• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

The Magnetic Fields spelar i två kyrkor i Sverige i maj 2012

13 december, 2011 by Redaktionen

Ett att världens bästa indiegrupper, The Magnetic Fields, spelar i Sverige i maj.
11 maj spelar bandet i Annedalskyrkan i Göteborg och 12 maj 2012 i Filadelfiakyrkan i Stockholm.

Ett pressmeddelande från arrangören berättar:

Få band har lika fanatiska anhängare som Stephen Merritts The Magnetic Fields har. Som en kult som dränker sina bekymmer i sextionio låtar om kärlek, ytterligare tretton grundmurade med feedback och tretton till i lugn folkdräkt, har de sedan länge övergett vår värld för Merritts. Det finns fler toppar men vi stoppar där.

Som så många andra indie-sensationer började The Magnetic Fields i ett sovrum möblerat med en fyra-kanalsporta och en inspirerad Stephen Merritt. Nu tjugo år senare så är sovrummet intakt, eller åtminstone känslan, och bandet har episkt nog förflyttat sig från en liten angelägenhet till något som berör bra många fler än vad Merritt kanske kunnat förutspå. ”69 Love Songs”, det digra mästerverket som kom 1999, har betytt så mycket för så många. Ingen ”69 Love Songs”, ingen Jens Lekman. Kanske. Men trots allt har The Magnetic Fields skrivit in sig i historien och den stora sångboken en gång för alla.

När The Magnetic Fields återkommer till Sverige är det för två speciella konserter som kommer svepa benen av varenda indielugg. Med kommande albumet ”Love At The Bottom At The Sea” (släpps 6 mars!) i ryggen sveper de in över landet och spelar i Annedalskyrkan i Göteborg och i Filadelfiakyrkan i Stockholm. Om inte exklusiviteten i detta osar behagligt så vet vi inte vad som gör.

Läs även andra bloggares åsikter om The Magnetic Fields, musik, Filadelfiakyrkan, Annedalskyrkan. indie, musik

Arkiverad under: Musik Taggad som: Annedalskyrkan. indie, Filadelfiakyrkan, Musik, The Magnetic Fields

Kulturbloggen utser årets 50 bästa album

13 december, 2011 by Jonatan Södergren

Efter att ha utsett årets bästa låtar har turen nu kommit till att utse årets 50 bästa album. Samtliga Kulturbloggens musikskribenter står enade, med noggrann precision har vi kommit fram till följande (Spotify-lista med två spår från vardera skiva finner du här):

1. PJ Harvey – Let England Shake
2. WU LYF – Go Tell Fire to the Mountain
3. Girls – Father, Son, Holy Ghost
4. Elbow – Build a Rocket, Boys!
5. Deportees – Islands & Shores
6. Mastodon – The Hunter
7. Kate Bush – 50 Words for Snow
8. Kurt Vile – Smoke Ring for My Halo
9. Yuck – Yuck
10. Samling – När mullret dövar våra öron blir vi rädda
11. Bon Iver – Bon Iver
12. James Blake – James Blake
13. M83 – Hurry Up, We’re Dreaming
14. Mogwai – Hardcore Will Never Die, But You Will
15. Lykke Li- Wounded Rhymes
16. The Black Keys – El Camino
17. Tom Waits – Bas As Me
18. Björk – Biophilia
19. Graveyard – Hisingen Blues
20. Kitty, Daisy & Lewis – Smoking in Heaven
21. St Vincent – Strange Mercy
22. Youth Lagoon – The Year of Hibernation
23. Pure X – Pleasure
24. Panda Bear – Tomboy
25. The War on Drugs – Slave Ambient
26. The Horrors – Skying
27. Trivium – In Waves
28. Feist – Metals
29. Washed Out – Within and Without
30. Florence and the Machine – Ceremonials
31. Opeth – Heritage
32. Adele – 21
33. Laura Marling – A Creature I Don’t Know
34. Ryan Adams – Ashes and Fire
35. The Vaccines – What Did You Expect from The Vaccines
36. Metronomy – The English Riviera
37. My Morning Jacket – Circiutal
38. Bombay Bicycle Club – A Different Kind of Fix
39. Zola Jesus – Conatus
40. Kapten Röd – Fläcken som aldrig går bort
41. Gillian Welch – The Harrow and the Harvest
42. The Head and the Heart – The Head and the Heart
43. Wilco – The Whole Love
44. Anna Calvi – Anna Calvi
45. Korallreven – An Album by Korallreven
46. Puro Instinct – Headbangers in Ecstasy
47. Arch Enemy – Khaos Legions
48. Tyler, the Creator – Goblin
49. Wolves in the Throne Room – Celestial Lineage
50. Lady Gaga – Born This Way

