• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

författare

John Ajvide Lindqvist pekas ut som Lars Kepler

7 augusti, 2009 by Rosemari Södergren

ajvidekepler

Spekulationerna fortsätter. Vem är författaren som döljer sig bakom pseudonymen Lars Kepler. Författaren till boken Hypnotisören som såldes internationellt redan innan den gavs ut på svenska. Att ett bokförlag vågade göra så, sälja den internationellt, måste betyda att det är en redan etablerad person, förmodligen etablerad författare som redan säljer bra utomlands, som ligger bakom boken.

Jag var inte helt imponerad av deckaren Hypnotisören. Tyckte den hade rätt stora brister i hur den berättade historien och ja, en del annat. Nu är den danska tidningen Berlingske Tidende säker på sin saker: John Ajvide Lindqvist är Lars Kepler.

Vedkommende befinder sig nogenlunde midt i livet og – stensikkert – midt i en familie. 40-45- årige Kepler ved ikke kun noget om Dostojevskij, William Faulkner, Virginia Woolf og Biblen, men også en hel del om hypnose, trylleri, lægevidenskab, parapsykologi og børnekulturelle fænomener som Pokémon-kort. Ligesom han kender Stockholms forstæder som sin egen barnlige bukselomme. Sidst, men ikke mindst, så har vi (når vi bevæger os uden for selve bogen) at gøre med en særdeles medievant kunstner, der er dygtig til at sælge sig selv, men har et ambivalent forhold til det at være en kendt og offentlig person. På den ene side elsker han at »være på« og lege med illusioner i forhold til publikum. På den anden side har han behov for at trække sig tilbage til sin lille hule i et træ på en fjern ø, der sikkert ligger langt fra og så alligevel også tæt på det larmende samfund.
Når jeg tror, at det er den 41-årige skræk- og horrorforfatter John Ajvide Lindqvist, der gemmer sig bag pseudonymet »Lars Kepler«, er det ikke kun, fordi han er født i en forstad til Stockholm og før han blev forfatter ernærede sig som tryllekunstner og stand-up-komiker, skrev filmmanuskripter, og – forlød det i et interview fra 2006 – elsker at lege med Pokémon-kort, der spiller en central rolle i »Hypnotisören«.

Faktum är ju att Ajvide Lindqvist är smal nog att kunna vara den person som iklädd kvinnostövlar finns på bilden som sägs föreställa Lars Kepler. Bilden som förvillat många som försökt gissa vem som ligger bakom pseudonymen.

Jag har inte läst John Ajvide Lindqvists böcker, jag har bara sett vampyrfilmen som bygger på hans bok. Eftersom jag inte är någon vampyrfantast var jag fel målgrupp för den filmen.

Så om det är Ajvide Lindqvist som är Lars Kepler vet jag inte om jag ska bry mig om att prioritera att läsa hans böcker. För då är de troligen inte heller skrivna på det sätt som jag vill ha litteratur. Jag säger inte att det är dåligt, för vi har alla olika smak om vad vi gillar för slags böcker. Det finns många deckare som är sämre skrivna än Hypnotisören också, det ska gudarna veta. Riktigt välskrivna deckare är lätträknade. Men det är en annan historia, ett annat blogginlägg, en annan dag.

Du har väl inte missat att veckans Kulturfyra utgår från Lars Kepler?

Relaterat: Svenska Dagbladet.

Läs även andra bloggares åsikter om författare, deckare, pseudonym, Berlingske Tidende, Lars Kepler, Ajvide Lindqvist

Arkiverad under: Litteratur och konst Taggad som: Deckare, författare, pseudonym

Kulturfyran inspirerad av bilden på Lars Kepler

5 augusti, 2009 by Rosemari Södergren

kepler

Många har gissat vem författaren Lars Kepler är. Författaren till boken ”Hypnotisören” är ju ett mysterium, många har gissat på olika personer. Boken såldes utomlands redan innan den ens kommit ut på svenska marknaden.
Nu lutar en hel del åt att det är en kvinna. Om vi ska tro Aftonbladet, som säger sig fått tag på en bild på Lars Kepler. Lars Kepler poserar i en låda på Luntmakargatan i Stockholm.

