Robert Pattinson

I samband med att den fjärde filmen i Twilightserien, ”Breaking Dawn – Part 1”, går upp på svenska biografer kallade två av filmens stjärnor, Robert Pattinson och Ashley Greene, till presskonferens på Grand Hotel i Stockholm. Kulturbloggen var självklart närvarande och det lät ungefär så här.

Hur har Twilight-serien påverkat den romantiska synen på vampyrer och vad tror ni det beror på?

RP: Det har alltid, men kanske inte i lika stora utsträckning, funnits en besatthet för just vampyrer. Flera populära vampyrfilmer är gamla men det är nog ingen slump att det dykt upp sex stycken vampyrserier efter Twilight. Jag tror att det beror på människors besatthet av ålder och den borttynande ungdomen. Alla karaktärer måste spelas av sjuttonåringar vilket jag tror är vad filmfolk har nappat på. Det är som pojkband, så fort en medlem fyller arton får han sparken.

Vad tror ni folk kommer minnas av Twilight om tio år?

RP: Det är något som jag hoppas kommer att komma att symbolisera en fem, eller tio medräknat böckerna, årsperiod i folks liv. Det är kanske en dålig jämförelse men när jag var tolv, tretton år såg jag ”Sharpe” med Sean Bean och den serien representerar fortfarande den tiden av mitt liv.

Folk köade tre dagar i regn för att få biljetter till faneventet som hålls i Hovet, har ni något att säga till era fans?

AG: Det är helt galet men samtidigt något vackert. Jag känner en enorm tacksamhet och för att återanknyta till förra frågan så är de passionerade fansen det jag kommer minnas om tio år. Det är en underbar känsla att veta hur mycket de bryr sig.

RP: Jag tycker det är galet att någon ens skulle stå fem minuter i regn. De har inte ens sett filmen, det kommer säkert bli den största besvikelsen i deras liv.

Trodde ni att det skulle bli så här stort när ni spelade in den första filmen?

AG: Nej det är en sån där sak som man inte ens kan föreställa sig. Det har blivit ett riktigt fenomen.

RP: Jag har gått ifrån att vara en förlorare till att ha en aning om vad jag vill göra här i livet. De flesta personer i vår ålder är glada över att ha ett jobb. Vad Twilight har eskalerat till är galet, vi måste fråga oss själva gång på gång vad som egentligen försiggår.

Det här är en fråga till dig Robert. I filmen blir Bella gravid, hur var det att porträttera en blivande far? Kommer du själv att reagera som Edward om du blir far någon gång i framtiden?

RP: Sättet han reagera på är väldigt traumatiskt. Det skulle vara underligt om jag betedde mig likadant om min flickvän skulle bli gravid. Scenen när Bella får barnet var en av de roligaste att spela in i hela filmen. En födelse är en alltid en erfarenhet även om barnet bara var täckt i låtsasblod. Nästa film jag spelar in ska bara handla om bebisar.

Det här är också en fråga till dig Robert. Jag och min flickvän har kommit överens om att du är hennes ”free card”, vem skulle du säga är Edwards ”free card” i filmen?

RP: Det är en rolig fråga. Jag tror inte Edward har något ”free card”. Skulden han skulle känna skulle vara så intensiv att han skulle självantända. Han skulle antagligen ge sitt ”free card” till Bella och säga ”här älskling, du får två ’free cards’ istället”.

Har ni några favoritskådespelare och, i så fall, har de influerat ert skådespeleri?

AG: Jag är ett stort fan av Cate Blanchetts skådespelarstil. Hon skulle kunna bemästra vad som helst. Hon spelar ofta personer som både är starka men sårbara.

RP: Det finns flera skådespelare jag ser upp till men jag vet inte om de har influerat mig. Jag gillar skådespelare som Jack Nicholson som porträtterar personer jag vill vara som i verkliga livet. Det får en att känna sig mycket coolare.

Hur var det att spela in bröllopsscenen?

AG: Att filma den var tillfredsställande men att se den i efterhand var fantastiskt men samtidigt lite konstigt.

RP: Vi använde oss av en riktig präst och följde ceremonin till punkt och pricka så i grund och botten var det ett riktigt bröllop.

Vilken scen var svårast att spela in?

RP: Den första sexscenen eftersom alla inblandade var så nervösa. Studiochefen kunde komma in och säga något i stil med ”låt mig hålla Kristen ett ögonblick så ska jag visa hur det ska gå till”. Framför allt var det jag och Kristen som oroade oss över våra kroppsbyggnader.

Vad tycker ni om den traditionellt superamerikanska synen på sex före äktenskap som filmen förmedlar?

RP: Jag tycker snarare den säger att man ska bryta de lagarna. Det är en rätt så intressant vridning, nu kanske jag generaliserar, men vanligtvis är det tjejerna som är försiktiga medan killarna är framfusiga men i Twilight är det tvärt om. Edward är den som håller tillbaka. Jag har aldrig kunnat relatera till rädslan för sex och Twilight har snarare odlat en generation tjejer som är desperata efter att se på när folk ha sex.

Vad drömde ni om när ni var tio år?

RP: Jag var rätt så töntig och gillade fantasy som Wilbur Smith, Northern Lights och Tolkien.