Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Börje Ahlstedt

Börje Ahlstedt går ut och in i Strindberg på Dramaten

by

Strindberg ut och in
Dramaten, Lilla scen
Premiär den 8 februari 2012

Börje Ahlstedt är tillbaka på Dramaten med monologen Strindberg ut och in. Dramaten skriver:

Under sin 50 år långa skådespelarkarriär har Börje Ahlstedt spelat en lång rad Strindbergpjäser, och odlat ett särskilt förhållande till författaren. Här återvänder han till en del av pjäserna, karaktärerna och historierna som han lärt känna under sitt liv som skådespelare.

– Som Strindberg kommer jag närmast tränga mig upp på Dramatens scen och ockupera den, säger Börje Ahlstedt.

– Jag har en väldigt personlig relation till de här texterna, som jag spelat under hela min karriär. Och det ska bli ett nöje att återvända till dem, nu med lite mer livs- och teatererfarenhet.

I min recension i Teatermagasinet skriver jag:

Börje Ahlstedt glider ut och in i August Strindberg och hans rollfigurer. Han ger ett skört och förvirrat intryck där han kryper omkring bland sina papper. Ibland är han sig själv och berättar om sina roller i Strindbergpjäser. Dramaten får sig ett par slängar, till exempel för att ha tryckt ned Marie Göranzon och honom (kanske inte bara fysiskt) i en föreställning där maskineriet slutat fungera. Efter en stund känns det inte längre viktigt vem Börje Ahlstedt föreställer. I stället flyter vi med in och ut ur Strindbergs texter och njuter av hans formuleringar.

Strindberg ut och in – av och med Börje Ahlstedt

Ljus Jim Rasmussen
Peruk och mask Peter Westerberg
Dramaturg: Magnus Florin
Pianomusik: Göran Martling

Foto: Roger Stenberg

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Från premiären av Hårda bud på Odenteatern

by

Hårda bud som spelas på Odenteatern är en klassisk fars om vita lögner och dess konsekvenser. Två godhjärtade men inte alltför klipska poliskonstaplar ska lämna ett sorgligt besked till ett par som väntar hem sin dotter. Med rädsla för att chocken ska bli för stor för paret drar de båda ut på beskedet och trasslar till det mer och mer för sig.

Det är en härlig samling karaktärer som gestaltas skickligt av Odenteaterns skådespelare: Magnus Borén och Klas Ahlstedt är de velande konstaplarna Blunt och Gobblede. Börje Ahlstedt den godmodigt huttande Balthazar. Carina Perenkranz (Judith från Comhem-reklamen) hans förvirrade hustru – ena stunden en gråtmild äldre dam och nästa tillbakaflyttad till den flirtiga servitrisen hon var i sin ungdom. Erica Lernehav är den stentuffa unga mamman som leder jakten på en misstänk pedofil som lär befinna sig i villaområdet och Stefan Eriksson den välvillige men lättretade pastorn.

Hårda bud full av missuppfattningar och förvecklingar och skämtar med både högt och lågt. Ibland blir det lite tramsigt, men dialogen lockar till några rejäla gapskratt när poliserna vecklar in sig mer och mer. Pjäsen, som är skriven av brittiske Anthony Neilsen, innehåller ganska mycket svart humor, men du behöver inte vara orolig – allt ordnar upp sig till slut!

Bild: Klas Ahlstedt och Magnus Borén som konstaplarna Gobble och Blunt. Foto: Peter Knutson

Se vidare på Odenteaterns hemsida.

Relaterat: Teatermagasinet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Björn Ranelid lunchgäst hos Börje Ahlstedt på Odenteatern

by


Björn Ranelid var veckans gäst i Odenteaterns populära lunchsamtal med Börje Ahlstedt. Men mycket till samtal blev det inte. Efter en kort inledning av Börje Ahlstedt satte Björn Ranelid igång en monolog som i rasande fart tog oss igenom viktiga delar av hans liv och författarskap.

Med sitt typiska Ranelids-språk fyllt av aforismer och citat från sina böcker tar Björn avstamp i ordens betydelse och för oss fram och tillbaka mellan högt och lågt. Han knyter an till människor som han högaktar, som Steven Hawkings och Tomas Tranströmer, och tar upp olika faktorer som samverkat till att göra Björn Ranelid till den författare han är:

Den ton som ljuder i hans huvud sedan han vid fem års ålder fick en spricka i skallen, och måste överröstas; sin växande överläpp som han opererat vid tre tillfällen och som gjort att han aldrig ser sig i spegeln (inte fåfäng alltså!); sin uppväxt i en kärleksfull familj och en kulturell miljö med oljemålning och samling runt Jussi Björling på grammofonen.

