• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

indie

Stardeath and White dwarfs: The Birth

9 augusti, 2009 by Rosemari Södergren

stardeatg_whitedwarfs
Flaming Lips-sångaren Wayne Coynes brorson Dennis Coyne är frontman i Stardeath & White dwarfs. Det är konstigt nog vad de flesta recensenter verkar ta upp och sedan göra jämförelser, inte till brorsonens förmån. Det är väl en högst orelevant jämförelse. Vem av oss vill i sitt arbete bli jämförd med en äldre släkting?
Bara för att båda sysslar med musik behöver de inte har särskilt mycket med varandra att göra ändå.

Startdeath and White dwarfs är ett namn i tiden på ett band, tydligt påverkat av de filmer och de böcker och berättelser som vi alla har med oss i bagaget i vår tid.

Albumet ”The Birth” är en psykedelisk rockig skiva. Den psykedeliska musiken har en stor renässans idag, även om det inte märkts lika mycket här hemma i Sverige. Trots att Sverige är ett relativt stort musikland är vår marknad liten och begränsad. Men i Storbritannien och USA har den psykedeliska vågen tagit plats.

Bandet har en hemsida som också utstrålar att bandet är påverkat av den psykedeliska genren.

Norra Wermlandstidningens recensent tycker dock att Stardeath and White dwarfs flummat ut för mycket och gav albumet betyg 2:

Där finns istället den för proggrock så vanligt förekommande tappade tråden, som gör att allt börjar så bra men sedan flummar bort alldeles för långt ut i världsrymden.

The Birth är bandets debutalbum – och jag tycker det bådar gott, det känns att det här Oklahomabandet kommer att växa. Rockigt, psykedeliskt, proggigt, indie och viss påverkan av band de varit förband åt som Flaming Lips och Band of Horses.

Provlyssna gärna på Stardeath and white dwarfs på MySpace.

Relaterat:
Recension i Expressen.

Läs även andra bloggares åsikter om skivnytt, musik, indie, psykedeliskt, proggrock, Stardeath, White Dwarfs, Flaming Lips, The Birth

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: indie, Musik, proggrock, psykedeliskt, skivnytt

The Mary Onettes på Trädgårn – och Percivals och Skatan

7 augusti, 2009 by Rosemari Södergren

maryonettes
Oj vad tiden går. Det var över en vecka sedan jag var på Trädgårn i Göteborg och såg Skatan, Percivals och The Mary Onettes.

Trädgårn i Göteborg är en bra lokal, lite av Göteborgs svar på Debaser kanske?
En stor lokal där publiken både kan vimla på bottenplan och gå en trappa upp och avnjuta artisterna med vinkeln uppifrån. Ett bra vimmelställe för musikintresserade.

Under sommaren är drivs ett par olika klubbar där. På torsdagar är det Woody Wests sommarklubb är Kulturbloggens Jenny rapporterat från The Don Darlings spelning.
På tisdagar är det klubben Adore Music som Kulturbloggen tidigare tipsat om. Adore Music kan väl sägas ha fokus på indieband.
Ett svenska indieband som är influerat av bland annat Joy Division, The Smiths och The Cure än Jönköpingsbandet The Mary Onettes. Kulturbloggen såg dem på deras spelning på Emmaboda för ett par år sedan och har lyssnat en hel del på – och gillar skarpt – deras debutalbum ”Mary Onettes” som släpptes 2007.
Här finns Mary Onettes på MySpace.
I våras släppte de en EP, och jag hoppas de är på gång med ett album snart.
På deras hemsida läste jag att de blev bestulna på en hårddisk med massor av musik de hade förberett för ny skiva.

På spelningen på Trädgårn hade Mary Onettes två förband.
Det första hette ”Skatan”. Tror jag. Jag såg det namnet på en affisch före spelningen.
Det var en tjej som sjöng och spelade gitarr och keyboard och ackompanjerad av en duktig gitarrist (kille).
Hon glömde presentera sig, så helt säker är jag ju inte på vem det var.
Det var singer/songwriter av samma stil som Anna Ternheim.
Bra, men lite långsamt när alla låtar är väldigt lugna. Men en bra inledning på kvällens program och båda är duktiga musiker. Vi lär få höra mer om dem så småningom.

Nästa förband var Percivals.

