klotterpolicy

En klottervägg som den ovan fanns under helgen utanför Kägelbanan vid Södra teatern. Riksteatern arrangerade där gatukonsteventet Arts of the Streets. Egentligen är sådana lagliga väggar inte tillåtna i Stockholms stad, för där råder en hård och strikt klotterpolicy som bland annat i sin nionde paragraf säger:

Staden ska inte medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstånd från klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden ska inte heller medverka till verksamheter som på något sätt kan väcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse.

Det är nionde paragrafen i Stockholms stads klotterpolicy och den paragraf som framför allt har gett upphov till den debatten som pågår kring nolltoleransen. Riksteatern arrangerade 13-14 augusti för andra året en gatukonstfestival, Art of the Streets. Stockholm stad förbjöd på grund av nolltoleransen och klotterpolicyn affischer för festivalen.

(Här finns klotterpolicyn)

Från höger: moderator Ülkü Holago, Tomas Rudin (s), Paavo Arhinmäki, Finlands kulturminister, Solveig Hollari, BRÅ och Christoffer Järkeborn (m). Foto: Anders Löwdin.

Finlands kulturminister Paavo Arhinmäki, Christoffer Järkeborn (m) ledamot i kommunfullmäktige i Stockholm, Tomas Rudin (s) oppositionsborgarråd i Stockholm och Solveig Hollari, BRÅ (Brottsförebyggande rådet) debatterade nolltoleransen i en debatt på lördagskvällen 13 augusti på Södra teatern med Ülkü Holago som moderator.

Nolltoleransen har fört med sig att Lava Kulturhus i Stockholm till exempel inte kan arrangera virkkurser för ungdomar med graffiti som motiv, berättade representanter för Lava. De kan inte ha kurser där ungdomar får måla på sina sneekers. Fritidsledare från ungdomsgårdar berättade att om de ville arrangera konstcirklar för ungdomar med motiv som liknar graffiti är knepet att ge kursen annat namn. Policyn för med sig en obehaglig självcensur, menade röster i publiken. Tomas Rudin från Socialdemokraterna berättade om ett konstprojekt i Farsta där deltagarna målade på en vägg, vilket fick läggas ned när de borgerliga tog över och införde den striktare klotterpolicyn.

Helsingfors hade samma slag av nolltolerans som Stockholm i tio år 1998-2008. Finlands kulturminister Paavo Arhinmäki berättade om övergången i Helsingfors från nolltolerans till en annan öppenhet.
– Alla partier var överens, beslutet var enhälligt. Både moderater och socialdemokrater kan lära sig av sina partikamrater i Finland, sade han.
Flera saker var negativa med nolltoleransen, menade Paavo Arhinmäki. Saneringen kostade mycket, 250 miljoner euro. Graffitin blev mer och mer underjordisk och ungdomar kunde dömas till stora skadestånd, som gjorde att det var meningslöst för dem att börja arbeta.
– Samhället forde inte göra så att ungdomar börjar sitt vuxenliv med hundratusentals kronor i skuld, sade Paavo Arhinmäki.
Helsingfors har nu en kilometerlång laglig klottervägg.
– Där arrangeras festivaler och väggen har öppnat för folkets egna initiativ, berättade han.

Moderaternas Christoffer Järkeborn representerade den styrande alliansen i stadshuset och försvarade klotterpolicyn. Han blev först utbuad av publiken, men han påpekade att en sådan attityd inte direkt skapar bättre förutsättningar. Trots allt kom han ju dit, beredd att diskutera. Förra året kom ju ingen från den borgerliga alliansen.
– Vi tror att lagliga väggar leder till mer skadegörelse, därför har vi en tuff och hård linje, sade han.
Polisen hävdar bestämt att efter förra årets festival ökade klotter och skadegörelse, enligt Järkeborn.
Det är dock svårt att visa vetenskapliga belägg för att klotter ökar av lagliga alternativ. Solveig Hollari, BRÅ (Brottsförebyggande rådet), menade att ingen ordentlig undersökning gjorts på vetenskapligt korrekt sett. Finlands kulturminister påpekade också att hur mycket klotter och hur mycket graffiti det finns i ett område har med mycket annat att göra, till exempel hur mycket ungdomar det finns just där.
– Dessutom blir det som målats fulare ju snabbare det tas bort. Det blir som ett krig som trappas upp, de som målar måste måla allt snabbare och därmed blir det fulare taggar.

– Om det blev mer klotter efter en helg med en tillåten vägg är det för att det inte finns något lagligt alternativ. Öppna 30 lagliga väggar, uppmanade en man i publiken.

Från höger: moderator Ülkü Holago, Tomas Rudin (s), Paavo Arhinmäki. Foto. Anders Löwdin

Tomas Rudin, (s) oppositionsborgarråd i Stockholm, kallade klotterpolicyn för censur.
– Man har pekat ut en konstform och kallat den olaglig, sade han.
Tomas Rudin berättade att det råder en omprövning i frågan inom Socialdemokraterna, som tidigare också stått bakom nolltoleransen i Stockholms stad. Han lovade att försöka avskaffa nolltoleransen.
– Jag ska sätta mig direkt på måndag och skissa på ett sådant förslag, sade Tomas Rudin.
Tomas Rudin vill inte använda ordet olaglig graffiti.
– Jag skulle vilja öppna upp de offentliga ytorna. Det finns massor av platser där vi kunde ha offentliga ateljeer. Det skulle vara spännande att öppna upp för gatukonst, sade han.

Tomas Rudin menade att samhället borde bli mer öppet.
– Fler och fler platser blir otillgänglig och tar avgifter. Jag skulle vilja att scenerna också öppnades för allmänheten. De kunde vara öppna för allmänheten vissa dagar.

Vad kostar klotterpolicyn och nolltoleransen? Det är svårt att få fram siffror och besked kring det. Jag frågade flera av deltagarna i debatten efteråt.
Tobias Barenthin Lindblad har undersökt detta i flera år och uppskattar att tio års nolltolerans i Stockholm troligen kostat minst 2 miljarder kronor.
Frågan måste ställas: är det rätt sätt att använda skattebetalarnas medel på?

Publik vid debatten om klotterpolicyn och nolltoleransen. Foto: Anders Löwdin.

Relaterat: Debattartikel i Svenska Dagbladet

Läs även andra bloggares åsikter om graffiti, gatukonst, Stockholms stad, debatt, klotterpolicy, Tomas Rudin, konst, Art of the Streets, Riksteatern