Band: Paolo Nutini
Scen: The Mirror Stage
Betyg: 3
Den tatuerade skönsångaren, för dagen iförd paisleyskjorta, bjöd på en genreöverstigande show.
I takt med att allt fler folk började dyka upp blev publiken också allt mer dansant fast att höjdpunkten utan tvekan var en cover på MGMT:s Time to Pretend säger kanske mer om hans egna material.
Band: Daniel Adams-Ray
Scen: High Voltage Stage
Betyg: 3
Den före detta Snook-sångaren drog dagens hittills största publik fast det dröjde tills konfettin i extranumret Gubben i lådan innan publiken fullständigt exploderade. Han ser lika liten som ivrig ut på scen. Mellansnacket är charmigt men tenderar ofta till att bli predikande. Ja, vi vet redan att han kommer från Kenya – han har liksom marknadsfört sin skiva helt och hållet på det faktumet.
Låtar som Lilla Lady och Dum av dig i all ära men det är magin, som visserligen alltid uppstår när han framför Gubben i lådan, höjer betyget.
Relaterat: Göteborgsposten
Läs även andra bloggares åsikter om WTAI, Where the action is, musikfestivaler