Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Kulturrådet

Förvaltningsrätten i Gävle säger nej till att hjälpa förföljda konstnärer

by

kulturradet

Gävle beslutade i våras att bli fristad för en förföljd konstnär och samtidigt att bli medlem i fristädernas internationella nätverk ICORN. Beslutet överklagandes av en lokal politiker i Gävle med motiveringen att det stred mot kommunallagen. Igår beslutade förvaltningsrätten i Falun att Gävle kommun inte har rätt att vara med i ICORN, berättar ett pressmeddelande från Kulturrådet. Detta är första gången det svenska fristadsystemet har prövats rättsligt.

Det här är extremt konstigt. Varför ska en svensk kommun inte ha rätt att ta hand om en förföljd konstnär?
Jag undrar också: vad är det för politiker som anmält detta och inte vill att en förföljd konstnär får en fristad?
En Sverige-demokrat?

Yttrandefriheten och den fria konsten är viktiga, ja helt enkelt fundamentala för ett fritt demokratiskt samhälle. Om vi inte vill stödja förtryckta konstnärer i andra kulturer då motarbetar vi en utveckling mot demokrati där och vi ställer oss på förtryckarnas sida.

Sedan början av 1990-talet har städer över hela världen tagit initiativ till att under tid bjuda in en författare eller journalist som inte har möjlighet att fritt verka i sitt hemland. Kulturrådet har regeringens uppdrag att verka för att det i Sverige ska blir fler fristäder för förföljda konstnärer. Sedan 2013 har Kulturrådet även haft i uppdrag att verka för att fristadsrörelsen breddas till att omfatta utsatta kulturskapare inom fler konstformer. Idag inkluderar rörelsen även musiker, scen- och bildkonstnärer.

– Kulturrådet har arbetat aktivt för att det ska bli fler fristäder i Sverige och antalet har ökat under de senaste åren. Fristäder för förföljda kulturskapare finns nu i flera delar av landet och det finns önskemål om att ta emot kulturskapare inom olika konstområden. Kulturrådet ser positivt på den utveckling som skett. Det vore beklagligt om förvaltningsrättens dom hindrar en fortsatt utveckling, säger Staffan Forssell, generaldirektör Kulturrådet i pressmeddelandet.

Jag tycker att Kulturrådet är alltför försiktig. Det är inte beklagligt, det är helt enkelt vidrigt och skrämmande och obehagligt.

Jag tycker det här är jätteskrämmande att förvaltningsrätten kan säga att det är fel av en kommun att ta emot en förföljd konstnär. Samtidigt som det talas om att alla kommuner ska ta emot flyktingar så kan en förvaltningsdomstol säga att en kommun inte får ta emot en förföljd konstnär.

Om kulturen hänger med kapitalet, vem vinner mest?

by

Häromdagen kom nyheten om att den högerliberala tankesmedjan Timbro lierar sig med lilla Teater Brunnsgatan 4, en sådan där teater som Bengt Ohlsson förmodligen avfärdar som ”experimentteater” som ”vanligt folk” skiter i, skriver Helena Lindblad i DN:

Källarteaterns chef Martina Montelius och Timbros Marie Söderqvist ska med gemensamma krafter skapa en kulturellt debattklubb. Timbro står för cashen. I onsdagens ”Kulturnytt” i P 1 beskrev Söderqvist samarbetet så här: ”Martina Montelius sätter sig i kapitalets knä och jag drar in lite kultur i högersfären.” Teatervärlden liknar filmbranschen, det är kapitalintensivt att spela kvalificerad teater, även om man naturligtvis kan göra enormt mycket scenkonst för de 15 miljoner som en ordinär svensk långfilm kostar.

Det här är intressant på flera sätt, förstås.

Att någon har tillgång till kapital behöver inte nödvändigtvis betyda att den personen står till höger. Att Teater Brunnsgatan 4 får möjlighet att med finansiellt stöd från Timbro genomföra mer genomarbetade projekt betyder inte nödvändigtvis att de säljer ut sin konstnärliga frihet. Alla måste försörja sig, utom de som är extremt rika. Alla som skriver eller skapar något kan därför tänkas ta hänsyn till den som försörjer dem.

