![]()
Artist: Two Door Cinema Club
Album: Beacon
Betyg: 2
Ett rus av eufori och naiv indierock med sprudlande melodier är vad man förväntar sig utav Kitsuné-bandet Two door cinema club. Det är med förvånad besvikelse jag möter deras nya album då det inte lever upp till mina förväntningar jag grundat på deras tidigare verk som jag mer än uppskattade. Innan var de nya och spännande. Nu känns de mer lågmälda och jag har svårt att urskilja låtarna från varandra, tyvärr. Dock finns det en låt som jag fastnade för lite mer än de andra, det sista spåret, som givit albumet sin titel. Visserligen låter den inte som det ursprungliga Two door cinema club-soundet, det låter faktiskt inte alls som dem, men det är bra och modigt. Kanske är hela albumet tänkt som en modig samling av det nya, inte lika hetsiga och spralliga, band som Two door cinema club har utvecklats till. Hur det än ligger till så gillade jag dem bättre förr. När de lät som om allt var möjligt och inga problem existerade. Kanske är detta en avbild av verkligheten, vad som döljer sig bakom naiviteten. Kanske kan man tolka albumet hur mycket som helst och göra det intressantare än vad det egentligen är. För särskilt intressant är det faktiskt inte om man bara lyssnar rakt upp och ner, vilket man oftast gör. Visserligen är alla låtar ganska mysiga och sträcker sig långt över gränsen av vad som klassas som dålig musik. Det är helt okej.
Men jag hade väntat mig mer bara.
Det kunde ha varit bättre, med tanke på att det är ett Kitsuné-band, och Kitsuné fyller världen med den bästa och smartaste musiken som går att skapa. Just därför borde Two door cinema clubs nya album vara något utöver det vanliga, och det var det ju inte, enligt min åsikt.
Text: Izabelle Zeijlon

