Hiphopgruppen Labyrint stoppades av Växjö kommun. Någon hade hört någon av deras texter och reagerat på den, enligt vad som sägs. Texten skulle förhärliga droger.
Labyrint skulle ha spelat på ett fritidsgårdsdisco i Trelleborgs centrum. Men när polisen uppmärksammade Växjö kommun på att Uppsalagruppens texter skulle vara drogliberala så ställdes spelningen in. Efter det stoppades också en Labyrintspelning i Värnamo.
I Dagens Nyheters pappersupplaga finns textrader som gjort föräldrar och polis upprörda:
Sitter i parken chillar för mig själv
Bara små papper så jag rullar ett L
Alight then då du vet vad som händer det är haffla
Jag har fin, hemgjor zattla, Jack, Henney, Ganja
Odlat i källaren av saxa
Javisst, det är droger som det syftar på. Men vad är skillnaden mot när en teaterföreställning i Stockholm på lördagen har premiär som handlar om narkotikamissbruk. Vad är det som säger att ingen av rollkaraktärerna i Angels of America hyllar droger?
Och för den delen: det finns en mängd rocklåtar som inte direkt tar avstånd från droger?
Dessutom: vad är det som säger att hiphoptexten hyllar narkotika? Den skildrar hur någon människa tänker.
Musikjournalisten Jan Gradvall citeras i Dagens Nyheter:
– Det sätt som Labyrint skildrar hasch kan jämföras Ulf Lundells ”Jack”. Det är ingen skillnad alls. Nu kommer hiphoppare som alla råkar ha invandrarbakgrund och då är det främmande och hotfullt.
DN skriver att Jan Gradvall menar att det finns en underliggande rasism i det som är otäck och han citeras:
– Det här är en spegling av samhället. Den publik som besöker de här konserterna är hela tiden de som blir bortvalda i samhället, som tjänar minst och bor sämst. Det här handlar om klass och det är riktigt skrämmande.
Hiphopparna har reagerat och startat ett upprop. SVT Kulturnytt berättar:
Stoppa censuren av svensk hiphop! – det är rubriken när ett 40-tal artister, låtskrivare och musikjournalister skriver under ett upprop efter att flera fall av stoppade spelningar uppdagats.
”Vi har upplevt att det nästan rutinmässigt avbokas spelningar på grund av påtryckningar, ’rekommendationer’, ibland även hot från både poliser och politiker”, står det i artikeln som är publicerad i Aftonbladet och som undertecknats av tongivande artister som Timbuktu, Mohammed Ali, Petter och Salazar-bröderna.
Själv hatar jag vad droger för med människor. Självklart vill jag ha ett samhälle som hindrar människor från att använda droger. Men det gör man inte med censur.
För det första behöver Labyrints text inte ens vara ett förhärligande av droger: det är troligen en skildring av hur någon känner, tänker och upplever något. Ska vi förbjuda artister att sjunga låtar av Johnny Cash där rånares och mördares tankar skildras?
Ska vi förbjuda teater där någon av karaktärerna hyllar brottslighet?
Hur gör vi med filmer där roller hyllar droger eller kriminalitet och våld?
För det andra är det rätt tydligt att Jan Gradvall pekar på något: Det är tydligt att det handlar om segregering i samhället.
Läs även andra bloggares åsikter om Labyrint, hiphop, censur, klass, kulturpolitik
[…] Andra krönikor samt annat läsvärt hittar ni hos Johan Westerholm, Kriss Krass, Claes Krantz, Annika Högberg, Roger Jönsson, Sebastians tankar, Jinge och Kulturbloggen […]