Bilden visar stövlar som ser rätt typiska ut för en kvinna och med kjol och kappa över. Fast å andra sidan, nu när Pridefestivalen nyligen avslutats borde vi förstås ha vidgat våra vyer och inse att en man kan klä sig så också, om han vill.

Här startar veckans Kultufyra:

1. Vem tror du är Lars Kepler?

2. Tycker du det är bra att en författare skriver under pseudonym?

3. Skulle du kunna tänka dig skriva under pseudonym?

4. Hypnotisören handlar om en läkare som hypnotiserar en tonåring. Vad tänker du om hypnos, har du varit hypnotiserad?

Glöm nu inte att lämna länken till ditt svar här i en kommentar. Om du dessutom pingar nyligen hamnar ditt inlägg i blogglistan som ligger precis över kommentarsfältet. Det är bra eftersom jag inte sitter vid datorn jämt och alla kommentarer modereras innan de kommer ut. Men om du pingar nyligen syns din länk snabbare.

Att pinga nyligen är jättelätt, klicka på länken här och fyll bara i din bloggs adress i formuläret som finns lite längre ned på sidan som visas.

Läs även andra bloggares åsikter om kulturfyran, författare, pseudonym, hypnos, Kepler, Liza Marklund

Arkiverad under: Scen Taggad som: författare, hypnos, Kulturfyran, pseudonym

Lars Kepler: Hypnotisören – ger en bild av ett mörkt, skrämmande Stockholm

12 juli, 2009 by Rosemari Södergren

”Hypnotisören” som gavs ut i sommar av Bonnier var omtalad redan före lanseringen – författaren är en pseudonym ocn redan före utgivningen i Sverige hade deckarromanen sålt till flera länder utomlands.
Det gör att boken är oerhört hajpad och
På baksidan av den tjocka boken står: Aldrig tidigare har en svensk roman sålts till utlandet med en sådan framgång redan innan den publicerats i Sverige.

Jo, det gör att boken i sig är en gåta som många av oss triggas igång på. Hur kan Bonnierförlaget lyckas sälja en deckare utomlands av en tidigare outgiven författare? Hmm, eller, outgiven? Det vet vi ju inte. Vem är Lars Kepler.
Om jag inte visste bättre skulle jag tro att det är min man som skrivit Hypnotisören. För den utspelar sig nämligen på en mängd platsen där min man varit och skulle kunna beskriva. Fast att skriva en deckare som är drygt 570 sidor i den första inbundna upplagan låter sig inte göras utan att någon i familjen märkt det.

Hypnotisören är en deckarhistoria som utspelar sig i ett kallt, snömoddigt, läskigt Stockholm där det inte bara är kallt för att det är veckorna före jul utan för att det är kallt mellan människorna. Och allra värst drabbas barnen som på olika sätt överges av sina närmaste och sviks av samhället.

Hypnotisören är en mörk, hemsk berättelse där det efter några kapitel verkade vända upp och ner på hur en deckare ska skrivas. Det såg ut som om vi redan då visste svaret på vem som var mördaren. Jag vill inte vara en spoiler, så jag tänker inte vidareutveckla om det är så eller inte.

En deckare ska vara spännande och det är ”Hypnotisören”. Jag kunde inte slita mig utan sträckläste den nu under helgen.

Bitvis är det välskriven och för att vara en bestseller i den svenska deckargenren är dialogerna hyggligt trovärdiga, i alla fall om man jämför med hur människorna i Liza Marklunds deckare som talar som om de läste innantill. Men jag saknar mer djup bakom huvudpersonernas agerande. Jag har lite svårt att tro på en del. Jag blir dessutom rätt arg på läkaren Erik som får driva hypnosterapi med svårt psykiskt och socialt skadade människor. Kan det verkligen gå till på detta sätt inom svensk sjukvård, att krigsförbrytare får hypnotiseras i grupp tillsammans med människor som utsatts för sexuella övergrepp som barn? Om det är så: är boken ett förtäckt angrepp på svensk psykvård. Men samtidigt: det är inte litteratur av högsta klass hela tiden. Det är en hel del där det berättas med adjektiv hurdan någon är istället för att det skildras. Som han log stort och liknande.