Trädgårns DJ förberedde verkligen stämningen inför varje band. Före Percivals spelades massor av 50-tals-rocklåtar. Och när Percivals kom in på scenen rev de av låtar som lät oerhört inspirerade av ”Twist and Shout” plus att bandets klädsel var 50-talsinspirerad med gråa kavajer, vita skjortor och smala slipsar. Det var bra, riktigt bra. Det finns inte så många bra band som spelar som på 50-talet idag. Men efter några låtar blev de mer som en inte helt färdig blandning av 50-talet, 80-talet och dagens musik.
Jag tror mest på Percivals när de renodlar sin 50-talsstil.

Inför Mary Onettes spelning laddade DJ:n med The Cure, Smiths, Bowie med mera i den inriktningen.

Mary Onettes har turnerat i USA nyligen och bandet växer allt mer. För mig är Mary Onettes ett av de bästa och mest spänannde svenska bandet idag.

Fakta om Mary Onettes i Wikipedia.

The Mary Onettes är en indiepopgrupp från Jönköping som influerats av bland annat Joy Division, The Church, Jesus and Mary Chain och tidiga U2. Alla i musikgruppen är uppvuxna i Jönköping men är numer verksamma och bosatta i Göteborg.

Debut-EP:n Lost producerades av Lars ”Pop-Lars” Malmros, känd från Broder Daniel. Även senare material har producerats av honom. Titelspåret från Lost utsågs till ”årets låt” 2006 av bland annat Nöjesguiden. Den 25 april 2007 släpptes debutalbumet The Mary Onettes som sägs vara tänkt att låta som om det hade spelats in 1984 [1]. Under 2007 och 2008 turnerade bandet i Europa och USA.

The Mary Onettes musik har bland annat använts i tv-serien Grey’s Anatomy och låten ”Pleasure Songs” var i slutet av 2007 ”Single of the Week” på iTunes i USA.

the mary onettes – lost

Läs även andra bloggares åsikter om Göteborg, musik, indie, rockmusik, singer/songwriter, Mary Onettes, Percivals

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: Göteborg, indie, Musik, Rockmusik, singer/songwriter

1990s till Stockholm – ännu ett hyllat Glasgowband

5 augusti, 2009 by Redaktionen

1990s

Gillar du Glasvegas och Franz Ferdinand? Då kanske indierockbandet 1990s också är något för dig? Ännu ett indieband med rötterna i Glasgow. De spelar i Stockholm, på Kägelbanan 22 september.

Ur pressmeddelandet:

Några år efter att Glasgows egna indie-smältdegel Yummy Fur lade instrumenten på hyllan bildade dess sångare Jackie McKeown och dess bassist Jamie MacMorrow 1990s tillsammans med Michael McGaughrin från bandet V-Twin. Det tog dem sex spelningar innan bolaget Rough Trade såg dem live, gav dem ett skivkontrakt och skickade ut dem på turné med Franz Ferdinand, CSS och The Long Blondes.

Två rosade album senare (”Cookies” 2007 och ”Kicks” 2009) – båda producerade av Suedes Bernard Butler – ett medlemsbyte (Jamie MacMorrow hoppade av och ersättes av Dino Bardot) och turnéer med bland andra Babyshambles, och du får vad BBCs musikjournalist Daryl Easlea kallat för “one of the best examples of the musical post-modern patchwork so prevalent in 2009. A shiny, glossy, hoot, it is everything indie should be in our twittered-up Spotified age.”

Det är bara att lyfta på hatten. Med en bit New York Dolls, en bit Supergrass och en liten bit Franz Ferdinand skapar 1990s ett bredbent och melodiöst Rock n Roll party med refränger som fastnar nästan sjukligt snabbt. Resultatet blir allt annat än ännu ett brittiskt buzz-band. Det vi snarare möter är modern Glasgow-rock med den amerikanska varianten ständigt pumpande i blodomloppet.

Läs mer om bandet på Lugers hemsida.
Hemsida för 1990s
Lyssna på 1990s på MySpace.

Läs även andra bloggares åsikter om Stockholm, indie, Glasgow, 1990s

Arkiverad under: Musik Taggad som: Glasgow, indie, Stockholm

Silversun Pickups: Swoon – som Smashing Pumpkins, fast bättre

22 juli, 2009 by Rosemari Södergren

swoon

Silversun Pickups är en kvartett från Los Angeles som uppträdde på den välbesökta festivalen Coachella i april i år.
Ett pressmeddelande berättar:

“I’m really proud of Swoon,” singer/guitarist Brian Aubert says. “I felt that we started this thing with a complete blank slate just kind of staring at a big mountain, not knowing where this was going to go. Everyone worked so insanely hard and I feel like you hear that we were in there every day trying to make the best songs that we could.”

