Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Film

Filmrecension: Bones and All – välgjord romantik och skräck

by

Bones and All
Betyg 4
Svensk premiär 25 November 2022
Regi Luca Guadagnino

En lång roadtrip genom 1980-talets USA. Romantik, stark gemenskap och den första kärleken kombinerat med utanförskap och ungdom. Skådespelarna är fantastiska, regin är prisbelönad och kärleken är stark. Men historien är hemsk. Människor som drivs av behovet att äta andra. Kannibalism på film. Filmen grundar sig på en roman av Camille DeAngelis.

I filmen skildras kannibalism som något nästan normalt. Ett beroende att äta människokött , därför kallas de Ätare. Det finns inget ont uppsåt bara ett beroende som inte kan kontrolleras. Vad det beror på kan inte förklaras. Kanske det är ärftliga egenskaper eller barndomens trauman?

Man kan också se filmen som en metafor med människor som vill ha allt. Där inga gränser finns för viljan att förenas med andra. Där behoven av tillhörighet äter sig in och förtär relationer. Som ett psykologiskt drama berättat på ett fascinerande sätt.

Filmen är skickligt gjord, engagerande och makaber. Huvudpersonerna Maren (Taylor
Russell) och och Lee (Timothee Chalamet) är så unga och sårbara att de lätt väcker sympati. Om man bortser från floder av blod och nersmetade ansikten. Den tredje huvudpersonen Sully (Mark Rylance) är en udda person som enbart är obehaglig.

Med romantisk musik och vackert filmad förstärks den absurda historien.

Det är både romantik och skräck. Obehaget sitter i länge och man hoppas att inte filmen når någon som ser den bokstavligen. En historia som håller spänningen kvar ända till slutet.

Filmrecension: Mor och son – en unik familjekrönika som är djupt berörande

by

Mor och son
Betyg 4
Svensk biopremiär 25 november 2022
Regi Léonore Serraille

En familjekrönika som sticker ut, som är unik, annorlunda och djupt berörande. Om att höra ihop och att kämpa för att få vara en man är. En skildring om hur svårt det är att vara en fri individ när man inte är överklass. En av få filmer som skildrar människor som måste gå till arbetet för att ha mat på bordet.

Berättelsen startar 1989 då Rose, en kvinna från Elfenbenskusten, flyttar till Paris. Hon har tagit med sig sina två yngsta söner. Rose är en kvinna med mycket livslust, men fantasi och lekfullhet. Hon vill sina två söners bästa och hon vill hitta någon att älska där hon är jämställd. Vi får följa Rose och de två sönerna Jean och E under drygt tio år.

Av och till känns filmen som om det inte är ett drama utan direkt från verkligheten. Människorna är som människor är, ärliga ibland, rädda ibland, omtänksamma ibland, kärleksfulla ibland, arga ibland, sårade ibland. Min bild av hur afrikanska kvinnor skildras i film är att de ofta framställs som väldigt kuvade. Här har vi en mamma som är full av liv och inte alls tänker gifta sig med en man som släktingarna tycker är passande. Vi får också se hur trångboddhet gnager på sammanhållningen inom släkt och familj.

Regissören Léonore Serraille var priset Caméra d’Or-vinnare i Cannes med sin debutfilm Jeune Femme. Caméra d’Or (eller ”Guldkameran”) är en filmutmärkelse som tilldelas regissörer på filmfestivalen i Cannes för den bästa debutfilmen. Nu har hon skapat en familjekrönika som verkligen sticker ut och skiljer sig från det mesta som visas inom den kategorin.

Mor och son är mänsklig och griper tag i mig och jag vill vara där och prata med dem, lyssna på dem, skratta med dem, dansa med dem och någon gång försöka lugna ner dem.