Arkiverad under: Musik Taggad som: Årets bästa skivor, Girls, PJ Harvey, WU LYF

I april släpper Kent nytt album och åker på turné och spelar på Peace & Love

12 december, 2011 by Redaktionen

Varsågoda. I april kommer det nya albumet ”Jag är inte rädd för mörkret”.

Under hösten har bandet repat in nya låtar som skrivits under det gångna året. Och i november åkte Jocke, Martin, Markus och Sami till Frankrike, när de kom hem igen hade de med sig en helt ny platta i bagaget berättar ett pressmeddelande.

Kents hemsida rapporterar om några turnédatum:

Turnéplan:
29 juni – Borlänge – Peace & Love
30 juni – Hamar (Norge) – Hamar Music Festival
6 juli – Karlstad – Putte i parken
13 juli – Stavern (Norge) – Stavern Festivalen
14 juli – Göteborg – Trädgårdsföreningen
4 augusti – Oslo (Norge) – Operataket
9 augusti – Skanderborg (Danmark) – Smukfest 2012
17 augusti – Ålesund (Norge) – Jugendfest
21 augusti – Åbo (Finland) – Slottsfestival

Pressmeddelandet berättar om nya albumet:
Hur det låter? Det återstår att se men bandet hälsar:
”Vi ville göra en samling sånger där bara de bästa melodierna platsade. Stolt, hoppfullt och befriat (nåja, nästan) från självömkan. Vi ville åter igen använda oss av den enhet vi är när vi spelar magiska låtar tillsammans i ett rum. Ni kommer älska det!”

Läs även andra bloggares åsikter om Kent, turné, Peace & Love, popmusik, skivnytt

Arkiverad under: Musik Taggad som: Kent, Peace & Love, Popmusik, skivnytt, Turné

Real Estate på Debaser Slussen

12 december, 2011 by Jonatan Södergren

Real Estate, Debaser Slussen
Betyg: 3+

Indiebandens indieband Real Estate gav 2009 ut sitt självbetitlade debutalbum, två år och ytterligare ett album senare intog de Debaser Slussen i Stockholm. Med rötter i tidiga 90-talets alternativscen, och band som till exempel Teenage Fanclub, känns deras subtila melodier som en janglig dröm.

Den oborstade New Jersey-kvintetten, ikväll iförda flanellskjortor, såg ut som att ha kommit direkt från den lokala skivbutiken.

Det är svårt att inte låta sig hänföras av deras älskvärda charm, trots att det överlag känns som att låtarna efter superstarka intron tenderar att falla över samma avgörande tröskel en sisådär trettio sekunder in. Som att låtarna aldrig riktigt tar den makalösa form som de inledande halvminuterna föreslår. Eller att du har hört allting förut.

Styrkan ligger i den varma och något drömska (eller snarare dagdrömska) ljudbilden som får en att vilja släppa taget om alla vardagsproblem och bara njuta av tillvaron. Lyssna bara på det här framförandet av eskapistiskt instrumentala Kinder Blumen:

Arkiverad under: Musik Taggad som: Debaser Slussen, Real Estate

Deep Purple, Skandinavium: Fenomenala

11 december, 2011 by Rosemari Södergren

Deep Purple, Skandinavium
10 December 2011
Betyg: 4

Jag visste inte vad jag skulle vänta mig. Jag har aldrig sett Deep Purple live. Det är min fars favoritband, men själv har jag, trots alla ärvda LPs, aldrig fastnat för dem. Pappa sa att jag hade att vänta mig något ojämförligt. Han hade rätt. Deep Purple var fenomenala.