Björn uttrycker sin avsky gentemot våld och kränkningar och sin kärlek till livet, storhjärtade människor och författarskapet. Emellanåt kommer det gliringar riktade mot Peter Englund, Jan Guillou, medierna generellt, Svenska Akademien och alla andra som hoppat på honom . ”Mitt enda brott är att jag uppför mig för klanderfritt – jag har fortfarande söndagsskolan med mig”, säger han.

Det blir en inspirerande lunch och ett viktigt budskap får vi med oss – att man måste få vara stolt över vad man har gjort, inte bara inom idrotten utan också inom kulturen och andra områden. Börje Ahlstedt sammanfattar Björn Ranelids framträdande med peka på värdet av att vilja och våga ge av sig själv.

För mer information om Odenteaterns Lunchteater och kommande gäster, se hemsidan.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Hur kan Stormare få styra över SVT-program?

by


Peter Stormare och Börje Ahlstedt är inte världens bästa vänner. De har helt olika syn på skådespelandet.
För min del tycker jag de är bra båda två, på olika sätt.

Börje Ahlstedt har framfört kritik mot Peter Stormare i sin bok. Båda stjärnorna har varit med i SVT-programmet Stjärnorna på slottet
Ett hopklipp av det bästa ska sändas i ett Best of-avsnitt i helgen. Börje Ahlstedt var kontrakterad för att läsa in på-annonser före de olika avsnitten. Hör och häpna: Peter Stormare, som är med i ett av Best-of-avsnittet förbjöd SVT att sända något med honom om Börje Ahlstedt är med i samma program.

Aftonbladet berättar att SVT vek sig.

Peter Stormare krävde att SVT plockade bort Börje Ahlstedt från helgens ”Stjärnorna på slottet – best of”.
SVT valde att gå med på Hollywood-skådisens krav – och bytte ut Ahlstedt mot Jan Malmsjö, 78.
– Det var inget kul beslut, säger SVT-producenten Mats B Johansson.

Börje Ahlstedt var inte särskilt snäll i det han skrev om Peter Stormare i sin bok ”Från min loge på Dramaten”. Det är sant.

De båda skådespelarna har legat i luven på varandra efter att Börje Ahlstedt riktade skarp kritik mot Peter Stormare i sin bok ”Från min loge på Dramaten”. Bland annat kallade han Stormare för en ”posör” för att han reagerade med kraftfull sorg på Ingmar Bergmans begravning. ”Jag såg medvetenheten i varje enskild gest”, skriver Ahlstedt i boken.

Men det är sandlådenivå att vägra att vara med i samma avsnitt. Hel knäppt. Och tv-kanalen vi betalar med såväl våra licenspengar och skattemedel låter alltså en skådespelare, i det här fallet Peter Stormare, bestämma över det som journalisten/redaktören ska bestämma. Svagt av SVT att ge vika för sådana utpressningar. Undrar om det hör till vanligheterna att SVT viker sig för kända personers krav?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kulturbloggen funderar kring Börje Ahlstedts memoarer ”Från min loge på Dramaten”

by

När Börje Ahlstedt spelade Mattis i Ronja Rövardotter gav han ett löfte åt Tage Danielsson som regisserade filmerna. Löften handlade om att ägna tid åt att besöka människor på sjukhus, ålderdomshem, dagis, skolor och andra ställen utanför teatrarna. Det ger ingen ekonomisk vinning, tvärtom kostar det Ahlstedt både tid och pengar att ta sig runt och besöka människor.

Börje Ahlstedt är en person och skådespelare som går sin egen väg. Han är inte rädd för att sticka ut hakan och säga vad han tycker – och det gör han i sin biografi ”Från min loge på Dramaten” som är skriven av journalisten Lena Katarina Swanberg i nära samarbete med Börje Ahlstedt.

I biografen berättar Börje Ahlstedt mycket ärligt och öppet om sin bakgrund med en pappa som längre tider var arbetslös och mamma som städade i trappor och om tiden på Dramatens elevskola och om föreställningar och om Ingmar Bergman och om kollegor.