Jag tror egentligen att det är kapitalet som har mest att vinna på att stödja kulturen. Kultur utvecklar människor, får deras fantasi att växa, ger insyn i andra sätt att leva, andra sätt att tänka, andra sätt att reagera. Men kultur får vi uppleva miljöer vi aldrig annars kommer till. Kultur sätter igång processer inne i oss, i hjärna och i hjärta.

Forskare måste ha förmågan att se nya spår, tänka nytt, se utanför det förväntade. Kultur ökar den förmågan.

Kapitalintressen investerar ofta i forskning. Därför mår både kapitalister och forskare bra av att möta kultur.

Timbro är högerkrafternas tankesmedja. Jag tycker därför det är extra spännande att Timbro valt att samarbeta med en teater som är delvis experimentell. Om Timbro hade gått in i en mer nöjesinriktad privatteater som mest har storsäljande komedier på repertoaren hade det inte varit lika spännande. Nöjesteatrarna klarar sig dessutom ofta rätt bra själva. (Inte alltid, men ofta.)

Jag undrar bara varför vänsterkrafterna inte stöder kulturen mer? Kulturrådet brukar väl räknas till vänstern, men den organisationen är inte särskilt nyskapande. Tänk bara på hur Kulturrådet fortsätter att alltid bara stödja samma projekt (som gårdagens besked att av 109 kulturtidskrifter som får stöd har 101 haft stöd redan tidigare år.)

När ska vänsterns tankesmedjor och finansiella muskler våga ge stöd åt nya krafter?

För övrigt tror jag inte kultur är mer vänster än höger. Kultur är till sin natur antingen underhållande eller rebellisk, i och med att den testar gränser. Dessa gränser har dock inte nödvändigtvis med partipolitik att göra. Kulturen är större än så. Mycket större än partipolitik.

Att dela in politiken i höger och vänster är bara ett sätt att se på saken. Livet och existensen är mycket större än så. Bra kultur ger människor inspiration och insikt och för den delen också tillfällig underhållning för att stå ut med livets djupa dalar.

Relaterat om kulturdebatten om vänster och höger:
Sven Wollter, Barth-Kron och Ola Larsmo.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Somalisk tidskrift, Bang, Danstidningen och Film & TV – får stöd av Kulturrådet, men inte Kulturbloggen och inte Teatermagasinet

by

109 kulturtidskrifter får stöd av Kulturrådet som delar ut 18,8 miljoner till olika tidningar, några som liksom vi, Kulturbloggen, enbart är digitala.

Vi gratulerar de som lyckades få stöd men är samtidigt rejält besvikna på Kulturrådet. Det är väldigt tydligt att många som får stöd inte är till för att öka intresset för kultur bland många och nya grupper. Dels är det tidskrifter som inte är på svenska förstås, men det kan ha ett viktigt syfte att få stora språkgrupper inovolverade i kultur.

Kulturrådet skriver om detta i ett pressmeddelande:
24 tidskrifter som beviljas stöd ges helt eller delvis ut på andra språk än svenska. Åtta av dessa avser ett nationellt minoritetsspråk.

– De nationella minoriteterna ska enligt språklagen ges möjlighet att behålla och utveckla sitt minoritetsspråk. Det är ett perspektiv som ingår i bedömningen, säger Mårten Lempert, handläggare på Kulturrådet.

Jag syftar dock inte på kulturtidskrifter som ges ut på andra språk utan på smala tidskrifter som vänder sig till extremt välutbildade kulturpersoner. Kulturbloggen liksom vårt systerprojekt Teatermagasinet vänder sig inte enbart till de redan insatta.

Vi satsar hårt på att det som kallas finkultur ska möta och mixas med det som kallas för fulkultur, för vi tror att kulturens olika grupper mår bra av att mixas, mötas och få intryck av varandra. Den som är intresserad av opera möter annan kultur på Kulturbloggen och den som är intresserad av indiepop möter teater, och så vidare. Vi jobbar i ett bloggverktyg men skapar en redaktionell produkt med intervjuer, nyheter – allt på vår fritid. Men uppenbarligen uppskattas vårt slit inte av Kulturrådet. Vi är inte fina nog för deras sfär. Uppenbarligen.

Det är tråkigt att Kulturrådet än en gång visar det som så många sagt till mig tidigare:
de stöder de som redan fått stöd och rådet är inte på något sätt progressivt eller vågar satsa på projekt som går nya vägar.

