Stockholm Folk Festival

Öppningsprogram är ofta lite förutsägbara. Gästartister, blandade med senare konserterande artister. Den fjärde öppningen av Stockholm Folkfestival var både förutsägbart men ack så oerhört spännande och folkligt gripande i sluttonerna.

Festivalbandet som består av Kolonien, släkt och bästa vänner, där Anna Möller hanterar fiolen som om de var bästa vänner. När de släppte loss tillsammans med ett antal gästartister visade Kolonien sin absoluta kvalitet. Spelglädje, skicklighet och förmåga att samspela med allt från Syster Sol till Ale Möllers, Mats Öbergs och Olle Linders lekfulla bidrag.

Stark scenpersonlighet och otroligt begåvad är Kristin Amparo, som helt klart har mer att hämta inom blues, folks och jazz än i schlager. All of my life var en fartfylld afrikanskinspirerad låt som fick publik och orkester att gunga tillsammans och blev den perfekta upptakten till resten av kvällens olika inslag.

Givna säkra kort var Tomas Ledin som tagit en turnepaus för festivalen, Eric Bibb är alltid att räkna med men Syster Sols reggaeinspirerade inslag tillsammans med Emilia Amper på nyckelharpa gav uttrycket kulturell musikalisk blandning en ny dimension. Helt klart något som vore intressant att se en utveckling av.

Cornelis Vreeswijk Trasiga skor på älvdalsmål av Lena Willemark tillsammans med Anna Möller och Ale Möller visar att svenska dialekter inte alltid låter som svenska.

Det absolut mest överraskande och annorlunda inslaget stod systrarna Rigmor och Christina Gustafsson för, Vem kunde ana att jazz skulle kännas så självklart riktigt på en Folk Festival, men det gjorde det. Festivalen har öppnat för ytterligare en genrer.

Karina Nayt sångerska, dansare och skådespelare från Algeriet gav oss en fläkt från Mellanöstern.
Ale Möller introducerade ett nytt instrument byggt av vägverkets bamburör som står utefter vägarna, och kallades för en hyllning till vägverket.

Gruppen Rura från Skottland, avslutade kvällen.

Stockholm Folk Feedback kompositionsworkshop, är ett koncept som TV borde titta vidare på. Fem grupper uppdelade tre och tre fick under fredagen skriva två låtar på bestämt tema. På kvällen sedan presenterades låtarna och en panel bestående av Lena Willemark, Emilia Amper, Rigmor Gustafsson samt Tomas Ledin bedömde och diskuterade sedan var som var bra och kunde förändras. Ett bra koncept som lyfter artisten men också ger kunnig ledning i ett fortsatt text och musikskrivande.

Kvällens nyhet. Kristin Amparo överväger att lämna pop och schlagervärlden för att sjunga jazz och blues.

Den fjärde upplagan av ”Stockholm Folk Festival” lägger tonvikten på musik, demokrati och fred. Musiken och kulturen bygger broar mellan människor och på festivalen möter Skottland Mellanöstern, två delar av världen där det pågår kamp för frihet och i det senare även demokrati. Festivalen pågår 7-8 augusti kring Hessebly slott i Stockholm.

En festival med så stort utbud inom genren ”Folk Musik”, tar det tid att hitta sin form och fungerande plattform. Det är först nu som det känns att ”Stockholm Folk Festival” verkar hitta hem, kanske var det de förlösande orden, demokrati, mänskliga rättigheter, fred och jämlikhet som fick det att klarna.

Musikfestivalerna i Sverige är många och det finns ett antal också i Stockholm, men det som skiljer är i det här fallet, är en tanke, en röd tråd. Syfte inte bara att bjuda på världselit i gageklass utan att våga satsa på blandningen mindre kända, debutanter och det mer etablerade.

Samarbetet mellan rumänska gatumusiker och elever från Musikhögskolan,Tunnelbaneorkestern, ger ett nytt ansikte i debatten kring de rumänska romerna. Gröna linjen med start från Fridhemsplan kl 10.00 fredag kommer att ge en försmak av det som sedan fortsätter på festivalen.

En syriansk/irakisk grupp som presenterar irakisk folkmusik. Nordisk representation i form av bl.a Maria Kalaniemi, accordianmästare från Finland som är en av pionjärerna inom den finländska nutida folkmusiken.

En av årets doldisar men som spås bli ett stort namn internationellt är den amerikanske singersongwritern Gabriel Kelley. I höst kommer han att medverka i fortsättningen på Jill Johnssons hyllade serie från Nashville. Han växte upp i ett grönavågenbosättning i Georgia. Som 16-årig kom han att vistas ett år i Sverige som utbytesstudent och den vistelsen vände upp och ner på hela hans tillvaro.

”Female Singingsongwriters” är ett svenskt nätverk av kvinnliga musiker som har en egen plattform på festivalen. Det är första gången de möts på en festival och nätverket består av kvinnor från norr till söder. Därtill kommer de trogna namnen som, Eric Bibb samt Ale Möller vilken även i år leder festivalorkestern, där namn som Syster Sol, Kristin Amparo finns med. Den briljante pianisten Mats Öberg, återkommer liksom slagverkaren Olle Linder.

Att redogöra för 200 artister och musiker låter sig inte göras, mer information finns på hemsidan kring samtliga medverkande. Kan bara säga att årets line up är slående och spännande.

Ett viktigt inslag i festivalen, är Unga Drömmare. Där finns återväxten och nästa generations folkmusiker, kulturarbetare. På torsdagen är det deras dag, då parken fylls med inte bara musik utan också konst. Allt producerat av unga människor. ”Vi måste få utrymme o synas, sa en av representanterna på presskonferensen, det är vi som ska föra allt vidare.

Förutom musik finns möjlighet till ett stort utbud av kurser, som persisk dans, flamenco, gammeldans och i musik. Upplands-schottisen har i år flyttat till Festivalen, det innebär ett stort uppbåd av dansare och spelmän.
Tomas Ledin och Hilda Sandgren som producerar och äger festivalen, har tilldelats Musikörat 2015, vilket är en utmärkelse för deras arbete med festivalen. Priset delas ut av SIMBA (Swedish Independent Music Business Alternativ). Tidigare pristagare var Jill Johnson och Doug Segers.

Foto: Slim Lidén