Det känns som att sitta ner tillsammans med Börje Ahlstedt och lyssna på honom när han berättar. Hans sätt att uttrycka sig är förmedlat på ett äkta sätt och som lyssnare blir jag både arg och glad.
Ibland retar jag mig på honom, när han säger att kvinnor bör vara som änglar och ta hand om männen som kommer hem trötta efter föreställningar och arbete. När han utvecklar sina tankar kring detta och han menar att kvinnor har en större förmåga att vårda och ta hand om då vill jag protestera. Det är absolut fördomar. Kulturen och männen har tyckt det varit bekvämt att placera oss kvinnor i ett sådant fack.
Börje Ahlstedt hänvisar till Ingmar Bergman, säger att det är av honom han lärde sig att tänka så om kvinnors roll. Ingmar Bergman, den svenske världsberömde regissören som, enligt Ahlstedts berättelse, gjorde slut med pianisten Käbi Laretei för att hon satsade på sig själv.

De delar ur boken som förmodligen blivit mest uppmärksammade är när han berättar vad han tycker om andra skådespelare. Ahlstedt tycker om skådespelare som försöker få fram rollen och minimera sig själv medan han inte tycker om posörer.
Lena Endre, Lena Nyman och Jonas Karlsson är några av de skådespelare han nämner som han uppskattar. Peter Stormare och Tommy Berggren tycker han däremot inte om, han ser dem som stora posörer. Ahlstedt är till och med så elak att han tar upp Peter Stormares sätt att visa sin sorg vid Ingmar Bergsmans kista under begravningen.

Kvällstidningar och medier har gått rätt hårt åt Börje Ahlstedt för dessa partier i boken. Är inte det dubbelmoralism av högsta graden? Kanske är det att betrakta som en form av skvaller, men vadå? Det är precis sådant som kvällstidningarna älskar att frossa i – och dessutom: det är dessa delar de själva lyfter fram ur boken. När den har så mycket mer.

Memoarerna innehåller intressanta avsnitt om samarbetet med Ingmar Bergman, om samarbetet med Vilgot Sjöman och med Lena Nyman och om inspelningen av Nyfiken-filmerna. Dessutom förmedlar Börje Ahlstedt sin syn på skådespelarnas yrke.

Mycket intressant var det också att läsa om en del av de besök han gör hos sjuka människor, ett uppdrag han fick av Tage Danielsson. När de spelade in Ronja Rövardotter bjöd Tage Danielsson in Allan Edwall och Börje Ahlstedt till sin stuga där han bodde under inspelningen. Tage Danielsson berättade då för dem att han hade hudcancer och gav dem ett arv, att resa runt till sjuka, gamla och unga och sprida berättelser.

Jag tycker om hur Ahlstedt också kan erkänna att han ångrar vissa utbrott han haft. Han berättar och ger en bakgrund till sina utbrott i tv-programmet Stjärnorna på slottet, där Börje Ahlstedt ju var en aning elak mot Sven-Bertil Taube och Peter Harrysson. Nu får vi en förklaring till vad som hände. Eller Ahlstedts syn på vad som hände, i alla fall.

I slutet av boken får vi också höra Börje Ahlstedts syn på varför han nu lämnar Dramaten. Han verkar känna sin lite utfrusen, som om tiden runnit iväg från honom. Men han går ju vidare och ska fortsätta spela teater på sin son Klas teater, Odenteatern. Mellan raderna tycker jag mig läsa en slags separationsångest från Ahlstedts sida, kring att lämna Dramaten. Inte så konstigt, han har ju varit där i många, många år. Det är lite trösterikt att också en så stor skådespelare och känd person kan uppleva sådan ångest. Fast förmodligen blir det något bra av det. Det är väl en ynnest att göra en slags nystart i livet och få ägna tid åt att utveckla teater med sin son. Så inte tycker jag synd om honom, att han nu lämnar Dramaten mer eller mindre ofrivilligt. Livet är aldrig stillastående och han kan ju fortsätta med teater på en av Stockholms skönaste småteatrar.

Den ärlighet som boken utstrålar är ganska sällsynt i biografier. Jag håller inte med om Ahlstedts syn på kvinnor, till exempel. Men han är rak och berättar hur han tänker och ser på det. Jag skulle önska att fler kulturpersonligheter var lika öppna när de skriver eller deltar i att publicera sina memoarer. Ja, fler biografier av nu levande kulturpersonligheter efterlyses.

Från min loge på Dramaten
Börje Ahlstedt och Lena Katarina Swanberg
ISBN: 978-91-0-012181-5

Relaterat:
Svenska Dagbladet, Kommunalarbetaren, Expressen, Aftonbladet, Aftonbladet 2, Dagens Nyheter 1, Dagens Nyheter 2, Dagens Nyheter 3.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,