• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

The British Pink Floyd Show till Sverige

2 november, 2010 by Redaktionen

Ganska lustig tid vi lever i, kanske ska den kallar postrocktiden? Ett coverband kan bli stort, inte lika stort som bandet det inspireras av men ändå stort nog.
Här ett exempel:

När Pink Floyd själva inte längre existerar så är det obevekligen fantastiskt att det finns hängivna musiker och konstnärer som dedicerar sina liv för att återskapa helheten och magin som Pink Floyd själva en gång skapade. The British Pink Floyd Show kommer till Sverige hösten 2011 för tre konserter, 10 oktober på Tyrol i Stockholm, 11 oktober på Trägår’n i Göteborg och avslutningsvis den 12 oktober på KB i Malmö. Biljetterna släpps den 5 november.

The British Pink Floyd Show består av, för att klargöra för den oinvigde, några av de musiker och kreativa team som sedan 1988 turnerat under namnet The Australian Pink Floyd Show. Det är ett band som tagit Pink Floyds musik till en helt ny nivå bland tribute-banden. Med konserter runtom hela världen bl a på Royal Albert Hall i London och med en komplett och väldigt spektakulär uppsättning av The Wall är det få band dag som för Pink Floyds arv vidare med mer känsla och mer autenticitet än The British Pink Floyd Show.

Med kunskap och en unik känsla för minsta detalj så har skaparna bakom The British Pink Floyd Show tidigare (då under namnet The Australian Pink Floyd Show) gjort succé med återskapandet av uppsättningarna som ”The Dark Side of The Moon”, ”Animals” och ”Wish You Were Here”. Både kritiker och fans av originalbandet Pink Floyd har blivit förbluffad över hur välspelat och äkta allt känns. Bara en sådan sak som att bandet 1996 spelade på David Gilmours 50-årsdag, något som vittnar om dess storhet och definitivt känns som en äkthetsstämpel om något.

The British Pink Floyd Show kommer att göra tre konserter i Sverige: Stockholm, Göteborg och Malmö. Förvänta er inget annat än en spektakulär show som kommer etsa sig fast i minnet för resten av livet.

Konsertinfo
10.10 Stockholm, Tyrol
11.10 Göteborg, Trädgår’n
12.10 Malmö, KB

Läs även andra bloggares åsikter om The British Pink Floyd Show, musik

Arkiverad under: Musik Taggad som: Musik, The British Pink Floyd Show

Boris Godunov direkt på Metropolitan Opera i New York – en besvikelse

1 november, 2010 by Redaktionen

I måndags var det så äntligen dags för premiärbesöket på Metropolitan Opera, visst jag har varit i New York förr, första besöket var för nästan femtio år sedan, men senast jag var i ”The Big Apple” var 1988 och då i samband med att jag sprang New York Marathon. Det var för övrigt samma år som det firades trehundraårsminnet av Sveriges första koloni den i Delaware.

Självklart försökte jag att få biljett till en operaföreställning, men om jag minns rätt så fanns det bara biljetter till de högsta prisklasserna och därför gick jag istället på New York City Opera.

Det var Modest Mussorgskijs ”Boris Godunov” som stod på programmet och det är en föreställning som tidsmässigt har wagnerkaraktär, prolog och fyra akter på fyra timmar och en kvart. Operan finns i två versioner och denna uppsättning, som för övrigt var en ny produktion, byggde både på ursprungsversionen 1869 och 1872-års version. Det finns också ett antal olika revisioner av verket både av Rimsky-Korsakov och Shostakovits, men numera är det allt vanligare att man övergår till att spela ursprungsversionen eller rättare sagt den reviderade versionen av Mussorgskij.

Operan är väl det närmast man kan komma en episk berättelse och handlar om Boris Godunov och hans relativt korta regeringstid och hur han kom till makten. Musikaliskt är det mycket vacker musik, men egentligen innehåller den inga direkt kända operaörhängen, men musiken är mycket vacker och särskilt vacker blir den i händerna på Valerij Gergiev, den ryske demondirigenten.

Jag såg GöteborgsOperans version för några år sedan och därför blir det naturligt att jag jämför upplevelsen med just den föreställningen, men jag är naturligtvis helt klar över att en sådan jämförelse aldrig kan bli rättvis.

Huvudrollen sjöngs av René Pape och det är naturligtvis alltid stimulerande att få se och höra en världsstjärna och i just denna uppsättning kan man ju faktiskt konstatera att det fanns ytterligare världsstjärnor i ensemblen nämligen Aleksandrs Antonenko, som Grigorij, den falske tsaren och Ekaterina Semenchuk, som prinsessan Marina. Enligt min bestämda uppfattning så är alla roller besatta av de bästa sångare som finns tillgängliga, men jag måste konstatera att jag blev mycket imponerad av Andrey Popov, som sjöng Holy Fool, eller dåren och det var den ende som vågade säga sanningen till Boris Godunov och som dessutom kom undan med livet i behåll. I operan har kören stor betydelse och i den här föreställningen kan man verkligen inte klaga på deras arbetsinsats, tvärtom.

