Konst

Unikt verk av Monet till Moderna Museet i oktober

12 augusti, 2011 by Redaktionen

Wow, vilket kul besked. En utställning med impressionister som Turner och Monet är på väg till Moderna museet i Stockholm i höst.
Pressmeddelandet berättar:

I höst öppnar utställningen Turner, Monet, Twombly med över 60 verk som aldrig tidigare visats i Sverige. Moderna Museet är mycket stolta över att Claude Monets London, Parlamentsbyggnaden. Solljus i dimman från Musée d’Orsay i Paris nu som sista verk är klart för utställningen. Turner, Monet, Twombly som organiseras av Moderna Museet är exceptionell till sin omfattning och innehåll och kommer därför att turnera internationellt efter utställningsperioden i Stockholm.

Genom det generösa lånet av Claude Monets London, Parlamentsbyggnaden. Solljus i dimman (1904) är nu det omfattande arbetet med att säkra lån färdigställt och Moderna Museet är glada över att kunna presentera flera viktiga verk av de tre mästarna J.M.W. Turner, Claude Monet och Cy Twombly som aldrig tidigare visats i Sverige. Målningen av Monet visades nyligen i en stor retrospektiv utställning vid Grand Palais, Paris, och blir central i Turner, Monet, Twombly för förståelsen av Monets förhållande till Turner.

Under vistelser i London 1900-1904 målade Monet en serie målningar med motiv av Houses of Parliament. Från sitt hotellrum på Savoy med utsikt över Themsen och Westminister arbetade han på närmare sextiofem dukar samtidigt och alternerande mellan dem under dagen för att fånga rätt effekt. I London, Parlamentsbyggnaden. Solljus i dimman blir motivet nästan sekundärt, Monet ville snarare återge ett särskilt slags ljus och energi. Verket tycks också vara ett medvetet försök att konkurrera med Turner, som själv målade motivet i två versioner när byggnaden förstördes i en brand 1834.

Utställningen Turner, Monet, Twombly fokuserar på senare verk av J.M.W. Turner, Claude Monet och Cy Twombly, tre av de senaste 150 årens största konstnärer. Det är ett unikt tillfälle att se dessa tre mästare, vilka aldrig tillsammans tidigare visats i den här omfattningen i Sverige eller internationellt. Utställningen som för sin omfattning och innehåll är mycket komplicerad att genomföra, har genom viktiga lån från privata låntagare och institutioner som Tate Britain, Museum of Modern Art i New York och Musée d’Orsay i Paris nu blivit möjlig i Sverige. Moderna Museet är initiativtagare till och organsierar Turner, Monet, Twombly som cureras av Jeremy Lewison. Utställningen kommer under 2012 att turnera till Staatsgalerie Stuttgart och Tate Liverpool.

Turner, Monet, Twombly: Sent måleri
Moderna Museet, Stockholm, 8 oktober 2011 – 15 januari 2012
Staatsgalerie Stuttgart, 11 februari 2012 – 28 maj 2012
Tate Liverpool, 22 juni – 28 oktober 2012.

Läs även andra bloggares åsikter om Monet, Turner, moderna musset, konst, impressionism

Konsten som försvinner – eller ska vårdpersonal bli konst-registratorer?

18 juli, 2011 by Rosemari Södergren

Konst är bra för människan. Så visst är det bra att det finns konst på allmänna inrättningar och hos myndigheter och på sjukhus.
Men ett problem är att en del av konsten försvinner. Stockholms läns landsting äger minst 72.000 konstverk, uppger Dagens Nyheter. Men en hel del av konsten försvinner. En del läggs in i förråd och försvinner så småningom därifrån, andra flyttar till andra arbetsplatser när den som haft ett konstverk på sitt rum byter arbetsplats. Han eller hon har kanske blivit så van vid konstverket och vill ha det med sig på nya kontoret.

DN berättar också:
Av de 31.000 posterna i Stockholms stads konstregister är det bara 21.000 verk som hänger i skolor, äldreboenden och olika förvaltningar. 5?000 står i magasin för att renoveras och 5.000 är borta.

Vad kan göras? Bättre register med nya, fräscha databaser är väl en väg att gå.

