• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Fåglarna

Bokrecension: Kråkor – Cord Riechelmann

2 augusti, 2018 by Redaktionen

Kråkor
Författare: Cord Riechelmann
Översättare: Nina Katarina Karlsson
Utgiven: 2018
ISBN: 9789187891816
Förlag: Ersatz

 

Ersatz ger under året ut fyra böcker ur serien Naturläror. Just lära eftersom det inte handlar om ”…ren vetenskap, utan ett lidelsefullt utforskande av naturen: kunnigt, åskådligt och medvetet om att det framför allt är en berättelse om människan – och en blick på naturen som inkluderar också henne.” Böckerna är nätta, furstligt illustrerade i fyrfärg och till detta trådinbundna. De redigeras av den tyska författaren och formgivaren Judith Schalansky som exempelvis skrivit Atlas över avlägsna öar: femtio öar som jag aldrig besökt och aldrig kommer att besöka.

Seriens inledande bok om kråkor är skriven av Cord Riechelmann. Man behöver inte vara fågelskådare på amatörnivå eller fullblodsornitolog för att uppskatta den. Mest nytta gör den kanske i händerna på en kråkhatare eller den som efter vissa filmupplevelser blivit patologiskt rädd för fågeln. Boken är först och främst personligt hållen även om det i slutet finns 20 kråkporträtt. Dess förtjänster framträder emellertid som tydligast när Riechelmann återvänder till anekdoten, myten eller kulturen. Det är för en lekman som en annan intressant och underhållande men framförallt lärorik läsning. Vem vet egentligen att kråkfåglarna stammar från en urkråka som flög runt i tropiska regnskogar för några miljoner år sedan? De följde människan i spåren då vi har en förmåga att lämna efter oss likbeströdda slagfält, avfall och kadaver. Sedan har kråkorna spridit sig över världen och antagit olika skepnader. Korpen och kråkan som vi känner den räknas till samma art, även om man utan att göra bort sig kan skilja dem åt. Annars är ju skatan vanligt förekommande med sitt säregna ljudande och sin underbara fjäderskrud.

Människan har under historiens gång haft en skiftande relation till kråkan. De har varit både dyrkade och bespottade eller rentav beskjutna. De har representerat eller förknippats med livet men kanske framförallt döden i och med sitt förhållande till kadavret. De har beskyllts för de mest bestiala handlingar och kråkan har oftast kommit att betraktats som galgfågel par exellence. Att de först och främst äter upp ögonen beror dock inte på något annat än att deras näbbar och klor inte förmår ta sig igenom varken människors eller djurs skinn. Anusöppning och ögonhålor är tacksamma ingångar till det smaskiga kråset som gömmer sig under skalet.

Trevligast är boken när olika lokala kråkförmågors hyss och finess återges. I Tokyo finns det dem som för nöjes skull lägger småsten på tågrälsen för att sedan glatt ”med huvudet på sned” kolla på när det gnistrar och har sig. Eller varför inte de som lärt sig att kasta nötter framför bilar som sedan gör arbetet åt dem. En vän berättade i dagarna om en kråka som fick två gamar att råka i luven på varandra för att kunna roffa åt sig lite mat medan de var upptagna med sitt ving- och näbbgemäng. Som vilket barn som helst gav den först den ena och sedan den andra gamen ett tjuvnyp och fick dem att tro att de gjort det mot varandra. Kråkors intelligens är känd, men att de kunde lära sig att under kontrollerade former i flera steg använda sig av verktyg för att komma åt vad godbit forskarna nu erbjöd fascinerar mig.

Det går inte att skriva om denna bok utan att lite närmare nämna de illustrationer som är utspridda. Det är foton, kopparstick och målningar. Bladen på just denna bok har ovansidor som är svartfärgade vilket är talande för hur genomarbetad och detaljrik boken är. På en i övrigt blank sida ungefär i mitten av boken, har en störtdykande kaja illustrerats. Man får lätt känslan av att den kommer från de föregående sidorna där han skriver om kajors lek. Håller alla böcker denna standard, har vi en serie av väl genomarbetade, lättillgängliga, underhållande och inte minst stilistiskt fantastiska böcker framför oss.

Jag har för lite ornitologi i mina ådror för att kunna komma med några som helst invändningar, men att det finns kråkforskare- och fantaster gör mig glad. Och renläriga positivister kan hålla sina glädjedödande klor borta.