Förbandet hade spelat, Skandinavium var nästan fullproppat, och publiken rörde sig nervöst, vankade av och an i väntan. Plötsligt börjar det. Neue Philharmonie Frankfurt, den ackompanjerade orkestern, inledde konserten med en luring. De spelade ett tilljazzat ”Smoke on the water”-riff men landade i ”Highway Star”: sedan var det full fart, och bandet, som varit med i Guiness Rekord Bok som världens mest högljudda, fick ölglasen att vibrera och sätena att darra. Tyngden kändes i bröstet. Mäktigt. Jag fick gåshud.

Graveyard, som nyligen släppt sitt andra album Hisingen Blues, var förband. Det märkliga var kontrasten mellan banden. Graveyard kändes som ett definitivt 70tals hårdrocksband, det var som en tidsportal, men Deep Purple var nästan nutida, med orkestern bakom sig, i jämförelse. Jag hade förväntat mig en upplevelse i en dammig retromaskin men blev riktigt förvånad över hur fräscht det var. Orkestern (och ljusshowen) var nämligen tajt integrerad med musiken, det var inte bara dekoration, utan ett verkligt sammarbete. Huvudviolinisten fick t.om. sitt eget solobreak och rockade precis lika mycket som bandmedlemmarna själva.

Och föresten, alla var fantastiska. Steve Morse (gitarristen) spelade ett berörande solo. Jag tror att bara den absolut störste Ritchie Blackmore-beundraren skulle saknat den före detta gitarristen. Han överaskade med att blanda in Sankta Lucia, ett litet manipulativt trick kanske, men det var fint. Ian Paice hamnade i trans bakom trummorna och jag tror att många i publiken följde med honom. Ian Gillian, som släntrade charmigt omkring på scenen som om det var hans sovrum, skapade flera hur-fan-är-det-möjligt ögonblick.

Ja, hur fan är det möjligt i hans ålder att sjunga så? Hans högsta toner överröstade orkestern. Han och Steve Morse brilljerade i deras en liten bluesig duell i växelstil: Ian sjöng en fras, Steve spelade det på gitarren. I dessa ögonblick, när allting annat blir tyst, känns det intimt. Det var en av många fina kontraster till det genomgående öset. Don Airey (keybordisten) duellerade klassiska stycken med orkestern för att sedan avsluta i en rekordartat högljud noiseshow. Jag tror att byggnaden skakade. Själv var jag mest förtjust i Roger Glovers bassolo, men jag är en stor beundrare av basens klangfärg. Det var dessa ögonblick, mer än själva låtarna, som gjorde konserten till något storartat. Alla gav så mycket att man kände sig ärad över att vara i publiken.

Och mot slutet, ja slutet var ”Smoke on the water”, gav publiken — som bestod mestadels av äldre fans — tillbaka och sjöng med i refrängen. Jag sjöng för full hals. Självklart! Ian tackade så mycket men bandet kom till slut tillbaka i ett extranummer. Deep Purple förtjänar alla lovord de har fått som liveband, de är sannolikt ett av världens bästa. Det var en helt enastående konsert.

Text: Bojan Buntic

Läs även andra bloggares åsikter om Deep Purple, Scandinavium, rockmusik, recension, konsert

Arkiverad under: Musik, Recension Taggad som: Deep Purple, konsert, Recension, Rockmusik, Scandinavium

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1267
  • Sida 1268
  • Sida 1269
  • Sida 1270
  • Sida 1271
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1779
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Casinot är en av populärkulturens mest … Läs mer om Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in