• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Musikaliska har en tydlig kvinnlig inriktning på vårens program

9 januari, 2020 by Redaktionen

Rachel Mohlin, Cathrine Winnes, Sandra Ibarreche Burgos. Några av kvinnorna på Musikaliska våren 2020.

Med sprudlande musikkomik, liveversion av TV-serie och spansk hetta har Blåsarsymfonikernas vårsäsong på Musikaliska en tydlig kvinnlig inriktning, berättar ett pressmeddelande:

Blåsmusiken är traditionellt en manlig domän. Blåsarsymfonikernas orkesterserie våren 2020, under ledning av chefsdirigenten Cathrine Winnes, visar att så inte behöver vara fallet.

Med musik, humor och lite ångest tar sig skådespelaren Rachel Mohlin och regissören Anna Vnuk an ”Den Stora Blåsarfesten” den 21 mars.

Cathrine Winnes själv är även presentatör för liveversionen av den kritikerrosade SVT-serien ”She Composes Like a Man” den 25 april där kvinnliga kompositörer i musikhistorien porträtteras på ett fängslande och personligt sätt. Vi får träffa såväl 1800-talskompositör som Fanny Mendelssohn-Hensel och Elfrida Andrée som nutida Jennifer Higdon och Andrea Tarrodi.

Vårens orkesterprofil, den spanskfödda Sandra Ibarreche Burgos, är solist i ”Spansk hetta och nordisk glöd” den 17 maj där musik av Helena Munktell kommer att framföras. Sandra ger även en soppkonsert den 6 mars tillsammans med Linnea Andersson Melinik på violin och Asuka Nakamura på piano.

Dessutom gästas scenen av Nordiska Kammarorkestern den 16 februari under ledning av dirigenten Eva Ollikainen med bl a kompositören Sofija Asgatovna Gubajdulinas Fachwerk/bayankonsert.
Blåsarsymfonikerna är den musikinstitution i Sverige som framför mest nykomponerad musik av svenska tonsättare i sin repertoar. Dessutom ligger orkestern i absolut framkant gällande verk komponerade av kvinnor.

I december tilldelades Cathrine Winnes dessutom Norska Kompositörföreningens jämställdhetspris 2019. Bland Cathrines viktigaste samarbetspartners i jämställdhetsarbetet nämner hon Blåsarsymfonikerna:

– De har satt jämställdhetsperspektivet på dagordningen i många år, och drivit mig framåt både i sökandet efter ny repertoar och i förstärkningen av en kvinnlig ”kärnrepertoar”, säger Cathrine.

Cathrine Winnes (f. 1977) är sedan 2015 konstnärlig ledare och chefsdirigent för Blåsarsymfonikerna. Hon har jobbat med alla symfoniorkestrar i Sverige och Norge. Inom operavärlden har hon dirigerat på Kungliga Operan i Stockholm, Malmö Opera, Göteborgsoperan, Estlands Nationalopera och den Norske Opera. Hon var senast aktuell i SVT’s serie om kvinnliga kompositörer She Composes Like a Man.

Blåsarsymfonikerna har funnits i Stockholms musikliv sedan början av 1900-talet. Orkestern har en stor genrebredd och är känd för sina innovativa musikaliska samarbeten inom samtida konstmusik, senromantik, opera, jazz och cross-over. Konserter ges med framstående solister från hela Skandinavien. Tillsammans med Länsmusiken i Stockholm ger Blåsarsymfonikerna välfyllda skol- och familjeföreställningar på Musikaliska och sprider levande musik till barn och unga i Stockholmsregionens kommuner. Orkestern utgör även ett stöd för unga musicerande i regionen.

Arkiverad under: Musik, Toppnytt

Lyssna: Tame Impala – Lost in Yesterday

8 januari, 2020 by Redaktionen

Tame Impala (Kevin Parker) släpper sitt fjärde studioalbum, ”The Slow Rush”, den 14 februari 2020. Han har nu släppt en singel som en försmak på det kommande albumet. Singeln ”Lost in Yesterday”, släpptes den 8 januari.