The Audience Award 2022 på Stockholms filmfestival går till The Banshees of Inisherin by Martin McDonagh

by

Photo: Jonathan Hession/Searchlight Pictures

The Audience Award 2022 goes to The Banshees of Inisherin by Martin McDonagh, berättar ett pressmeddelande:
On November 20th, this year’s Stockholm International Film Festival 2022 held its last screenings and we can now happily announce that The Banshees of Inisherin by Martin McDonagh wins the prestigious Audience Award. The film is a salty dark comedy about a conflicted friendship between two lifelong friends played by Colin Farrell and Brendan Gleeson.

During the grand award ceremony on November 18th, the Stockholm Film Festival’s jury presented this year’s winners in various categories – and now it’s the audience’s turn.

Every year, the Stockholm Film Festival lets the audience choose the winner of one of the most important prizes awarded during the festival; the Audience Award. Through a digital survey and in-person voting cards handed out in the cinemas, festival visitors have been able to vote for their favorite film among the 130 films shown at this year’s festival between 9-20 November 2022.

”The best film of the year. See it on a screen if you can”
Linus Andersen, Cinetaste

Collin Farrell gives the performance of his life, praised in Venice where writer-director Martin McDonagh also picked up the screenplay prize.

Armed with liberating dark humour and tight dialogue in sing-song Irish, McDonagh combines his grip on both Irish life and heritage in a film that manages to be beautiful and poignant while also unabashedly entertaining.

Listed below are the ten most popular films at this year’s festival, as voted by the festival-goers themselves:

The Banshees of Inisherin by Martin McDonagh
To Leslie by Michael Morris
Boy from Heaven by Tarik Saleh
Empire of Light by Sir Sam Mendes
Holy Spider by Ali Abbasi
Eternal Spring by Jason Loftus
Decision to Leave by Park Chan-wook
Beautiful Beings by Guðmundur Arnar Guðmundsson
Bones and All by Luca Guadagnino
I Love My Dad by James Morosini
The Banshees of Inisherin is distributed by The Walt Disney Company Nordic & Baltic. Cinema release in Sweden January 27th 2023

Här är vinnarna på Stockholms filmfestival 2022

by

Foto: Press

Årets stora vinnare på Stockholms filmfestival 2022 är filmen Holy Spider av den svensk, dansk, iranska regissören Ali Abbasi som tar hem Bronshästen för Bästa film och där huvudrollsinnehavaren Mehdi Bajestani utses till Bästa manliga skådespelare för rollen som seriemördaren Saeed Hanaei, inspirerat av den verkliga ”SpiderKiller”. Frances O’Connor tilldelas pris Bästa regi för filmen Emily. Skådespelerskan Annabelle Lengronne utses till Bästa kvinnliga skådespelare för hennes roll i Mor och Son. Festivalens Isländska regissör Guðmundur Arnar Guðmundsson tilldelas pris i kategorin Bästa manus för sin film Beautiful Beings.

Ett pressmeddelande:
Juryns motivering till Bronshästen för bästa film:
– En banbrytande film som skapats med otroligt mod och ett mästerskap som lämnat oss andlösa.Vi blev både förstummade och fyllda med ett begär att skrika inombords på en och samma gång. En spark i ansiktet på ett förtryckande trossystem, en ögonöppnare och en emotionell cinematisk upplevelse som väcker en intern revolution i oss. För dess rörande uppträdanden, rå och kompromisslösa regi, briljanta och gripande manus så vill vi presentera en av de starkaste filmerna vi sett på länge med Bronshästen för bästa film: »Holy Spider« regisserad av Ali Abbasi.

Laura Poitras ALL THE BEAUTY AND THE BLOODSHED tilldelas Bronshästen för Bästa dokumentär.

Övriga priser, Bästa dokumentär, går till den Oscarsbelönade amerikanska regissören Laura Poitras för filmen All the Beauty and the Bloodshed. Bästa foto går till fotografen Andrés Ramírez Pulido för filmen La Jauria. Den internationella filmkritikerjuryn FIPRESCI har valt World War III av Houman Seyyedi till Bästa film.