Albumet ”Swoon” som är bandets andra fullängdare släpps nu i sommar. Några av de första låtarna släpptes i samband med Guitar Hero World Tour tidigare i år, men nu kommer alltså hela albumet. Spelarna har kunnat lyssna på två albumspår och första singeln via spelet.

Bandet stängde in sig i studion och skapade albumet ”Swoon” tillsammans som en uppföljare till debutalbumet Carnavas. Producenterna heter Dave Cooley och Tony Hoffer. Bandet säger själva att albumet är en kombination av något mycket vackert och en bubblande aggression.

Bandets sound, med flera spår som innehåller förvrängda gitarrer, jämförs ofta med The Smashing Pumpkins, medan bandmedlemmarna har sagt att de är mycket influerade av bland annat My Bloody Valentine, Velvet Underground, Elliott Smith och Modest Mouse. I en recension av en konsert i NME läste jag att de var som Smashing Pumpkins, fast bättre.

Jag fastnade direkt när jag lyssnade på recensionsexemplaret. Första spåret ”“There’s No Secrets This Year” är ett rockigt spår med drag i som jag fastnade för direkt. Ett annat av mina favoritspår är den lugnare ”Growing Old is Getting Old” med dragning åt ballad.

För detta albumsläpp skapar Gibson/Epiphone en limiterad upplaga av gitarrer med speciellt artwork, som säljs hos utvalda butiker i hemlandet. Vi som inte har turen att bo i denna del av världen kan gå in på hemsidan och försöka vinna ett ex.

Lyssna gärna på Silversun Pickups på deras MySpace.

Bilder från spelningen på Coachella.
Nya albumet, Swoon, fick bra kritik av Rolling Stones recensent.
Här en recension i BBC.
Recension i LA Times.

Video till Panic Switch:

Sajter för dig som vill veta mer om Silversun Pickups:

Silversun Pickups officiell hemsida
Silversun Pickups livefoton
Silversun Pickups Intervju med REDEFINE Magazine, augusti 2006
Podcast med Silversun Pickups live på SXSW 2006
NME recenserar en konsert med Silversun Pickups i Manchester

Läs även andra bloggares åsikter om indie, musik, recension, skivnytt, Silversun Pickups

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: indie, Musik, Recension, skivnytt

Norrländska hajpade Blänk delar ut sitt nya album gratis under en vecka

21 juli, 2009 by Redaktionen

blank_gratis

Efter att en av världens största bloggar för elektronisk musik, New York bloggen Palms out Sounds, upptäckte Blänk på myspace i november 2008, så har det gått ganska fort. Mer än 300.000 dansmusikfans över hela världen har sett deras videos till singlarna Shirt Off och I’m Going For Your Brother via videosajter som vimeo och youtube. Deras låtar och remixer har också fortsatt sprida sig till bloggar i Europa och Australien, vilket har bidragit till att det nu även börjar pratas om Blänk hemma i Sverige. Bandets två första singlar Shirt Off och I’m Going For Your Brother har också listats av både P3 och Z-TV.

Här hemma är vi kanske inte helt ovana med ”riktiga” norrlänningar. Med mindre hålor vid nordpolen där samekultur, snö, renar och raggare är lika vanliga ingredienser som sten på en badplats. Men i New York, där hajpen startade, är det inte varje dag man springer över en samling människor som Blänk. Ett band som sätter lika mycket stolthet i sitt ursprung som småstadskickers från lappand, som sin talang för att skapa dansanta hits. Att just de tre kompisarna i Blänk kom att blanda fritt mellan rap, pop, elektro och house kanske inte så konstigt. De har redan haft en del framgångar på var sitt håll, inom just de områdena.

Blänks debutalbum på Grind records heter You’ve never been to Sápmi och släpps digitalt över hela världen den 27 augusti. Via Sveriges bästa musikblogg Discobelle (www.discobelle.net), och nämnda Palms Out Sounds (http://palmsout.blogspot.com) kan du även mellan 20 och 27 augusti ladda ner albumet helt gratis. Med omslag, bilder och allt.