Det är mycket som är mörkt och nästan utan hopp i deckaren. Det är väl den största behållning, själva skildringen av Stockholm och det svenska samhället idag. Om än lite väl mörkt.

En del av hajpen kring deckaren är förstås frågan: vem är författaren. Den som skrivit boken verkar veta en del om hypnos. Ska vi leta bland de registrerade svenska hypnotisörerna?

En annan sida berättar om en del av spekulationerna kring boken:

Vem är denna Lars Kepler då? Det spekuleras i om det är Mankell som ligger bakom, eller till och med Stieg Larsson själv. Återigen tror man att Stieg Larssons död är icensatt.

Igår läste jag första kapitlet i boken och låt mig säga så här; jag blev hypnotiserad och fast efter första sidan. Det här kommer slå stort. Det här är framgångar i Stieg Larsson- eller kanske Dan Brown-klass.

Vem är Lars Kepler? Sydsvenskan har låtit Per Svensson spekulera:

Lars Kepler
Genre: Kriminalromaner med CSI/Hjärnstorms-stuk.
Utgivning: Debuterar i sommar med ”Hypnotisören”, den första titeln i en svit som enligt Albert Bonniers förlag redan är en världssuccé.
Huvudmisstänkt: Manusfabrik.
Alternativ: Henning Mankell (har dementerat, kraftfullt och trovärdigt), Arne Dahl/Jan Arnald, Kajsa Ingemarsson.

En annan bloggarek, På ett högt berg, spekulerar och gissar på Mark Levengood:

Vem Lars Kepler är har inte avslöjats. Jag tycker att det i språket och formuleringarna finns en ton som visar att författaren språkmässigt har finlandssvenskt påbrå. Och då gissar jag att Lars Kepler skulle kunna vara pseudonym för Mark Levengood till exempel. Minns var ni läste det först om det visar sig vara så!

Bokhora har ett annat alternativ de tror på:

Kristoffer Leandoer, författare och förläggare på Bonniers.
Förklara varför vi tror på det namnet, JoÖ!

JoÖ: Jo alltså, vi tänker såhär – och det blir kanske tydligare när man läst boken – att det definitivt måste vara någon som är van att skriva. Dessutom som är van att redigera eftersom boken krävde mycket lite efterarbete och kunde komma ut väldigt snabbt hos förlaget.

Och där är ju en annan sak – det är vanligtvis lång väntetid på Bonnier. Men Leandoer har ju en direktväg in till Bonnier redan.

Bjäre Bokhandels blogg har också skrivit om boken.

Fler recensioner:

Hypnotisören
Författare: Lars Kepler
Antal sidor: 572
Utgivningsår: 2009
ISBN: 9789100124045
ISBN-10: 9100124044
Inbunden

Läs även andra bloggares åsikter om författare, recension, böcker, deckare, kriminalroman, samhälle, Stockholm, psykvård, hypnos

Arkiverad under: Litteratur och konst, Recension Taggad som: Böcker, Deckare, författare, hypnos, Kriminalroman, psykvård, Recension, samhälle, Stockholm

Joyce Carol Oates berättar om varför hon gav ut sina dagböcker

8 juli, 2009 by Redaktionen

oates300
Joyce Carol Oates har varit i Stockholm och journalister har fått träffa henne.

Svenska Dagbladet som fått träffa henne berättar:

Joyce Carol Oates började föra dagbok på nyårsdagen 1973. Hon bodde i London men längtade desperat hem till USA och hemlängtan tillsammans med mörkret och kylan i London gjorde henne deprimerad. Dagboken blev en en väg ut, en slags författardagbok där hon provade olika idéer. Men den öppnar också dörren till något väldigt privat.

