Dag Vag

Läste Stina Berges logg i går kväll: ”Familj… Man föds in i en, sen växer den under resans gång. Jag fick en bror av livet och nu är han borta. Jag saknar dig Per “Stickan”Odeltorp, sov gott!”

Jag tänkte inte så mycket på namnet Per Odeltorp för det var under namnet ”Stig Vig” vi lärt känna honom, sångaren i Dag Vag som så jag så sent som i somras lyssnade på live. Stig Vig hade somnat in hemma vid köksbordet men nyheten nådde Facebook före kvällstidningarna.

2003 fick Per Odeltorp en ny njure, genom vännen och kollegan Stina Berge. Den operationen gjorde att publiken fick njuta ytterligare ett antal år av gruppen Dag Vag, men den gjorde också Per skörare. Han blev aldrig riktigt frisk. Men vi i publiken såg inte detta, vi såg en något medelålders sångare fånga sin publik som tillbaks gav kärlek och uppskattning.

Det som slog mig med ”Dag Vag” var att publiken alltid var så mixad, där fanns barn och barnbarn till dem som växt upp med Dag Vags musik, en salig blandning av olika åldrar och publiken kunde texterna lika bra som musikerna. Det blev ofta en härlig allsång med nostalgin som underton.

Jag läste vidare på FB loggar och hittar Per-Erik Åström, en bit över medelåldern skriver om sitt minne: Turne’n hette “turister i tillvaron”. Dag Vag med Ebba Grön som förband. I Mjölby av alla ställen. Gud så det svängde. Bra länge sedan, men det var unikt bra. Tack för allt sväng och all musikalisk glädje. R I P.

Vad var det som fick mig och många andra äldre tillsammans med många yngre att älska deras musik. Så sent som i december stod gruppen på scenen och ingen av gruppens medlemmar eller publiken hade väl trott att det var sista gången. Musikaliskt beskrivs deras musik som punk av andra som rockreggaeband. Men det spelar inte så stor roll, jag tror det var texterna och intensiteten drivet som gjorde att publiken älskade dem.

Kenny Håkansson säger till GP, att gruppen hade stort inflytande över svenskt musikliv och att Stig Vig var den som fick igång Ebba Grön. Stig var en stor personlighet. Det vittnar vännerna på Facebook om, som berättar om hans värme och närvaro. Att alltid ha tid för sina vänner, men som aldrig riktigt trivdes i rampljuset.

Historien om gruppen Dag Vag, började 1966 med gruppen God´s Sideburns. Ett tag var Stig ljudtekniker åt Träd, gräs och Stenar. 1978 skrev Stig låten Dimma under namnet Dag Vag &Svagsinta. Debutskivan kom 1979 under namnet Dag Vag. Då fanns hans bror Lennart Odeltorp på trummor. Resten vi nästan. Men det finns lite av kuriositet med i bilderna kring Dag Vag, de gjorde en reggeacover på Anita Lindbloms ”Sånt är livet” och de gjord en bejublad version av Tore Skogmans ”Popitop” där Tore också medverkade.

Precis som många andra band från 70-talet gjorde gruppen uppehåll och återföreningen kom 1988. Det var då låten ”Du får aldrig nog” blev en superhit. Under senare år har turnéerna varit otaliga, under 2010 gjorde man 30 konserter. 2011 släppte gruppen en EP som hette ””Epette. För några år sedan gjorde den jubileumkonsert på Södra Terassen 40 år med Dag Vag. Det var en bedövande vacker sensommarkväll, stämningen var på topp och det fullt till sista centimetern och inte kunde vi då ana att sagan Dag Vag skulle sluta 25 januari 2012.

Vill ni lyssna på Dag Vag, all deras musik finns på Spotify. Mina givna favoriter varav en just nu går för fullt är Snorbloss. Tjockhult är en annorlunda hyllning till Stockholm, Lång väg, Min pappa och givetvis, Bland unga och gamla. Den senaste tycker jag är det som utmärker Dag Vag och Stig Vig de trivdes bland både sina äldre fans lika bra som bland de unga.

Stig Vig, Per Odeltorp saknas av familj och en lång rad vänner, musikkolleger och oss fans.

Text: Anne Skaner

Relaterat:
Aftonbladet, Aftonbladet 2, Expressen, Dagens Nyheter och Dagens Nyheter 2.

Läs även andra bloggares åsikter om Stig Vig, RIP, Dag Vag, musik