EMA och Fruit Bats, Debaser Slussen
Betyg: 3
Erika M. Anderson, eller EMA som hon går under i artistsammanhang, gav tidigare i år ut sin episkt atmosfäriska debutskiva Past Life Martyred Saints och den melodramatiska spelningen på Debaser Slussen var knappast någon besvikelse (även om lokalen, beroende på hur man ser det, antingen var halvfull eller halvtom). Redan i inledande Marked satte hon prägeln och i avslutande California förstod jag plötsligt jämförelserna med Patti Smith och Sonic Youth. Den punkiga attityden och den atmosfäriska ljudbilden kändes på något sätt som en helt självklar kombination.
Den reverbdränkta sången lyckades framkalla ett nästan utomjordiskt tryck och när hon vid ett tillfälle började slå mikrofonen mot huvudet i takt med virveltrumman skapade hon en atmosfär som var som gjuten för en klubbspelning. En spelning på till exempel Stay Out West nästa år skulle kunna nå oanade höjder.
Dessförinnan hade bland annat amerikanska indiefolk-akten Fruit Bats, med Eric D. Johnson som tidigare spelat i The Shins i spetsen, stått för en rätt så trevande spelning. Jag skulle beskriva deras musik som lugn gitarrpop med hög mysfaktor men som i längden blev alltför enformig. De sista fem låtarna gav prov på en genomslagskraft som de fram tills dess helt hade saknat, deras främsta styrka låg i den kristallklara sången.
Du kan höra hela Fruit Bats spelning hos Gimme Indie.