– Jag vet att den är väldigt personlig. Men jag hade aldrig en tanke på att den skulle publiceras. Det var min förläggares förslag, säger Joyce Carol Oates.

I dagboken skriver Oates om skapandets våndor, äktenskapet, vardagslivet, åldrandet och kravet på att axla rollen som ”författaren Joyce Carol Oates”. Kända författarvänner som John Updike, Philip Roth och Susan Sontag dyker ständigt upp, liksom maken Raymond Smith.


Det finns mycket fakta om Joyce Carol Oates i svenska Wikipedia
:

Joyce Carol Oates, född 16 juni 1938 i Lockport, New York, USA, är en amerikansk författare som skrivit såväl romaner och noveller som pjäser, lyrik och fakta. Hon skriver även under pseudonymerna Rosamond Smith och Lauren Kelly.

Till hennes fackböcker hör Om boxning från 1987. Flera av hennes berättelser, bland annat romanen Foxfire, om kvinnliga ungdomsbrottslingar, har blivit filmatiserade.
…
Joyce Carol Oates föddes i Lockport i den nordvästra delen av delstaten New York och växte upp på föräldrarnas bondgård. Föräldrarna hade inte någon högre utbildning, men när Joyce Carol Oates visade intresse och begåvning, uppmuntrade de henne till fortsatta studier. När hon var fjorton fick hon sin första skrivmaskin, och började skriva berättelser. I skolan utmärkte hon sig, och erhöll ett stipendium så att hon kunde läsa vid Syracuse University. När hon var nitton vann hon sin första utmärkelse som författare. Efter anmärkningsvärt kort studietid, tog hon magisterexamen vid University of Wisconsin, och under densamma tiden gifte hon sig med Raymond Smith.

1962 flyttade hon med sin make till Detroit, där hon fick tjänst vid universitetet. De sociala oroligheterna i staden inspirerade henne till hennes första roman, With Shuddering Fall. Hon fick en ny tjänst 1968 vid University of Windsor i Kanada, och familjen flyttade då dit. Samtidigt som hon undervisade vid universitetet skrev hon ett par böcker per år, och etablerade sig som en av de främsta amerikanska författarna. 1978 fick hon en professur vid Princeton University, där hon fortfarande är verksam.

Tidningen Boken har en intressant artikel om henne: Nobelpriskandidaten som gräver i ondskans träsk
Petra på En annan sida har också en intressant text om mötet med Joyce Carol Oates.

Relaterat: Dagens Nyheter

Läs även andra bloggares åsikter om böcker, litteratur, författare, Joyce Carol Oates, dagböcker

Arkiverad under: Litteratur och konst Taggad som: Böcker, författare

Lasse Strömstedt RIP – skulle en sådan karriär vara möjlig idag?

6 juli, 2009 by Redaktionen

lassestromstedt
Lasse Strömstedt var en författare, journalist, samhällsdebattör och skådespelare med brokigt förflutet med missbruk och brottslighet. Men han kunde bryta med det kriminella livet och skriva om det och tog aktiv del i samhällsdebatten.
För oss som var aktiva i samhällsdebatten under 1970-talet var han en bild av hur det går att ta sig ur kriminellt liv.
Jag har tänkt ibland: skulle det ens vara möjligt idag med något liknande?
Idag när högerregeringens riddare Björklund genomföra den ena lagen efter den andra som gör det omöjligt för människor med en andra chans.

Har samhället blivit så mycket hårdare idag att det inte går för någon att ta sig ur missbruk?

Jag hoppas att jag har fel, jag hoppas att en ny Lasse Strömstedt kan träda fram.

Världen och samhället behöver sådana ikoner.

Jag fick idag via ett meddelande på Twitter reda på att Lasse Strömstedt avled i lördags, efter att i julas fått besked om att han hade lungcancer. Det är skrämmande också att de aggressiva formerna av cancer skördar liv med sådan ilsken fart.

