Musik

Ulf Lundell 17/6-2022
Huskvarna Folkets Park
Publik: 2018 betalande.
Betyg: 4

Det kändes att det var lite spänt inledningsvis när bandet gick på inför en publik på lite drygt 2000 personer i Huskvarna Folkets Park prick halv åtta på fredagskvällen. Men det släppte ganska snart, det märktes att de trivs med varandra. Ulf Lundell skriver i Vardagar 6 att det här blir sista turnén med det här bandet. Men det sa han 2015 också och ikväll i Huskvarna är det samma band, som spelade på den turnén. Janne Bark, Surjo Benigh, Jens Frithiof, Andreas Dahlbäck, David Nyström och Marcus Olsson utgör alltså sommarens band.

Konserten inleds energifyllt med Hungerdepartementet och Den natt som aldrig dagas för att sedan följas av mer stillsamma En droppe vatten och Så mycket äldre, för att sedan växlas upp igen med Den vassa eggen innan det var dags att bli nostalgiska på allvar. I det korta, och som så ofta väldigt underhållande, mellansnacket talade Lundell om hur nostalgi betraktades som galenskap av forskningen på 1600-talet men att forskningen idag talar om nostalgi som något helande och viktigt. Jag tänker att nostalgi är båda sakerna: en galenskap som trots allt är helande och viktigt för oss människor när den kommer i rimliga doser. Det är i år 40 år sedan milstolpen Kär och Galen kom. Därför skulle hela plattan hyllas och vi fick samtliga låtar från skivan med bibehållen låtordning. Det var sannerligen en fin present.

Jag var fjorton år när Kär och Galen släpptes och jag hade bara några år tidigare fastnat för Lundell genom skivorna Ripp Rapp och Längre inåt Landet som jag hört hos syrran. K&G köpte jag, antagligen på Domus i Bengtsfors, och jag spelade nästan sönder min skiva. Tre låtar fastnade extra hårt hos mig och de är fortfarande några av mina absoluta favoriter. När jag kysser havet var nog den första låten som sög tag i mitt inre på ett speciellt sätt, men de två som än i dag ligger väldigt högt på favoritlistan är Herrarna och Laglös och i Huskvarna 2022 fick jag höra alla tre på samma gig. Av publikreaktionerna att döma var det ganska många som fick sina nostalgikickar tillgodosedda.

Det finns förstås alltid trista typer på konserter, som tanten som gapade om Kär och Galen mellan varje låt under inledningen. Som tur är höll hon i alla fall käften efter att de spelat den låten. Eller snubben som ropade om 6767 mitt under framförandet av Kär och Galen-plattan och som senare gastade om Öppna Landskap trots att de redan spelat den. Det ska fan vara artist och orka med dessa ömkliga besökare som inte förmår låta konstnären besluta om hur verken ska presenteras. Är det pubkulturen där någon stackars trubadur agerar jukebox åt fulla människor, som förstört konsertkulturen?

Tänk om folk gjorde likadant på teatern. Öh, spela argbiggan! mitt under Hamlet.

Efter Kär och galen-nostalgin spelades den ljuvliga Senare år följt av FoxF och Idiot City och sedan Isabella som första extranummer. FoxF är en låt jag gillar skarpt. Det är så lätt i cancelkulturens tidevarv att bli utmålad som något man inte är. Att Lundell drog en liten lans för en ömklig man som tappat sina uppdrag må kanske vara hänt, men det behövs folk inom äldreomsorgen så den karl som inte längre får skriva i stora tidningar, kan säkert göra nytta på andra håll.

Spelningen klockade in på 2:15 vilket i mina ögon är perfekt längd för en sommarkonsert. Det annars obligatoriska publiktacket uteblev dock då Lundell skyndade av scenen efter Gott att leva. Det var kanske lite snopet för många utav oss, men vem vet varför en lite äldre man på snart 73 år plötsligt får lite bråttom av scenen? Jag skulle gissa på att det trängde på helt enkelt. Det är sånt som händer, även den bäste. Enligt setlistan som skickades ut till oss av arrangören, skulle även Om sommaren ingått i setet men den ströks. Kanske i sista stund, kanske innan gigget, eller så var det bara applådtacket som ströks i slutet. Who know’s and who cares?

Ikväll spelar Ulf Lundell med band i Karlstad och jag tror de som går dit kommer få se ett mer avslappnat band, nu när premiärnerverna är borta.

Sedan tar turnén en månadslång semester och återkommer igen i början av juli.

12 juli Stora Gåsemora gård, Fårösund
15 juli Skansen, Stockholm
16 juli Furuviksparken, Furuvik
20 juli Kronovalls vinslott, Österlen
23 juli Waterside, Mariestad
26 juli Dalhalla, Rättvik
27 juli Hugo Parkfestival, Norrköping
29 juli Borgholms slottsruin, Öland
30 juli Folkets park, Malmö
4 augusti, This is Live, Falkenberg
5 augusti Trädgårdsföreningen, Göteborg
7 augusti, Beitostølen Live, Norge
9 augusti Sentrum scene, Oslo Norge
12 augusti Folkets park, Västerås
och slutligen
13 augusti Lindesbergs arena.