Ett bevis på detta är att av mer än hundra som får bidrag är det endast atta tidskrifter som inte mottagit stöd under förra året. Nej, nytänkande är inte något som ligger för Kulturrådet och inte heller tycks det finnas någon vilja att få fler och nya grupper in i kulturvärlden. Kanske finns det risk att de skulle förlora sina fina positioner om fler kom in i kulturvärlden?

För Kulturbloggens del vet jag inte än vad det här innebär.

Här är listan på alla som fått bidrag av Kulturrådet:

Beviljade bidrag, belopp i kronor
Aiolos – tidskrift för litteratur, teori och estetik, 150 000
ALIF Somalisk tidskrift, 25 000
Anushilon, 25 000
Arche, 300 000
Arkitekturtidskriften KRITIK, 150 000
Artikel 14, 100 000
Avaye Zan, 75 000
Balder, 175 000
Bang, 600 000
Biblis – Kvartalstidskrift för bokvänner, 100 000
Bild & Bubbla, 300 000
Bîrnebun, 50 000
C”est Bon Anthology, 125 000
Danstidningen, 325 000
Det Grymma Svärdet, 50 000
Diaspora/Dijaspora, 50 000
Divan Tidskrift för psykoanalys och kultur, 400 000
É Romani Glinda, 150 000
Expo/demokratisk tidskrift, 400 000
Faktum, 125 000
Faslnameye baran, 50 000
Film & TV, 225 000
FILMRUTAN, 125 000
Filosofisk tidskrift, 25 000
Fjärde Världen, 75 000
FLM, 325 000
Fotografisk Tidskrift, 50 000
Fronesis, 450 000
Ful, 125 000
Galago, 125 000
Glänta, 700 000
Grafiknytt, 100 000
i&m, Invandrare & Minoriteter, 125 000
Independent World Report, 50 000
Jefferson, 125 000
Judisk Krönika, 200 000
Karavan, 650 000
KINARAPPORT, 100 000
Klimatmagasinet Effekt, 250 000
Konstperspektiv, 475 000
Konsttidningen, 50 000
Kritiker. Nordisk tidskrift för litterär kritik och essäistik, 250 000
Kulturtidningen Zenit, 50 000
Kulturtidskriften Cora, 150 000
Kulturtidskriften Hjärnstorm, 250 000
lambda nordica Tidskrift för homo/lesbisk/transforskning, 25 000
Le Romané Nevimata, 50 000
Liekki Sverigefinsk kulturtidskrift, 75 000
Lira Musikmagasin, 425 000
Lyrikvännen, 400 000
Magasin NIC, 25 000
Mana, 200 000
Medusa, 25 000
METavisi, 75 000
Meänmaa, 50 000
Miljötidningen, 75 000
Musikmagasinet Novell, 200 000
Nuorat, 100 000
Nutida Musik, 350 000
OEI, 350 000
Opsis Barnkultur, 300 000
OPUS, 50 000
Ord&Bild, 700 000
Ordfront magasin, 200 000
Orkester Journalen, 325 000
Paletten, 600 000
Papi, 25 000
Parnass, 50 000
Pockettidningen R, 150 000
Ponton, 200 000
Populär Arkeologi, 125 000
Provins, 350 000
Re:public, 175 000
Sans, 25 000
Scoop-Tidskrift för grävande journalistik, 200 000
Sheriffi, 100 000
Signum: katolsk orientering om kyrka, kultur och samhälle, 75 000
Socialistisk Debatt, 100 000
SocialPolitik, 275 000
Sonic musiktidningen, 50 000
Subaltern, 200 000
Suecia Polonia, 50 000
Teatertidningen, 500 000
Tidig Musik – från antik till tidig romantik, 125 000
Tidningen Brand, 50 000
Tidskriften 10TAL, 550 000
Tidskriften Arena, 275 000
Tidskriften Arkitektur, 50 000
Tidskriften OPERA, 300 000
Tidskriften Svenskt Konsthantverk, 75 000
TUMMUZ, 50 000
UP (Underground Productions), 25 000
Västsahara, 25 000

Helt digitala tidskrifter
100%Culture, 25 000
Alba.nu, 75 000
DIXIKON, 150 000
eProvins.se, 75 000
Ett lysande namn, 50 000
fikssion, 50 000
Hujådå, 25 000
Konsten, 100 000
Kunstkritikk, 50 000
latinamerika.nu, 25 000
Omkonst, 125 000
Romani E Journal, 25 000
Soundofmusic, 125 000
Sydasien nättidskrift, 50 000
Tidningen Kulturen, 125 000
UtställningsEstetiskt Forum, 150 000

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Kulturrådet delar ut 28 miljoner kronor till kultur för äldre inom vård och omsorg – men en hel del går till forskare

by

Kulturrådet fördelar 28 miljoner kronor till kultur för äldre inom vård och omsorg. Sammanlagt är det drygt 20 verksamheter som får stöd och flertalet är föregångare inom sitt område, berättar ett pressmeddelande från Kulturrådet.

