Neil Young tar tydlig ställning mot vapen och för lagar som begränsar tillgången till vapen.
Kulturpolitik
Krakows krubbor, utställning på Hallwylska museet för den som älskar vackar julkrubbor
Julkrubborna från Krakow tillhör en unik hantverkstradition i Polen som har anor från medeltiden .De symboliserar en värld av höga tornspiror, lökformade kupoler, guldglittrande tinnar, genombrutna fönster, trappor och smala kolonner i purpur och turkos. Allt i en sagolik stilblandning, skaparglädje och fantastisk arkitektur. Krubbornas utformning är inspirerad av världsarvsstaden Krakows kyrkor och andra historiska byggnader.
Den 10 november 2018 öppnar utställningen ”Krakows krubbor – En glittrande julutställning” p Hallwylska museet och den pågår till 27 januari 2019.
Ett pressmeddelande berättar:
Ingen annanstans i världen ser man så många kyrktorn som i Krakow. Varje enskild julkrubba blir ett Krakow i miniatyr. Klädda i färgglad stanniol och metallblad kan krubborna vara allt från flera meter höga till några centimeter. De allra minsta skulle kunna få plats i en liten tändsticksask.
På Hallwylska museet visas ett trettiotal krubbor som lånats in från Historiska museet i Krakow i en julutställning för hela familjen.
Utställningen invigs fredagen den 9 november av Anders Arborelius, kardinal och biskop i Stockholms katolska stift och öppnar för allmänheten lördag den 10 november.
Krakows årliga tävling
Under andra hälften av 1800-talet grundades det inom bygg- och murarmästarföreningen i Krakow ett nytt skrå – krubbtillverkare. De kom att utveckla och forma den idag välkända Krakowkrubban. Varje år sedan 1937 arrangerar Historiska museet i Krakow en populär tävling om att göra den vackraste krubban. Tävlingen äger rum den första torsdagen i december vid statyn av Adam Mickiewicz på stora torget i Krakow. På tävlingsdagen går alla deltagare i procession med sina bidrag från statyn till Historiska museet på torget, där de bedöms av en jury. Julkrubborna ställs sedan ut till allmän beskådning på museet.
– Krakowkrubban lyser upp den mörka vinternatten. I krubban ryms kärleken till Den heliga familjen och till staden Krakow. Tack vare den årliga julkrubbstävlingen på stora torget utvecklas krubborna, passionen och engagemanget lever vidare. Krakows skimrande krubbor med dess änglar gestaltar den heliga natten på ett unikt vis, säger Anna Glowacki, producent för utställningen Krakows krubbor på Hallwylska museet.
En traditionell Krakowkrubba innehåller alltid både en religiös och profan scen. De arkitektoniska motiv som är vanligast förekommande föreställer Mariakyrkans torn, det gotiska försvarsverket Barbakan, Florianporten och Sigismundkapellet. På första våningen syns oftast Den heliga familjen med Jesusbarnet. Krubbtillverkarna väver också ofta in karaktärer från Krakows egna sägner, bland annat drottning Wanda, Waweldraken och den berömda figuren Lajkonik.
Utställningen är ett samarbete med Polska institutet.
Hantverk som samhällskritik
En tendens som vuxit sig stark inom samtidskonsten är intresset för hantverk och dess materialitet. Konstnärer använder sig av traditionella hantverkstekniker som exempelvis vävning och keramik för att hitta nya uttryck. Just nu visas ”Nymaterialism” på Bonniers konsthall och ”Dödligt material” på Gustavsbergs konsthall som båda utforskar detta.
I Tensta konsthalls utställning ”Snart nog: konst och handling” i våras behandlades också detta tema. Denna nya materialism är inte så överraskande om man tittar på den tid vi lever i. Vår kommunikation sker mer och mer genom skärmar vilket skapar ett behov av det analoga skapandet. Vi lever även med ett växande klimathot som tvingar oss att reflektera över vår livsstil. Kan vi hitta nya vägar framåt för att skapa en hållbar framtid? Precis som William Morris (1834-1896) gjorde på 1800-talet så tittar konstnärerna tillbaka för att hitta en väg framåt. Att ställa ut William Morris hösten 2018 är nog mer vältajmat än vad ledningen på Millesgården kunde drömma om när de började planera den aktuella utställningen ”William Morris – mer än blommiga tapeter”.
I Sverige är William Morris mest känd för sina tapeter och som en centralgestalt i Arts and Crafts-rörelsen i England. Han motsatte sig starkt det samhälle som industrialiseringen hade framburit där nyrika borgare kunde tjäna pengar på arbetarklassens bekostnad och producera lågkvalitativa produkter. Han sökte sig till det förflutna för att hitta alternativa vägar framåt. Genom författaren och konstnären John Ruskins texter, speciellt ”The Stones of Venice”, fann Morris inspiration i medeltiden. För Morris var medeltiden en förkapitalistisk utopi där konsten ”gjordes av folket för folket som ett nöje för både tillverkaren och användaren”. Morris ville återupprätta ett rättvist och hållbart produktionssystem där skapandet och kreativiteten låg hos hantverkaren snarare än kapitalisten. Till en början blev konsten hans primära sätt att göra motstånd men senare skulle han även ta en aktiv roll inom politiken genom att bli anhängare och medlem i den enda radikalsocialistiska organisationen på den tiden, the Democratic Federation.
