• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

house

SVT hyllar Avicii

22 april, 2018 by Redaktionen

Tim ”Avicii” Berling Foto: SVT

Fredag kväll 20 april 2018 fick världen veta att Avicii – Tim Bergling – dött, 28 år gammal. Som en hyllning till denna discjockey, remixare och musikproducent gjorde SVT en rad ändringar i lördagens tablå den 21 april. Programmen går att se efteråt i SVT Play.

Kl 15:50 på svt.se och på SVT Play
Fans hyllar Avicii på Sergels torg i Stockholm och håller en tyst minut kl 16.00. SVT Nyheter pratar med fans och arrangörer, samt tittar tillbaka på Aviciis karriär.

Kl 17.00-17:50 i SVT1, på SVT Play och på svt.se
Sverige och världen minns Tim ”Avicii” Bergling. SVT Nyheter pratar med fans och bland andra musikjournalisten Tina Mehrafzoon, SR P3. Vi tittar tillbaka på Aviciis karriär och ser klipp från dokumentären Avicii – True stories, som just nu visas på SVT Play.

kl 23:20-01:00 i SVT1 och på SVT Play till 30/7
Dokumentären Avicii True stories sänds i repris.

Arkiverad under: Musik, Toppnytt Taggad som: Avicii, house, Musik, Popmusik, RIP

Filmrecension: Eden – andra halvan blir lika ytlig som livet filmen skildrar

6 augusti, 2015 by Redaktionen

edenfilm450

Eden
Betyg 3
Svensk biopremiär 14 augusti 2015

Eden är löst baserat på regissören Mia Hansen Løve brors upplevelser som dj i två decennier. Vi får följa med karaktären Paul (spelad av Felix de Givry) genom Frankrikes housescen från 90-talet till nutid. Paul och hans bekantskapskrets älskar garage som är något slags fusion mellan house och disco. Ganska fort etablerar de sig som dj:s med kontakter i branschen (Daft Punk bland andra) och genererar stora spelningar på diverse klubbar. Flera år senare startar de egna klubbar och bokar liveframträdanden med disco-artister från USA.

Filmen är indelad i olika kapitel, förmodligen för att filmen sträcker sig över 15 år. Dock fortsätter filmen i nästan samma tempo filmen igenom; korta ordväxlingar, långa imponerande klubbscener, musik och kokain. Vi följer Paul då han reser, spelar på klubbar och byter flickvänner. Vi bjuds således på den där bekanta mixen av verklighet och fiktion som är ett vanligt europeiskt stilgrepp.

Det finns en sanning i att vi som växt upp priviligierat på 1990- och 2000-talet inte velat växa upp, att det varit möjligt för oss att leva över våra tillgångar. Klubbscenen är liksom det mesta beroende av trender och när de dör, dör möjligheten att skjuta upp det oundvikliga – det vill säga verkligheten. Mia Hansen Løve väljer att skildra den här tiden genom att låta musiken tala, och det lyckas hon med under filmens första halva. Sedan blir filmen lika ytlig som det livet hon försöker skildra – medvetet eller omedvetet. Man måste verkligen älska den här musiken och den här tiden för att kunna omfamna den här filmen, den räcker inte för oss som är ute efter mer än nostalgi.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension Taggad som: Eden, Filmrecension, Frankrike, house, Scen

Kulturbloggen mötet Adrian Lux

3 april, 2012 by Redaktionen

Adrian Lux, den 25-åriga DJ:n och musikproducenten som gjort stora succéer med låten Teenage Crime och Rebecca & Fiona-remixerna, mannen som fått dansgolven att fyllas med glädje och house, som förväntas bli lika stor som Swedish House Maffia, den mannen intervjuade jag en molnig måndagseftermiddag. Han var trevlig och lättsam, och berättade bland annat varför det är bättre att vara DJ än att vara med i ett ”vanligt” band. Den 4 april släpper Adrian sitt första album där han oväntat nog gästas av Jocke Berg från Kent. Det är lätt att undra vem denne Adrian Lux egentligen är, bakom DJ-båset. Jag försökte ta reda på det genom att börja intervjun med att fråga hur en vanlig dag ser ut för honom.

– Det finns inte så många vanliga dagar, det blir så annorlunda när man är på turné än när man är hemma. Men när man är hemma så är det ganska så vanligt. Jag har det gott och käkar frukost, tar mig till studion eller jobbar på något sätt. Men när man är på turné så reser man ju liksom hela tiden. Men det är ju kul, det är ett jäkligt roligt jobb.

Vad var det som fick dig att börja med just elektronisk musik?
– Jag tyckte det var kul att göra musik för att gå ut och dansa och festa, och sen gillade jag hur det lät också. Det kändes sjukt spännande, och just hela grejen med att man kan bygga fest ungefär som historier. Det kändes jäkligt häftigt. Jag brukade själv gilla att lyssna på DJ-set och instrumentala remixer. Det är lugnande.