Det är bra, jättebra. Kultur är läkande. Kultur ger så mycket och det är viktigt att människor som blir sjuka också får tillgång till kultur. Det är viktigt att människor också när de blir äldre och inte kan ta sig till teatrar, biografer, konsthaller eller andra kulturplatser kan få tillgång till kultur ändå.

Fast lite tveksam blir jag när jag läser om vilka som fått dessa bidrag. Göteborgs universitet och FoU Senorium i Åkersberga får medel för forskning om musikterapins effekter. Detta bidrag går då i första skedet alltså till forskare och inte till äldre.
På sikt kan förstår forskning vara till nytta för äldre, om forskningsresultaten visar statistik som kan få makthavare att skjuta till medel för att äldre ska få tillgång till musik.

Kulturrådet berättar också att stöd ges till ett antal regioner/landsting samt kommuner för bred verksamhet med olika konst- och kulturformer för äldre. Två forskningsprojekt får stöd liksom verksamhet med fokus på specifika konstområden, som bedrivs inom kommuner eller regioner/landsting.

Ännu mer forskare som får stödet alltså.

Här är hela listan med beviljade bidrag: www.kulturradet.se/sv/bidrag/beviljade_bidrag/

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

First Aid Kit och Marionetteatern, några av flera musiker och teatrar som får stöd av Kulturrådet för internationell verksamhet

by

First Aid Kit har fått 30.000 kronor av Kulturrådet för att kunna genomföra en turné i USA under novermber 2011. Stockholms stadsteater har fått 260.000 kronor till Marionetteatern för att den ska kunna åka till Chengdou i Kina med med produktionen Systern från havet. (Missa inte Kulturbloggens recension av den föreställningen).

Teater Pero har fått 30.000 för att kunna spela Astons stenar vid The Bank of Scotland Imaginate Festival i Edinburgh i maj 2012.

Kulturrådet berättar i ett pressmeddelande 5,5 miljoner kronor beviljats för internationell verksamhet i år.

Här är en lista över alla som beviljats stöd och alla som sökt stöd.

Kulturrådet konstaterar att det är ett stortintresse för internationella projekt på kulturområdet.

Pressmeddelandet:

Festivaler, utlandsturnéer och mässor. Det är områden som Kulturrådet väljer att satsa på när projektbidragen för internationell verksamhet fördelas. Sammanlagt beviljas drygt 5,5 miljoner kronor.

– Vi kan konstatera att det finns ett stort intresse för svenska kulturaktörer att ingå i internationella samarbetsprojekt, säger Anna Selvåg, handläggare på Kulturrådet.

Kulturrådet fördelar stöd till medfinansiering av olika EU-projekt. Konstnärsgruppen Performing Pictures i Stockholm och danskompaniet Memory Wax i Malmö är två exempel. Det svenska fjäll- och samemuseet Ájttes i Jokkmokk får möjlighet att synliggöra den samiska kulturen med utställningen ”Eight seasons i Sápmi”. Ett särskilt intressant projekt med tanke på kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014 som bland annat planerar att lyfta fram den samiska kulturen.

Det finns ett stort intresse att arrangera festivaler i Sverige inom scenkonstområdet. Göteborgs Dans- och teaterfestival beviljas 1,3 miljoner kronor för internationellt samarbete. Dans- och teaterfestivalen är en viktig plattform inom scenkonstområdet och fick som enda svensk kulturfestival stöd från EU under år 2011. Scenkonstbiennalen Bibu för barn och unga beviljas 400 000 kronor för den internationella delen av festivalen.

Flera utlandsturnéer på musikområdet är på gång: Folkmusikgruppen Kraja reser till Japan, folkpop-duon First Aid Kit ska till USA och metal-bandet Meshuggah ska turnera i Australien.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,