MEDLEMMARNA I BLÄNK:

Klas Granström – är under namnet K-laz ena halvan av hiphop-soulduon The Last days of Disco (med Kocky/Soul Supreme). De blev grammisnominerad så sent som 2008 i ”bästa hiphop, soul, dans” för sitt debutalbum The last dance LP
Lina Öhman – är bland annat sångerska i elektrohouse-kvartetten The Touch – med vilka hon släppt skivor och remixat låtar till artister som Robyn, Rex The Dog och Drop The Lime.
Mats Granberg – är även medlem i indiepopbandet Park Hotell, vars Jari Haapalainen-producerade debut prisades av media förra året.
Young Ivy – alias Simon Trabelsi är den ständige gästrapparen i Blänk, och har också en egen karriär i antågande. Efter flytten från Luleå till USA har han under de senaste året åkt som förband åt artister som The Cool Kids, Lupe Fiasco och hajpade Wale. Ett par av hans låtar har också listats av collegeradio över hela USA.

ALLT OM BLÄNK:
http://www.myspace.com/blankmusicsweden

Läs även andra bloggares åsikter om gratis, skivnytt, fildelning, indie, hype, Blänk

Nytt album ute 27/8, 2009! Hela albumet som gratis download via Discobelle och Palms Out Sounds mellan 20 och 27 augusti.

Blänk – Im going for your brother OFFICIAL VIDEO

Arkiverad under: Musik Taggad som: fildelning, Gratis, hype, indie, skivnytt

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 37
  • Sida 38
  • Sida 39
  • Sida 40
  • Sida 41
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 55
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Filmrecension: Djävulen bär Prada 2 – ljummen mellanmjölk

Djävulen bär Prada 2 Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Djävulen bär Prada 2 – ljummen mellanmjölk

Filmrecension: Medelklassen – bitvis väldigt rolig men också orealistisk

Medelklassen betyg 3 Svensk biopremiär 1 … Läs mer om Filmrecension: Medelklassen – bitvis väldigt rolig men också orealistisk

Stimulerande med oväntade sound – Forq hos Playhouse

24/4 2026 Valand i Göteborg (arrangör … Läs mer om Stimulerande med oväntade sound – Forq hos Playhouse

Lågmält vibrerande pärla – Hold Everything Lightly aV Isabel Rumble

Isabel Rumble Hold Everything … Läs mer om Lågmält vibrerande pärla – Hold Everything Lightly aV Isabel Rumble

Krönika: Bandet som försvann – och dök upp på Kapellet

Det finns kvällar som inte riktigt går … Läs mer om Krönika: Bandet som försvann – och dök upp på Kapellet

Recension: Rat Pack Rhapsody, när musiken bär mer än historien

Rat Pack Rhapsody, Kulturhuset … Läs mer om Recension: Rat Pack Rhapsody, när musiken bär mer än historien

Fyndigt och fånigt om vartannat när tvåsamhetens villkor dubbelexponeras – Han den andre på Göteborgs Stadsteater

Av Monika Isakstuen Regi, … Läs mer om Fyndigt och fånigt om vartannat när tvåsamhetens villkor dubbelexponeras – Han den andre på Göteborgs Stadsteater

Sammanhållet statement övertygar i sin innerlighet – Peaceful Warrior av Örjan Hultén

Örjan Hultén Peaceful … Läs mer om Sammanhållet statement övertygar i sin innerlighet – Peaceful Warrior av Örjan Hultén

Recension: Ingen reträtt – Avantgardet vägrar bli bekväma

Avantgardet - United States of Sverige - … Läs mer om Recension: Ingen reträtt – Avantgardet vägrar bli bekväma

Recension av tv-serie: Unchosen – bygger mest på klichéer

Unchosen Betyg 2 Premiär på Netflix 21 … Läs mer om Recension av tv-serie: Unchosen – bygger mest på klichéer

Filmrecension: Left-handed girl – färgsprakande, berörande film om en påhittig femåring vi bara måste älska

Left-handed girl Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Left-handed girl – färgsprakande, berörande film om en påhittig femåring vi bara måste älska

Filmrecension: Dead Man’s Wire – siktet inställt på att hålla det hela så lätt och enkelspårigt som möjligt

Dead Man’s Wire Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Dead Man’s Wire – siktet inställt på att hålla det hela så lätt och enkelspårigt som möjligt

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in