Tror du att det är svårare att göra elektronisk musik än musik med till exempel gitarrer?

– Jag använder ganska mycket gitarrer själv, så jag försöker blanda lite. Men jag tycker att det defenitivt är något annat skapande sätt i alla fall. Jag har aldrig varit med i ett band sådär seriöst men jag vet att om man jobbar med band så tycker dem att det som vi DJ:s gör kan vara ganska flummigt.

Din flickvän Rebecca (från Rebecca och Fiona) är ju också DJ, tycker du att det är viktigt att den du är tillsammans med delar dina intressen?
– För oss har det varit jäkligt kul liksom, för vi får ju mer tid ihop och vi kan ju jobba ihop. Sen är det bra att vi båda håller på med detta för vi turnerar ju båda två och då har man mer förståelse för varandra än om någon av oss skulle jobba nio till fem. Vi har inga fasta arbetstider.

Är det inte jobbigt att turnera med samma låtar hela tiden?
– Jag vet inte, det är ju det som är kul. Är man DJ kan man ju spela andras låtar så jag tror inte att det blir lika uttjatat som när man är i ett band. Men när jag spelar min första hit så går ju folk verkligen loss och det är sjukt roligt!

Vad är det du gillar med house-musiken?
– Det är så fritt, och det är enkelt. För mig blir det som ett hantverk där man kan få in sina egna saker. När jag började vara DJ så spelade jag väldigt mycket techno och det är ju en så häftig ljud-värld och så kan man sitta hemma och göra låtar och lägga in det i sina egna DJ-set och det blir ju liksom sjukt coolt. Det är ju ganska avslappnande att lyssna på, speciellt när det är monotont också.

Vad skulle du kalla din musik för?
– ”Indiepop, techno och house.”

Jag invänder och säger ”vadå indiepop?” Som den sanna före detta indiepoparen jag är. Adrian skrattar lite generat, ändrar sig och säger att det i och för sig är farligt att kalla sig för indie och fortsätter att det är upp till var och en att bestämma vilken musik det är han gör, att det är svårt att sätta ord på vilken slags musik det är. Jag ångrar lite att jag sade emot självaste Adrian Lux, så jag byter ämne.

Vilka slags människor ser du upp till, rent allmänt?
– Jag brukar fastna för folk som gör sin egen grej och gör det väldigt bra.

Vilken musik lyssnade du på när du var yngre?
– Det var ganska mycket allt möjligt. Typ hip-hop, dancehall, techno och lite indiepop och rock typ. Jag var ganska mycket en allmän musik-nörd. Jag har alltid gillat bra musik, haha. Jag tror aldrig att jag har varit en”allätare”, typ lyssnat på allt som var hip-hop och allt som var techno liksom. För mig är det viktigt att själva låten är bra.

Du har säkert fått denna frågan innan, men varför valde du att jobba med just Jocke Berg från Kent?
– Det var ett förslag från vår gemensamma förläggare, och jag är ett fan av hans låtar och deras band, och han var ett fan av en låt som jag hade gjort. Men jag vet inte riktigt, det var väl inget val, vi tackade ja och åkte till studion, för det är ju oftast så man gör. Man sätter sig och kommer på lite idéer och sådär. Och jag tror att vi var ute efter samma sak. Så det gick väldigt enkelt att jobba. Det var jäkligt kul faktiskt.

Okej. En sista fråga nu. Vart i världen hade du helst velat bo om du fick välja själv?
– Hm, jag vet inte. Jag är typ sugen på New York! Men nu när man reser så är det rätt svårt, för det är skönt att vara i Sverige också. För man är ändå borta så mycket, så det kan vara skönt att komma hem och bara ta det lite lugnt, typ. Men vi får se, New York hade varit coolt!

Tack för intervjun.
– Haha, det är lugnt.

Text: Izabelle Zeijlon

Läs även andra bloggares åsikter om Adrian Lux, house, dj, musik, intervju

Arkiverad under: Intervju, Musik Taggad som: Adrian Lux, DJ, house, Intervju, Musik

Dr. Gregory House släpper debutalbum

28 april, 2011 by Redaktionen

Hugh Laurie släpper sitt debutalbum ”Let Them Talk” 9 maj 2011.

Hugh Laurie är kanske mest känd som Dr. Gregory House i serien House. Han föddes i Oxford och är skådespelare, författare, musiker och komiker.

Den 9 maj släpper Hugh Laurie sitt debutalbum ”Let Them Talk”.

Ett pressmeddelande berättar:
Albumet är en härlig hyllning till New Orleans blues och förenar Lauries musikaliska talang med ett mycket personligt urval av tidigare bluesklassiker. Detta gör han tillsammans med kända musiker och några mycket speciella gästartister. Albumet är producerat av Joe Henry och har spelats in i Los Angeles och New Orleans. På ”Let Them Talk” ser vi Laurie på sång och piano tillsammans med ett team av musiker som arbetat med kända namn som Greg Allman, Solomon Burke, Robert Plant , kd lang, T-Bone Burnett, Alison Krause och John Legend. Tillsammans tolkar de och återupplivar sånger som ursprungligen har spelats in av NOLA blues-gitarrister som Lead Belly, Robert Johnson, Ray Charles och Memphis Slim. Hugh Laurie har även sammarbetat med The Soul Queen of New Orleans Irma Thomas och Sir Tom Jones på ”Baby, Please Make A Change”. Laurie’s livslånga hjälte Dr John har också haft ett finger med i ”After You’ve Gone”.

Läs även andra bloggares åsikter om House, Hugh Laurie

Arkiverad under: Musik Taggad som: house, Hugh Laurie

Full pott till Basement Jaxx på Way Out West

15 augusti, 2009 by Redaktionen

Basement Jaxx
Full pott till Basement Jaxx. De invaderade scenen med den roligaste, röjigaste och mest dansvänliga konsert jag har sett i år.
Varje låt var som att ramla på ett nytt party. Jag fortsätter lyckligt att dansa genom natten …

Basement Jaxx på MySpace.

Basement Jaxx, officiell hemsida.

Lite fakta om Basement Jaxx från Way Out Wests hemsida:

Den brittiska houseduon som headlinar stora festivaler och tillsammans med Radiohead har lösningen på skivbranschens kris. De har US-ettor såväl som samarbeten med Yoko Ono såväl som Roger Sanchez på meritlistan och känns tillsammans med Daft Punk och Prodigy som de som byggde en scen av kombination kommersiell framgång och mörkaste klubbkultur.

Where’s your head at- Basement Jaxx

Recension i Göteborgsposten.

Läs även andra bloggares åsikter om musikfestivaler, Göteborg, house, dans, Basement Jaxx, Way Out West, recension

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: Dans, Göteborg, house

  • Sida 1
  • Sida 2
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Intelligent relationsbaserad humor roar och svingar – Farsor av Abnorm Scenkonst på Göteborgs Stadsteater

Av och med: Elin Bornell, Ida Hackzell … Läs mer om Intelligent relationsbaserad humor roar och svingar – Farsor av Abnorm Scenkonst på Göteborgs Stadsteater

Teaterkritik: Malmö Dockteaters poetiskt skildrade Anette blir kännbart dagsaktuell

Anette, du är huvudpersonen i din egen … Läs mer om Teaterkritik: Malmö Dockteaters poetiskt skildrade Anette blir kännbart dagsaktuell

Teaterkritik: Landet utom sig – Glansfullt och humoristiskt med stänk av allvar och vemod

Landet utom sig Av/regi och koreografi … Läs mer om Teaterkritik: Landet utom sig – Glansfullt och humoristiskt med stänk av allvar och vemod

Teaterkritik: Fastighetsskötaren

Foto Sören Vilks Fastighetsskötaren Av … Läs mer om Teaterkritik: Fastighetsskötaren

Ringlande stundtals utfreakad rapsodi ett ojämnt äventyr – Mycelium på Teater Trixter

Manus & regi: Pinn-Perra & Uffe … Läs mer om Ringlande stundtals utfreakad rapsodi ett ojämnt äventyr – Mycelium på Teater Trixter

Stämningsfullt och svängigt när adventstid firas i jazzens tecken – Scandinavian Christmas Bass med Hans Backenroth

Hans Backenroth Scandinavian … Läs mer om Stämningsfullt och svängigt när adventstid firas i jazzens tecken – Scandinavian Christmas Bass med Hans Backenroth

Teaterkritik: Pelicot-rättgången – teatern som vägrar låta världen titta bort

Foto Marja … Läs mer om Teaterkritik: Pelicot-rättgången – teatern som vägrar låta världen titta bort

Filmrecension: Measures for a Funderal – visuellt storslagen historia om de existentiella frågorna som kryper under huden

Measures for a Funderal Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Measures for a Funderal – visuellt storslagen historia om de existentiella frågorna som kryper under huden

Ada Berger sätter upp Bön för idioter, om skavet i oss själva och världen

Bön för idioter med Eric Stern, Louise … Läs mer om Ada Berger sätter upp Bön för idioter, om skavet i oss själva och världen

Upplev universums födelse i GENESIS – immersiv föreställning får Sverigepremiär i januari

Foto Fever Efter stora internationella … Läs mer om Upplev universums födelse i GENESIS – immersiv föreställning får Sverigepremiär i januari

Ironiska överdrifter effektfull relief åt välbekant intrig – Stolthet och fördom på Göteborgs Stadsteater

Av Robert Shearman efter Jane Austens … Läs mer om Ironiska överdrifter effektfull relief åt välbekant intrig – Stolthet och fördom på Göteborgs Stadsteater

”Macken” fyller 40 år – firas med hyllningsföreställning

När TV-serien Macken 2026 firar 40 år … Läs mer om ”Macken” fyller 40 år – firas med hyllningsföreställning

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2025 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in