Ett pressmail berättar:
“Lost In Yesterday” is a deep dive into the addictive nature of nostalgia propelled by loopy, driving disco. An examination of time’s distorting effect on memories, on “Lost In Yesterday” Parker realizes that even the most disdainful times can take on a rosy tinge the further they recede in the rearview. Looking back can be a tough habit to break, but the track’s compulsive bassline, sprinkles of electronic stardust and chorus catharsis ensure the focus is firmly on the future.

This week it was announced that Tame Impala will headline Bonnaroo on Sunday, June 14th. Late last year Tame Impala announced a full North American tour with support from Perfume Genius. The tour kicks off with the previously announced date of March 9 at San Diego’s Pechanga Arena and concludes August 7 at The Gorge Amphitheatre in George, WA. The dates include two nights at The Forum in Los Angeles on March 10 (sold-out) and 11. Clairo and MGMT will support on previously announced March dates in California and Mexico, and Perfume Genius will support the full North American tour beginning in May.

Arkiverad under: Musik, Toppnytt

Lyssna: Pugh Rogefeldt – Jesus i mobilen

24 december, 2019 by Redaktionen

Pugh Rogefeldt släpper ny singel på julafton: Jesus i mobilen.
Han berättar om bakgrunden till singelsläppet i ett pressmail:

Om nån frågat mej för tio år sen om jag kan tänka mej att spela in religiösa låtar hade jag svarat nej.

Då visste jag inte vilken inneboende kraft sån musik och texter kan ha. För ett år sen spelade min sjuttonårige son som är mycket musikintresserad ett par sånger med en bluessångare Blind Willie Johnsson inspelad i slutet av nittonhundratjugiotalet.
Jag föll pladask inför intensiteten.
Sen dess har jag intresserat mej för framför allt gospel från USA. Har vart en fantastisk resa.
Kunde inte låta bli att försöka mej på Svenska tolkningar.
Blev så lyckat att vi, jag och Micke Lyander som äger Sandkvie studio i Visby kontaktade Johan Lindström för att producera.
Han tackade genast ja och kom hit till Ön med några vassa musiker för några månader sen.
Blev ett knippe sånger.
Blandat med ett par av inte så kända psalmer med egna nya texter.

På julafton 2019 kommer den första.
”Jesus i Mobilen” som ett smakprov.
En traditionell sång Jesus on the Mainline som jag har hört genom Staple Singers och Ry Cooder.
Fler kommer senare.
Nej jag tar det här mest med glädje och ….
JAG HAR INTE BLIVIT RELIGIÖS

Arkiverad under: Musik, Toppnytt

Skivrecension: Postcard av Laleh – vykort med fri vy

20 december, 2019 by Redaktionen

Artist: Laleh
Album: Postcard
Betyg: 4
Releasedatum: 20 december 2019

Det är minusgrader utomhus, ändå sätter jag mig på balkongen för att lyssna på Lalehs nya album ”Postcard”. Redan innan jag sätter igång låtarna vet vad jag kommer få uppleva och det är något vilsamt i det. Det är mörkt och kallt runtomkring mig i konstrast till det som börjar spelas i mina öron. Låtarna är som Lalehs låtar ska vara; melankoliskt spröda med en röst som är både innerlig men också lätt plågad. Tillsammans med musiken, som stundtals är snudd på filmisk, skapar hon en vilja att stanna kvar och en längtan att bege sig iväg.

Albumet är helt på engelska och låtarna är skrivna för och med andra stora artister som Demi Lovato, Shawn Mendes, Ellie Goulding och Tori Kelly. Det är hennes åttonde album och ger en inblick i hennes liv i Los Angeles och arbetet som låtskrivare. Det är rena, akustiska låtar men med mycket stråkar och en blandning av enkla melodier och maffiga strofer.