Arkiverad under: Bokrecension, Recension, Toppnytt Taggad som: Alfred Hitchcock, biologi, Djur, Fåglarna

Fåglarna – första halvan helt mästerlig

20 mars, 2016 by Rosemari Södergren

faglarna10

Fåglarna
Av Tarjei Vesaas
Översättning Marie Lundquist
Dramatisering Nils Sletta och Ole Anders Tandberg
Regi Ole Anders Tandberg
Scenografi Erlend Birkeland
Kostym Maria Geber
Ljus Ellen Ruge
Musik Fläskkvartetten
Peruk och mask Anne-Charlotte Reinhold
Sverigepremiär den 19 mars, Elverket

Om att inte passa in, om att inte klara de krav samhället ställer för det du kan är inte eftertraktat i den världen du lever i, är vad Fåglarna skildrar. Den går också att se som en skildring av en ensamhet vi egentligen alla har i livet.

Dramatens uppsättning av den norske författaren Tarjei Vesaas roman Fåglarna är svår att glömma. Handlingen kretsar kring den 37-årige Mattis som bor med sin tre år äldre syster som tar han om honom och försörjer honom – han är inte stark nog för att kunna jobba. Samtidigt är han oerhört medveten om hur udda han är. Han lider och funderar över livets mening och ställer de existentiella frågor som vi alla har men inte alltid kan formulera eller skulle våga yppa. Så på sitt sätt är han en mästare, för han kan formulera sig. Han har också en annan stor styrka, han är jätteduktig på att ro en båt. Men på deras lilla ort finns det inte något behov av en färjekarl, annars skulle kan ju kunna försörja sig som det – och därmed passa in i samhället.

faglarna11Berättelsen utspelar sig någon gång ute på landsbygden för femtio till hundra år sedan. Mattis har inga muskler, kan inte koncentrera sig utan går helst omkring och drömmer. Omgivningen flinar bakom ryggen på honom och han tas om hand av sin syster Hege. En dag flyger en morkulla över deras stuga och det flyger ofta rakt över deras flyga. I Mattis värld blir detta något stort, något betydelsefullt som måste innebära att livet är på väg att förändras.

Magnus Roosmann är helt suverän i rollen som Mattis. Han är skör och han är trovärdig och som publik är det Mattis jag ser och inte Roosmann som spelar Mattis. Magnus Roosmann är en av dessa duktiga nutida svenska skådespelare som kan spela det mesta, för han går in i rollen och gör inte stor plats för sig själv.

Första delen fram till pausen var föreställningen bland det bästa jag sett på mycket länge på en svensk teaterscen. Magnus Roosmann och Melinda Kinnaman som hans syster Hege är båda så rätt i sina roller. Scenlösningen är enkel och elegant med en lång mur som går längs med scenen och en stor scen till höger. Den bakre scenväggen används för att applicera bilder på digitalt.

Det var så trovärdigt och både vackert och sorgligt. Hege får offra så mycket i livet för att ta hand om sin bror. En bror som både är snäll men också jobbig, han har utbrott och är inte alls smidigt eller diplomatisk. Hege älskar sin bror men samtidigt får hon försöka så mycket av eget liv för hans skull. Mattis vet det och skulle vilja kunna tillföra hushållet något. Han vet att han är udda, han vet att han inte kan jobba som de andra, han vet att han aldrig kommer att få en flickvän – men ändå drömmer han. Varför är livet så? Varför är just han just sådan? Det är frågor många ställer sig dagligen runt om i världen, varje dag. Varje har just Pelle autism? Varför har Emma Asperger, varför har Johan adhd, varför super Nillas föräldrar, varför fastnade Kia och Ante i drogmissbruk, varför, varför, varför …

Efter paus förändrade sig stämningen, det hotfulla närmade sig, utvecklade sig och tog över. Där föll det något av uppsättningen, det blev lite för förutsägbart och mörkt – även om det rent scenografiskt var snyggt och imponerande. Jag vet inte varför föreställningen efter paus inte talade till mig lite stark. Kanske blev det för precist, känslan att detta kunde handla om mycket mer än bara Mattis och Hege tappades bort delvis.