William Morris fokus på hantverksmässighet och skapande föddes ur ett samhälle som genomgick drastiska förändringar. I och med industrialismen överbefolkades städerna med en snabbhet som är svår att förstå idag. Under 1800-talet ökade Londons population från 1 miljon till 6.5 miljoner. Idag kan vi återigen se hur intresse för hantverk föds ur ett samhälle i förändring. När vi alltmer lever i en värld där digitaliseringen effektiviserar och förenklar vår vardag ökar intresset för den långsamma och krävande processen. Detta kan man se bl.a. i Andreas Erikssons linnevävar som visas på Bonniers konsthall just nu. Trådarna han använder är obearbetade vilket innebär att vävningsprocessen är extremt tidskrävande. En sektion om 3 cm på en väv med 3 meters bredd tar en dag för två personer att väva. I Theaster Gates verk Soul Manufacturing Corporation, från samma utställning, möter besökaren hantverkaren i självaste skapelsemomentet. Verket är en workshop där en keramikmästare från Japan bjöds in för att lära upp fyra lokala keramiker i den japanska hantverkartraditionen. Kunskapsöverföringen kommer att fortsätta under utställningens gång då de fyra keramikerna i sin tur kommer att lära upp nya lärlingar.
William Morris använde sig av det klassiska hantverket och inspirerades av medeltidens bildspråk. Ändå blev hans uttryck någonting nytt. Han översatte sina influenser till sin egen tid och genom det uttryckte han en vass samhällskritik. Även i den nya materialismen kan man ofta ana en bakomliggande samhällskritik i konstnärernas översättningar av det gamla. Ibland finns det ingen motsättning i att titta bakåt för att komma framåt. Det förstod William Morris och det förstår även allt fler konstnärer idag.
Text: Rasmus Sjöbeck
Poeten Jila Mossaed och juristen Eric M Runesson – Svenska Akademiens två nya ledamöter
Den så sargade Svenska Akademien har tagit ett litet steg mot normalisering, ut ur krisen. Två nya ledamöter har valts in, rapporterade medier den 5 oktober 2018. Poe
Juristen Eric M Runesson är den andra av två nya ledamöterna. Han tilldelas stol nummer ett och han är den enda ledamoten utan litterär bakgrund.
Jila Mossaed Föddes i Teheran 1948. Sedan 1986 är hon bosatt i Sverige och har givit ut sex diktsamlingar på svenska. På persiska har hon publicerat både diktsamlingar och romaner.
Jila Mossaed tilldelas stol nummer 15.
– Det känns överraskande och hedrande. Det var inget jag förväntade mig. Jag är en enkel poet som älskar litteraturen, säger hon till Svenska Dagbladet om det nya uppdraget.
Det är lite sorgligt att det inte går att få tag på någon av hennes böcker i Sverige just nu. Vid en sökning bland bokförlag och hos Tranan bokförlag är samtliga av hennes böcker slutsålda eller finns inte att beställa. Det enda som går att få tag på är de antologier där hon medverkar bland flera andra författare och skribenter, som Nyliberal ordlista.
Grattis fredspristagare Nadia Murad och Denis Mukwege
Nadia Murad och Denis Mukwege tilldelas Nobels fredspris 2018, det tillkännagav Nobelkommittén den 5 oktober.
Det är extra glädjande att Nadia Murad får detta erkännande. Hennes berättelse om sin tid i fångenskap och sin livsviktiga kamp mot Islamiska staten publicerades på Albert Bonniers Förlag i maj 2018. Idag är hon bosatt i Tyskland och är människorättsaktivist och goodwill-ambassadör för FN.
Sara Nyström, hennes förläggare säger:
-Jag är så rörd och fantastiskt lycklig över att denna otroligt viktiga bok får spridning. Hon berättar för oss hur kvinnor utsätts i världen och har betalat ett fruktansvärt högt pris. Att hon får Nobels fredspris är bland det viktigaste som hänt på länge.
Nadia Murad delar fredspriset med Denis Mukwege, som också är en kämpe för kvinnors rättigheter.
Aftonbladet hyllar valet av Denis Mukwege och skriver: Denis Mukwege förändrade min syn på världen. Ingen förtjänar Nobelpriset mer än han.
Fakta om Mukwege från wikipedia:
Denis Mukwege, född 1 mars 1955 i Bukavu, är en kongolesisk chefskirurg, specialiserad inom gynekologi. Mukwege tilldelades Nobels fredspris 2018 tillsammans med Nadia Murad för sitt arbete mot sexuellt våld i krig.
Mukwege arbetar vid Panzisjukhuset i Bukavu i östra Kongo-Kinshasa. Panzisjukhuset har byggts upp med stöd av Pingstmissionen, Läkarmissionen och Sida.
För sina insatser för våldtagna kvinnor i krigets Kongo, tilldelades han 2008 års FN:s pris för mänskliga rättigheter och Olof Palmepriset, 2013 års ”alternativa Nobelpris” Right Livelihood Award och 2014 års Sacharovpriset för tankefrihet.