Vissa textrader är subtila och mystiska och lämnas öppna för tolkningar som låtraden ”If happy is hurt – Im happy for you”. Samtidigt som vissa meningar känns väldigt tydliga och ärliga som i låten ”Safe” där hon sjunger ”I will not tell you it’s all butterflies and roses”. Det finns en röd tråd av sökande och finnande både i musiken men också känslan man får av att lyssna på den. Låten ”Lost and found” är otrolig i sin uppbyggnad mot ett crescendo med ett abrupt avslut som lämnar en kvar med en dånande tystnad.

Samma textrad dyker upp i två låtar och jag dröjer mig kvar vid uppmaningen ”Run for the mountain, aim for the wind, follow the river but always come home”. Det känns som att det sammanfattar hela albumet, samt min uppfattning av Laleh; hon är frihet för mig. Den vackra blandningen av skör och säker. Turbulent och trygg. Jag blir omfamnad i texten samtidigt som jag uppmanas flyga fritt. Söka efter rötter men lika mycket plantera om sig själv varthän man helst önskar.

I videon som släpps i samband med albumet svarar Laleh på vad hon skulle skriva om hon skulle posta ett vykort till sig själv ”Try to enjoy every moment and stay true to yourself, becuase that’s the best thing you got”. Det är det bästa du har. Dig själv.

När sista låten har klingat ut är jag frusen utanpå men varm inuti. Jag tar med mig Lalehs ord om att söka äventyret men alltid komma hem. Flyg fritt – men glöm inte att landa.

Arkiverad under: Musik, Recension, Skivrecensioner, Toppnytt Taggad som: Laleh, Musik, Recension, Skivrecensioner

Lika självständigt som strålande – Stjärnenätter med Sofia Karlsson & Martin Hederos

19 december, 2019 by Mats Hallberg

Pressfoto Stora Teatern

Stora Teatern i Göteborg

17/12 2019

4+

Har sett antingen Martin Hederos eller Sofia Karlsson cirka femton gånger (ett par gånger recenserat), varför lockelsen att höra dem live tillsammans var naturlig. Duon har sedan 2015 genomfört flera omtyckta julturnéer. Två album har det blivit, varav en liveskiva. Några år tog man en paus när Sofia blev mamma. Att samarbetet blivit så fruktbart beror på öppet sinnelag och det faktum att de kommer från olika genrer. Martin spelar i flerfaldigt grammisbelönade Tonbruket och var i sjutton år medlem i dynamiska Soundtrack Of Our Lives. Volymstark psykedelia och progressiv, egenartad jazz med tvära kast. På senare år har han blivit expert på att ackompanjera framstående kvinnliga singer song – writers. Fyra gånger grammisbelönade Sofia Karlsson ska betraktas som en portalfigur inom folkmusik och visa på 2000-talet.

Dessutom har hon på eget bolag producerat en fristående, tredelad svit med övervägande instrumental musik av melankoliskt snitt betitlad Sally Wiola Sessions. Lyssnar i skrivande stund på undersköna vol I som består av solostycken av pianisten Martin Hederos. Oortodoxa superduon Lisas debut blev i min bok årets skiva härom året. Och i höstas kom utsökta Guitar Stories signerad ”skivbolagsdirektören” själv . Ett beundransvärt konsekvent projekt, vars relevans i recensionen är självklar. Somliga låtar i julprogrammet Stjärnenätter härrör nämligen från egna kompositioner. Bortsett från ett par traditionella julsånger verkar konceptet vara, att ge publiken vad de inte vet att de vill ha. En framsynt befriande tankegång, innebär att slentrian undviks. Istället ett personligt avtryck och ett andningshål., i en frizon av spelglädje och tröst.