Fakta om Lasse Strömstedt från Expressen:

Lasse Strömstedt 1935 – 2009

Lasse Strömstedt var en svensk författare, samhällsdebattör och skådespelare. Han föddes 25 maj 1935 i Gävle. Under många år kantades hans liv av missbruk och brottslighet, något som återspeglas i hans böcker.

Även romanerna handlade oftast om Stockholms mörka sida, med kriminella och drogmissbrukare. Under pseudonymen Kennet Ahl skrev han tillsammans med journalisten Christer Dahl några romaner.

Som debattör engagerade Lasse Strömstedt sig i kampen mot narkotika och ungdomsbrottslighet. Som skådespelare agerade han bland annat i ”G – som i gemenskap” från 1983.

Fler bloggar som tagit upp Lasse Strömstedts dödsbud:
Mickes blogg, Kim Müller och Bloggbubbe.

Relaterat:
Dagens Nyheter, Aftonbladet 1, Aftonbladet 2 och Svenska Dagbladet.

Läs även andra bloggares åsikter om dödsbud, författare, samhälle, Lasse Strömstedt, kriminalitet

Arkiverad under: Scen Taggad som: dödsbud, författare, samhälle

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 7
  • Sida 8
  • Sida 9
  • Sida 10
  • Sida 11
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 13
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Grammisbelönade pianisten August Björn intervjuas efter lyckad releasekonsert

Vi genomför intervjun utomhus i solen … Läs mer om Grammisbelönade pianisten August Björn intervjuas efter lyckad releasekonsert

Poetiskt tema pendlar mellan det lågmälda och framsvepande – ”Blir det inte mer så är det nog” av Lovisa Jennervall

Lovisa Jennervall blir det inte mer … Läs mer om Poetiskt tema pendlar mellan det lågmälda och framsvepande – ”Blir det inte mer så är det nog” av Lovisa Jennervall

Filmrecension: Djävulen bär Prada 2 – ljummen mellanmjölk

Djävulen bär Prada 2 Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Djävulen bär Prada 2 – ljummen mellanmjölk

Filmrecension: Medelklassen – bitvis väldigt rolig men också orealistisk

Medelklassen betyg 3 Svensk biopremiär 1 … Läs mer om Filmrecension: Medelklassen – bitvis väldigt rolig men också orealistisk

Stimulerande med oväntade sound – Forq hos Playhouse

24/4 2026 Valand i Göteborg (arrangör … Läs mer om Stimulerande med oväntade sound – Forq hos Playhouse

Lågmält vibrerande pärla – Hold Everything Lightly aV Isabel Rumble

Isabel Rumble Hold Everything … Läs mer om Lågmält vibrerande pärla – Hold Everything Lightly aV Isabel Rumble

Krönika: Bandet som försvann – och dök upp på Kapellet

Det finns kvällar som inte riktigt går … Läs mer om Krönika: Bandet som försvann – och dök upp på Kapellet

Recension: Rat Pack Rhapsody, när musiken bär mer än historien

Rat Pack Rhapsody, Kulturhuset … Läs mer om Recension: Rat Pack Rhapsody, när musiken bär mer än historien

Fyndigt och fånigt om vartannat när tvåsamhetens villkor dubbelexponeras – Han den andre på Göteborgs Stadsteater

Av Monika Isakstuen Regi, … Läs mer om Fyndigt och fånigt om vartannat när tvåsamhetens villkor dubbelexponeras – Han den andre på Göteborgs Stadsteater

Sammanhållet statement övertygar i sin innerlighet – Peaceful Warrior av Örjan Hultén

Örjan Hultén Peaceful … Läs mer om Sammanhållet statement övertygar i sin innerlighet – Peaceful Warrior av Örjan Hultén

Recension: Ingen reträtt – Avantgardet vägrar bli bekväma

Avantgardet - United States of Sverige - … Läs mer om Recension: Ingen reträtt – Avantgardet vägrar bli bekväma

Recension av tv-serie: Unchosen – bygger mest på klichéer

Unchosen Betyg 2 Premiär på Netflix 21 … Läs mer om Recension av tv-serie: Unchosen – bygger mest på klichéer

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in