När vi ser föreställningarna på Folkets Hus/Parkers biografer här i Sverige möts vi ju alltid av att den sångaren som introducerar föreställningen tigger pengar till operahuset. Något sådant förekom inte direkt här, men man blev ändå ständigt påmind om att Metropolitan Opera är ett operahus som bygger på bidrag från privata givare. De som hade skänkt mest hade fått sitt namn i guld på en tavla placerad väl synligt. På andra ställen kunde man se uppgifter om privatpersoner som hade skänkt från 10 000 $ och uppåt. Det fanns också särskilda salonger som man kunde uppehålla sig i under pauserna, men då skulle man vara s.k. Guild Member och dessutom ha donerat minst 1 000 dollar, som jag uppfattade under den aktuella spelsäsongen.

Sammanfattningsvis kanske jag ändå kan konstatera att det var en större upplevelse att besöka operahuset än att se själva föreställningen, men det är självklart alltid en speciell upplevelse att sitta i en operasalong tillsammans med tre tusen sjuhundra andra. Det som drog helhetsbetyget handlade om den långt utdragna fjärde akten. Det kändes inte särskilt nödvändigt att se alla dessa regelrätta avrättningar. Dessutom hade jag fått en dålig plats, trots att jag hade betalat 100$, men det fanns bara lediga platser på Gran Tier.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om Boris Godunov, Metropolitan Opera, New York

Arkiverad under: Musik Taggad som: Boris Godunov, Metropolitan Opera, New York

Bon Jovi släpper “Greatest Hits – The Ultimate Collection”

1 november, 2010 by Rosemari Södergren

Bon Jovi släpper “Greatest Hits – The Ultimate Collection”. Och jag har lyssnat på albumet med 31 spår. Det är väl en ganska onödig uppgift att recensera en Greatest Hits-skiva. Det går i och för sig att ha synpunkter på om urvalet är det bästa eller inte. men annars har ju låtarna recenserats många gånger förr. Den som är ett fan av Bon Jovi kan vilja ha plattan, fast å andra sidan har de väl redan alla plattor.

För mig som gillar Bon Jovi min inte har så många plattor med dem är de 31 spåren en bra ingång till att lyssna samlat på deras största låtar.

Jag är inte en hits-lyssnare och jag lyssnar helst på hela album. Bra utformade album bildar en helhet. Därför lyssnar jag inte så ofta på Greatest Hits-samlingar. Men när det gäller vissa artister, som Bon Jovi, fungerar sådana samlingar bra, just för att jag mer än intresserad av att lyssna på några spår i taget av dem.

För ett band eller en artist som kanske inte längre har energin att skapa nytt material är Greatest hits-samlingar ett sätt att göra sig påmind – och förstås att få inkomster på gammalt material. Men vadå? Det är bättre än att släppa ett misslyckat nytt material.

Här är spåren på samlingen:

Livin’ On A Prayer 04:10
2 You Give Love A Bad Name
03:43
3 It’s My Life 03:44
4 Have A Nice Day 03:48
5 Wanted Dead Or Alive 05:08
6 Bad Medicine 05:16
7 We Weren’t Born To Follow
04:04
8 I’ll Be There For You 05:46
9 Born To Be My Baby 04:40
10 Bed Of Roses 06:35
11 Who Says You Can’t Go Home
04:40
12 Lay Your Hands On Me 03:49
13 Always 05:53
14 In These Arms 05:19
15 What Do You Got? 03:47
16 No Apologies 03:44
Runaway 03:51
18 Someday I’ll Be Saturday Night
04:38
19 Lost Highway 04:13
20 I’ll Sleep When I’m Dead 04:41
21 In And Out Of Love 04:26
22 Keep The Faith 05:43
23 When We Were Beautiful 05:17
24 Blaze Of Glory 05:39
25 This Ain’t A Love Song 05:05
26 These Days 06:27
27 (You Want To) Make A Memory
04:37
28 Blood On Blood 06:16
29 This Is Love This Is Life 03:25
30 The More Things Change 03:53
31 This Is Our House 04:23

Läs även andra bloggares åsikter om skivnytt. Bon Jovi, . Greatest hits, rockmusik

Arkiverad under: Musik, Recension, Skivrecensioner Taggad som: Rockmusik, skivnytt. Bon Jovi

Nationalteatern firar 40 år och släpper box med historien om Nationalteatern

1 november, 2010 by Redaktionen


NATIONALTEATERN FIRAR 40 ÅR OCH SLÄPPER BOXEN ”LÄGG AV! / HISTORIEN OM NATIONALTEATERN”
Det är rubriken på ett mail jag fick nyss.
Jag tror att den boxen kommer att stå högt på önskelistan inför årets julklappar för många av oss som var med på den tiden när proggen var stor och många av oss bodde i kollektiv och trodde det var möjligt att förändra världen till det bättre.