Tarjei Vesaas (1897-1970) är en av den norska litteraturhistoriens giganter och var många gånger tippad och föreslagen Nobelpristagare i litteratur. Fåglarna hyllades som ett mästerverk av nordiska kritiker när den gavs ut 1957 och Vesaas anses vara en av Norges mest framstående författare genom tiderna.1964 belönades han med Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1964).

Dramaten berättar i ett pressmeddelande att författaren Tarjei Vesaas växte upp som äldst bland tre bröder på en gård i Telemark och förväntades ta över lantbruket. Men de förväntningarna svek han. Det strävsamma och praktiska bondelivet passade honom inte, en ensling som i stället föredrog att drömma och fantisera. När han skrev om Mattis skrev han också om sig själv.

Regissören Ole Anders Tandberg rör sig mellan opera- och teaterscenerna. Han har under senare år regisserat en rad föreställningar på Kulturhuset Stadsteatern som Kung Lear, Othello, Jag är vinden och storsuccén Min kamp. På Kungliga Operan i Stockholm har han bland annat satt upp Don Giovanni, Così fan tutte, Figaros bröllop och Trollflöjten. På de internationella operascenerna har Ole Anders Tandberg haft framgång med bland annat Lady Macbeth från Mtsensk i Berlin.

Medverkande
Mattis Magnus Roosmann
Hege Melinda Kinnaman
Jörgen Filip Alexanderson
Flickan Sofia Pekkari
Pojken Marcus Vögeli
Mannen Magnus Ehrner
Kvinnan Jennie Silfverhjelm
Anna Lina Leandersson
Inger Emma Broomé

Foto Roger Stenberg

faglarna14

faglarna15

faglarna16

Arkiverad under: Scen, Teater, Teaterkritik Taggad som: Dramaten, Elverket, Fåglarna, Scenkonst, Teaterkritik

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Stockholm får en Deckarfestival i höst

Ny deckarfestival tar över Gamla stan i … Läs mer om Stockholm får en Deckarfestival i höst

Bo Kaspers Orkester släpper nytolkning av ”Dansa på min grav”

Bo Kaspers Orkester firar 35 år som band … Läs mer om Bo Kaspers Orkester släpper nytolkning av ”Dansa på min grav”

Klassrumsgodkänd: ”Modern tid” av Fabian Göranson

Titel: Modern tid Illustratör: Fabian … Läs mer om Klassrumsgodkänd: ”Modern tid” av Fabian Göranson

En av de mest nedtonade och intimaste skivor som släppts på senare tid – The Urge of Inner Feelings med Lilla Jazzkapellet

The Urge of Inner … Läs mer om En av de mest nedtonade och intimaste skivor som släppts på senare tid – The Urge of Inner Feelings med Lilla Jazzkapellet

Basistlegendar med rebellisk aura har lämnat oss – Nikke Ström 1951 – 2026

Sedan jag nyligen skrev minnesord om … Läs mer om Basistlegendar med rebellisk aura har lämnat oss – Nikke Ström 1951 – 2026

Filmrecension: Disclosure Day – grandios cirkus

Disclosure Day Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Disclosure Day – grandios cirkus

Bra idé, sämre genomförande. Svinen av John Ajvide Lindqvist

Titel: Svinen Författare: John Ajvide … Läs mer om Bra idé, sämre genomförande. Svinen av John Ajvide Lindqvist

Borde innebära ett rejält genombrott – Tack för maten med Victor Rydström feat. Robert Nordmark

Victor Rydström Tack för maten … Läs mer om Borde innebära ett rejält genombrott – Tack för maten med Victor Rydström feat. Robert Nordmark

Comic Con Stockholm Summer 2026

Comic Con Stockholm Summer 2026 Mässor … Läs mer om Comic Con Stockholm Summer 2026

Filmrecension: Masters of The Universe – lagom underhållning

Masters of The Universe Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Masters of The Universe – lagom underhållning

Filmrecension: Scary Movie – genomförs med själlös apati

Scary Movie Betyg 1 Svensk biopremiär 5 … Läs mer om Filmrecension: Scary Movie – genomförs med själlös apati

Lyssna: Death Cab for Cutie har släppt nytt album

Åttafaldigt GRAMMY-nominerade Death Cab … Läs mer om Lyssna: Death Cab for Cutie har släppt nytt album

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in