Men det får inte innebära att vårdpersonal får ännu fler arbetsuppgifter.

–?Kan vårdavdelningarna inventera mediciner måste de väl kunna räkna sina konstverk, säger Gizela Sladic (S), vice ordförande i kulturnämnden, till DN.

Det tycker jag dock är ett rätt ogenomtänkt yttrande. Vårdpersonalen har hög arbetsbelastning redan och deras uppgifter ska trots allt vara att ta hand om och hjälpa sjuka och skadade människor och deras anhöriga. Att dessutom ansvara för och ta hand om konstverk tycker jag absolut inte ska ingå i deras arbetsuppgifter.
Vårdpersonalen är utbildad i att ta hand om människor och vårda dem, göra dem friska eller lindra deras plågor.
Att registrera och räkna konstverk bör åligga andra yrkesgrupper.

Läs även andra bloggares åsikter om sjukvård, konst, stölder, kulturpolitik

Moderna Museet ställer ut Siri Derkert under sommaren

26 maj, 2011 by Redaktionen

simone — Östermalmstorgs tunnelbanestation

På lördag den 28 maj slår Moderna Museet upp portarna för årets stora sommarutställning – en omfattande retrospektiv av Siri Derkert. Alla vi stockholmare möter Siri Derkert på Östermalmstorgs tunnelbanestation, där hon lyfter fram stora kvinnor och uppmanar oss till fred. Men även om Siri Derkert bland många är mest känd för sina offentliga verk så innehåller hennes konstnärskap mycket mer.

Utställningen på Moderna Museet, som på torsdagen pressvisades av curator Annika Öhrner, omfattar 350 verk från Siris ungdomsalster innan hon kom in på Konstakademien 1911 till de sena politiska verken. Däremellan ryms en blandning av avantgardism/kubism, modeteckningar, porträtt, skulpturer och collage.

Siri Derkert levde mellan 1888 och 1973 och hennes konst och hennes engagemang i feminism, fred och miljö representerar på många sätt hela 1900-talet. Utställningen berättar också om Siri som person och ger oss en inblick i hennes liv. Vi får följa henne när hon 1913 med hjälp av väninnan Anna Petrus skaffar bostad och ateljé i Montmartre. Paris blir utgångspunkten för hennes många resor och i Paris träffar hon Valle Rosenberg, som hon får en son med och som är den som inspirerar henne att börja med modeteckningar.

Senare får hon två döttrar tillsammans med konstnären Bertil Lybeck. Paret separerar dock och de tre barnen som tidvis bor i fosterhem återförenas så småningom hos Siri. Från slutet av 20-talet och ett tiotal år framåt lever den lilla familjen under enkla förhållanden och Siris måleri fokuserar mycket på barnen och det lilla livet. 1938 dör den äldsta dottern Liv i tuberkolus, vilket tar hårt på Siri.

: Modeteckning, 1917-21

Mellan 1943 och 1954 deltar Siri Derkert regelbundet i kurser vid Fogelstad kvinnliga medborgarskola. Här växer hennes engagemang i kvinnofrågor och denna tid har stor betydelse både för hennes politiska arbete och hennes konstnärskap. Fogelstadskvinnorna återkommer ofta i hennes konst, berättar curator Annika Öhrner, bland annat på Östermalmstorgs tunnelbanestation.

Först efter andra världskriget började Siri Derkert få en framträdande plats på konstscenen och sedan dess har hennes popularitet och även myten kring henne vuxit. 1962 fick hon representera Sverige på den nordiska paviljongen vid Biennalen i Venedig.

Vill du få en bred bild av Siri Derkert och hennes konst är ett besök på Moderna Museet på sin plats. En djupare inblick med fokus på hennes kubism, politiska anteckningar och offentliga verk får den som också införskaffar utställningskatalogen.

Siri Derkerts konst visas på Moderna Museet till och med den 4 september 2011.

Curator: Annika Öhrner, assisterande curator: Matlida Olof-Ors

: Den röda lampan, 1926

annariwkin-sirid-rep036-tradgard — Siri Derkert i sin trädgård. Foto: Anna Riwkin

Läs mer på Moderna Museets hemsida.