Här är pressmeddelandet:
Lägg av! / Historien om Nationalteatern – är en berättelse i såväl bokform som på cd. Historien tar sin början i Lund 1968 och följer sedan Nationalteaterns äventyr och öden från sjuttiotalets början fram till den stora återföreningen i kabarevyn Vad var det vi sa!? på Trägårn’ i Göteborg hösten 2010.

Det här är berättelsen om de människor och den tid som skapade odödliga låtar som Livet är en fest, Bängen trålar, Jack the ripper, Hanna från Arlöv, Barn av vår tid, Spisa, Kolla kolla, Ylle och Vi fortsätter spela rock’n’roll men vi håller på att dö, teaterföreställningar som Speedy Gonzales, Livet är en fest och Å harre jävlar!, turnéäventyr som Rockormen, Tjuveriaktiebolaget och Sune får jag knäppa din bläzer?, det stora tältprojektet Vi äro tusenden och barnklassiker som Kåldolmar & kalsipper, Luffarrock och Akta er för Lumor samt den spektakulära uppsättningen av Peter Pan.

Lägg av! / Historien om Nationalteatern innehåller 9 CD-skivor med mer än 11 timmar musik och monologer/dialoger ur ett par av gruppens många föreställningar. Boken innehåller samtliga Nationalteaterns skivor – Livet är en fest, Barn av vår tid, Rövarkungens ö, Kåldolmar & kalsipper, grammisbelönade Peter Pan m.fl. – samt massor med tidigare outgivet material från teaterföreställningar, konserter, tv-program och radioinspelningar. Totalt 155 spår, varav ca 47 spår tidigare helt outgivna inspelningar och ett 10-tal låtar som tidigare inte funnits utgivna på CD.

Bokens 132 sidor är rikt illustrerad med massor av aldrig tidigare publicerade bilder.

BOXEN ”Lägg av!/Historien om Nationalteatern” SLÄPPS DEN 29 NOVEMBER!

Läs även andra bloggares åsikter om Nationalteatern, proggmusik, skivnytt, julklappstips

Arkiverad under: Musik Taggad som: julklappstips, Nationalteatern, skivnytt

Recension av Me and My Armys debut

30 oktober, 2010 by Jonatan Södergren

Betyg: 4
Releasedatum: 15 november

Me and My Army är Andreas Kleerups nya band som efter en bejublad spelning på Way Out Wes-festivalen i somras äntligen är klara med sin första EP.

Kort beskrivning av bandet:

”Me And My Army bildades av en lycklig slump. Efter en god middag med fantastiskt vin, började Niels och Andreas med en gitarrduell som visserligen slutade oavgjort, men som hetsade John och Patrik att falla in på bas och trummor. Instrument byttes fram och tillbaka. Låtar skrevs. Det blev sent på natten.

Ny middag. Vin ringdes in från diverse nattöppna krogar. Joel dök upp och började spela keyboard. Alla sjöng som om de aldrig gjort något annat i sina liv. Fullständig glädje infann sig. Det knackade på dörren till replokalen och grannar ville komma för att lyssna. Ren eufori utbröt. Kl. 05.32 den där tisdagsmorgonen, efter att alla gått hem, säger Andreas: ’Fan! Det här blir grymt. Nu kör vi etthundra procent!’”

De är nu aktuella med en EP på fem spår och en fullängdare kommer till våren.

Me and My Army har bland annat blivit jämförda med Bon Iver och visst finns det vissa likheter även om de inte är lika lågmälda. Lägg till en något fräschare pop-produktion och ta bort lite country-känsla så får du Me and My Army.

Vokala och instrumentala låtar blandas smidigt men titelspåret är i en klass i själv.

Här är hela låtlistan:

1. Me and My Army
2. Anthem
3. Thank God for Sending Demons
4. Epilouge
5. I Fought the Law and Won

Arkiverad under: Musik, Skivrecensioner Taggad som: Andreas Kleerup, Me and My Army

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1490
  • Sida 1491
  • Sida 1492
  • Sida 1493
  • Sida 1494
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1779
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

12/11 2026 Rest. Ester i … Läs mer om Originell sättning resulterar i jazzigt finurligt sound – Lina Lövstrand Woodwind Stories feat Per ”Texas” Johansson i Kungsbacka

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in