor bör värderas som ett krön i modern svensk musikhistoria – Bossebandet på Valand

25/11 2023 Valand i Göteborg … Läs mer om Förstklassiga psykedeliska resor bör värderas som ett krön i modern svensk musikhistoria – Bossebandet på Valand

Eldkvarn gör en ny och större avskedsturné

Sommarens två avskedskonserter med … Läs mer om Eldkvarn gör en ny och större avskedsturné

Flickor som försvinner kommer till Dramaten

Flickor som försvinner av Malin Axelsson … Läs mer om Flickor som försvinner kommer till Dramaten

Grattis årets vinnare av Augustpriset: Andrev Walden, Per Svensson, Oskar Kroon och Hanna Klinthage

Andrev Walden får Augustipriset för … Läs mer om Grattis årets vinnare av Augustpriset: Andrev Walden, Per Svensson, Oskar Kroon och Hanna Klinthage

Together For A Better Day – en musikalisk manifestation för unga människors psykiska hälsa och en hyllning till Avicii

Together For A Better Day på Avicii … Läs mer om Together For A Better Day – en musikalisk manifestation för unga människors psykiska hälsa och en hyllning till Avicii

Recension av tv-serie: En helt vanlig familj – trovärdig och mycket berörande

En helt vanlig familj Betyg 4 Premiär på … Läs mer om Recension av tv-serie: En helt vanlig familj – trovärdig och mycket berörande

TV-recension: Trolltider – legenden om Bergatrollet folkkär julkalender i SVT 2023 i ny spännande tappning.

Titel: Trolltider - legenden om … Läs mer om TV-recension: Trolltider – legenden om Bergatrollet folkkär julkalender i SVT 2023 i ny spännande tappning.

Filmrecension: Syndabocken – hopplös film

Syndabocken Betyg 1 Svensk biopremiär 24 … Läs mer om Filmrecension: Syndabocken – hopplös film

Recension av tv-serie: Squid Games – the Challenge – mer spännande än jag väntat mig

Squid Games: The Challenge Betyg … Läs mer om Recension av tv-serie: Squid Games – the Challenge – mer spännande än jag väntat mig

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
    • Kulturdebatt
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Filmrecension
    • Musikalrecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Balett
    • Dans
    • Film
    • Opera
    • Teater
    • TV
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik Roskilde samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Spela utan svensk licens
Få snabb tillgång till betting utan svensk licens med Trustly

Hitta och jämför casino utan svensk licens hos CasinoUtanGränser.se/casino-utan-licens/
nya casinon utan svensk licens
Hos casino-utan-svensk-spellicens.com hittar du de senaste spelsajterna som inte har licens i Sverige.
Jämför casino utan licens på onlinecasinos.se
Svenska casinobonusar
Shiba - urhunden med stil

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2023 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in