Hade föreställt mig Martin sittandes vid flygeln, medan Sofia skulle stå i närheten bakom ett mikrofonstativ. Oj, vilken felaktig förutsägelse. Vi har istället framför oss en omväxlande resa , iscensatt av två fängslande multiinstrumentalister. Scenen har de möblerat med instrument, adventsstakar och en fåtölj. Likt spektakulära shower har man planerat för klädombyten. De förväntade doserna av innerlighet jämte muntra kommentarer inramar. Instrumental öppning med Martin på orgel och Sofia på blockflöjt, övergår i Julvisa (Sibelius) med text av Mikael Wiehe. Vad som sker under cirka halvannan timme är ständiga byten av instrument och positionsförändringar. Sofia trakterar exempelvis såväl akustisk som elektrisk gitarr, basmandolin, orgel och klockspel (påminner till utseende och klang om mellotron). Martin å sin sida spelar inte bara klaviaturinstrument utan också fiol och dragspel.

Sofia Karlsson är utrustad med en klockren förförisk röst. Hon framhäver med inlevelse texternas innehåll, utan att överarbeta. I Oh helga natt undviker hon, olikt manliga storsångare, att ta sig an de högsta tonerna. Samma förtätade stämning när Ave Maria tolkas i en tillbakadragen stil. Den folkkära artistens sång får hjärtan att smälta oavsett vad hon framför. Ur ett originellt och mycket omdömesgillt program märks höjdpunkter som egenskrivna Kom med mig (”om att hämta på dagis”.), andlöst vackra titellåten, Have Yourself A Merry Little Christmas, Joy (Tracy Thorn som jag har flera plattor med), duons farmödrars favorit Frid på jord samt Jul, jul, strålande jul där en nästintill fulltalig publik uppmanas att resa sig upp för att unisont klämma i med första versen.

Martin Hederos har ett signifikant kroppsspråk när han spelar klaviaturinstrument. Huvudet böjs nedåt som om han exalterad utvinner själen ur sitt älskade instrument. Glömmer aldrig när Ebbot utropade under gig i Falkenberg att värmlänningen i fråga fått ”psykbryt”, när den eminente musikanten förpassat sig till en ny, underbar dimension. Finns något högst tilltalande med hans pregnanta anslag och tempoväxlingar. Med rullande ackord serveras en blues. Genom tillämpandet av andra tekniker hörs en glad polska, julvals och allra sist det hänförande ledmotivet till Karl Bertil Jonsons julafton. Då kompar Sofia på basmandolin! Ett annat musikaliskt crescendo inträffar i Julvisa från Älvdalen, när Martin lirar fiol och Sofia orgel.

Syns att duon trivs tillsammans, är trygga på scen, förenas på gemensam planhalva. Man vill som sagt inte gulla med publiken, hellre komma med oväntade melodier. Är inriktade på att förmedla de dubbla känslor vi har inför julen, hysterin som riskerar att ta kål på friden. Sofia tar tillfället i akt att läsa en egen text där högre makter åkallas och en bannbulla mot nationalisters vilja att kapa svensk folkmusik. Den blandade publiken gav rungande bifall till de båda artisterna, tillika presentatörer, innan de lämnade salongen för att bege sig ut i ett regnruskigt Göteborg. Fick efteråt en kort pratstund med duon, vars konsert tillfört glädje och bringat oss skönhet.

p.s Råkade upptäcka mycket positiv rubrik från musikredaktören på Göteborgs-Posten, vilket egentligen är helt ovidkommande för en oberoende recensent. Indirekt medför emellertid hans beröm att mina lovord inte får samma avgörande betydelse.

Arkiverad under: Musik, Recension, Scen

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 198
  • Sida 199
  • Sida 200
  • Sida 201
  • Sida 202
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1779
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

SVT öppnar Roxettes arkiv med en ny … Läs mer om Historien om Per, Marie och musiken som tog dem ut i världen – ny dokumentär i tre delar om Roxette

Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

U2 - Carnaval De Luz - Betyg 4 … Läs mer om Recension: U2 – Carnaval de Luz: En platta för alla U2-lovers

Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Lilla Amélie eller tecknet för … Läs mer om Filmrecension: Lilla Amélie eller tecknet för regn – storslagen, hänförande, trollbindande

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in