Läs även andra bloggares åsikter om Moderna Museet, Siri Derkert

En poet har kodad en experimentell dikt i en bakteries DNA och bakterien svarar

5 maj, 2011 by Redaktionen

Christina Bök från Kanada har kodat en dikt till en DNA-sekvens som hans sedan skall injiceras i en bakterie. Idén är att bakterien skall svara med en proteinsekvens som i sin tur är en dikt. Konst möter vetenskap.

The Xenotext heter dikten. Ett märkligt experiment som visar vad som kan hända när konst och vetenskap möts.

Christian Bök är inte vetenskapsman, han har examen i engelska och är lärare men skriver också experimentell poesi.

Läs om hans märkliga litterära experiment (på engelska).

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om DNA, poesi, vetenskap, konst

Från pressfrukost med Edward Burtynsky inför hans utställning på Fotografiska

20 april, 2011 by Rosemari Södergren

Highway #1 © Edward Burtynsky, courtesy Stefan Röpke, Köln / Flowers, London / Nicholas Metivier, Toronto

Om en utomjording kom till vår planet jorden och skulle återge den i bilder: kanske skulle det bli något liknande de foton som de Edward Burtynsky visar upp i sin kommande utställning på Fotografiska. Han har fångar människans ingrepp i vår natur. Vad vi kan utveckla och bygga på grund av oljan men också vilka ingrepp detta gör på vår natur.

Det började med att han var fängslad av människans tekniska framsteg och allt som kan tillverkas och byggas med oljan som utgångspunkt.
– Jag har jobbat i en gruva i norra Kanada och jag såg vad vi tar från naturen och hur vi förändrar den, berättade han.

Edward Burtynsky, mångfaldigt prisbelönad fotograf, är en medelålders man från Kanada.
– I mitt hemland har vi mycket orörd natur – det finns i botten hos mig, att jag vet hur orörd natur kan se ut, sade han under en pressfrukost inför utställningen som öppnar under påskhelgen, 22 april.

Det var en pressfrukost i påskens tecken med gula runda kakor tillsammans med frukostmackorna, levande stearinljus och en lokal i dunkelt mörker, så det var inte helt lätt för fotografer att ta bild på Burtynsky när han talade. Lite lustigt att sitta i halvmörkret på en pressträff när det var vårljus utanför.

Burtynskys bilder visar stadsmiljöer, motorvägar, oljeplattformar, bilkyrkogårdar med bildäck – allt fotograferat konstnärligt och med enorm kunskap om fotokonsten och med stor känsla för detaljer. Utställningen innehåller bilder från olika länder: Bangladesh, Azerbadjan, USA …
Vi ser människor i Bangladesh som jobbar barfota i olja upp till knähöjd. Vi ser människor i USA som samlas för speedwaytävlingar.

Jet Engines © Edward Burtynsky, courtesy Stefan Röpke, Köln / Flowers, London / Nicholas Metivier, Toronto

Utställningen är en skrämmande och samtidigt vacker resa som visar hur oljan driver vår värld men samtidigt förgör den.

Fotografierna, bilderna, är fotograferade oerhört stilfullt, liksom objektivt och inte fördömande. Att ta ställning överlåter Burtynsky åt betraktaren.

De allra, allra starkaste bilderna går inte att värja sig emot: bilderna han tagit från en helikopter på oljekatastrofen utanför Kaliforniens kust, BP:s oljeutsläpp i Mexikanska golfen i april 2010, den värsta oljeläckan i USA:s historia. Burtynsky var på plats och dokumenterade katastrofen, från branden på oljeplattformen Deep Water Horizon till de 4,9 miljoner fat olja som läckte ut i havet. En av bilderna är så skrämmande: där vi ser oljeplattformen och hela havet runt om är fyllt av vågor i kolsvart olja.

– All världens medborgare använder olja – och mycket dessutom. 1997 slog det mig att det landskap jag fotograferat i över tjugo år har en nära koppling till upptäckten av olja och dess användning. De tio kommande åren ägnade jag därför åt en genomlysning av oljan, berättar Edward Burtynsky i pressmaterialet.

Mer om utställningen Burtynsky/Oil på Fotografiskas hemsida.

Bilder från utställningen: