Ombord på Adamant
Betyg 4
Svensk biopremiär 16 februari 2024
Regi Nicolas Philibert
Välkommen till en värld där alla människor räknas. Där de människor som ofta göms undan också får tillgång till kultur. Denna dokumentär ger hopp och jag hoppas den ska ge inspiration till samhällen världen över och öppna ögonen för alla människors värde. Det är en dokumentär som gör mig glad, fast också sorgsen då jag vet att det som sker på båten tyvärr hör till ovanligheterna runt om i världen.
L’Adamant är en stor husbåt som ligger förankrad på floden Seine i Paris. Till båten välkomnas vuxna men olika mentala funktionshinder eller mentala sjukdomar. På båten har de tillgång till massor av olika kultur. Där kan de måla, där kan de spela musik, se på film, skriva och lyssna på poesi och de får är delaktiga i stormöten om verksamheten och får vara med och kontrollräkna kassan till caféet. Ja det är väl egentligen naturligt. Varför ska människor mer eller mindre tas ifrån sin rätt att räknas som vuxen för att den har något funktionshinder?
Filmen skrällvann mot spelfilmerna i Berlin och plockade hem Guldbjörnen, vilket ju hör till ovanligheterna att en dokumentär vinner.
Många av de människor som kommer till husbåten och deltar i verksamheten porträtteras och berättar om sig själva, om sina drömmar och förhoppningar, om sina rädslor. En del berättar om sin bakgrund. De får tala utan att bli avbrutna och får vara sig själva, får vara den de är. Filmarna gör ett fantastiskt arbete som låter kameran vila på deras ansikten, nära och utan stress eller hets. Som tittare kommer jag nära och känner det som att jag är med på plats.
Visst, jag kan mycket väl tänka att det finns dagar då allt inte är så lugnt och att några ryker ihop. Vi får följa lugna dagar och sammanhållning. Men jag ser ingen anledning att dessa människor ska behöva visa sina sämre dagar. Vi har alla sämre dagar och det är inte något för den stora publiken, vi har alla rätt till integritet.
En av filmens stora styrkor är hyllningen till kulturens kraft. Det är något som bör lyftas fram oftare, i synnerhet i dessa dagar där kulturen står under attack. Musik, film, litteratur, teater, konst – allt behövs för alla människor, med eller utan mentala funktionshinder så är kultur ett fundament i vår tillvaro där vi kan upptäcka oss själva och andra, få se andra synvinklar, uppleva andra världar, andras tankar och känna igen våra egna tankar och upplevelser.
Mer kultur åt alla. Det är vad denna film ropar ut. En stark och berörande film om kulturens läkande kraft.