Skådespelaren Sara Shirpey, senast sedd i SVT-serien En mot en, koras till årets Zalando Rising Star 2022. Regissören SaraKlara Hellström blir årets vinnare i talangtävlingen 1KM FILM och ett hedersomnämnande tilldelas regissören André Vaara.

Vinnarna på Stockholms internationella filmfestival 2022:

STOCKHOLM XXXIII COMPETITION
Bästa film: Holy Spider av Ali Abbasi
Bästa regi: Emily av Frances O’Connor
Bästa debut: Autobiografy av Makbul Mubarak
Bästa manus: Beautiful Beings av Guðmundur Arnar Guðmundsson
Bästa kvinnliga skådespelare: Mor och Son går till skådespelaren Annabelle Lengronne
Bästa manliga skådespelare: Holy Spider går till skådespelaren Mehdi Bajestani
Bästa foto: går till fotografen Balthazar Lab för La Jauria
Hedersomnämnande: Pilar Palomero för La Maternal

STOCKHOLM XXXIII DOCUMENTARY COMPETITION
Bästa dokumentär: All the Beauty and the Bloodshed av Laura Poitras

STOCKHOLM XXXIII SHORT FILM COMPETITION
Bästa kortfilm: File av Sonia K. Hadad

Det internationella filmkritikerpriset FIPRESCI
Bästa film: World War III av Houman Seyyedi

Zalando Rising Star Award 2022
Skådespelaren Sara Shirpey

1KM FILM
1KM FILM-stipendiat: SaraKlara Hellström
1KM FILM hedersomnämnande: André Vaara

NIKON SHORT FILM COMPETITION (60sek)
Trust av Mira Hilfon Liungman

Works in Progress
Pride is not available in your region – regi av Maksym Nachonechnyi

Wildcard
Simone Norberg för sin film Till Lydia
Tess Quatri för sin film Like There Is No Tomorrow
Vangelis Kollias för sin film How to Say Goodbye

Tidigare har priser delats ut så som Stockholm Visionary Award till stjärnregissören Sir Sam Mendes, Stockholm Achievement Award till FaresFares, Stockholm Lifetime Achievment Award till Sir Anthony Hopkins, Nikon Short Film Award till Mira Hilfon Liungman från Malmö och Stockholm Film Marathon gick till lärarstudenten Ida Kroner från Högdalen och filmälskaren Matilda Kanlén från Lindesberg. Sammanlagt delas 21 priser ut under Stockholms internationella filmfestival 2022.

Filmrecension: Skalv

by

Skalv
Betyg 2
Svensk biopremiär 18 november 2022
Regi Tinna Hrafnsdóttir

Ett isländska drama som Saga, en kvinna som drabbas av ett epilepsianfall och en del av hennes minnen försvinner. Filmen bygger på en Roma av Audur Jonsdóttir.

Saga promenerar genom en park med sin åttaårige son Ívar då hon får anfallet. Ívar blir rätt och springer ut på vägen. Som tur är stoppar bilen och han får hjälp att kalla på ambulans till mamman, Saga, som är medvetslös.

Sakta börjar minnen bubbla upp. Saga (spelas mycket bra av Anita Briem) blir både rädd och frustrerad av att inte minnas sin barndom. De minnen som bubblar upp är skrämmande. Läkarna undersöker Saga och säger att det inte finns något fysiskt fel som ger epilepsin. Det måste vara något psykiskt, något mentalt, menar det. Den delen av filmen som skildrar hur hemskt Saga upplever sin situation är väl fångad.

Men det som är svårt är att ha sympati för henne. Hon har en son som går i lågstadiet och hon vägrar förstå att det är jobbigt och skrämmande för honom att bo med henne när hon kan drabbas av epilepsi när som helst. Ívars pappa bestämmer tillsammans med Sagas mamma att pojken ska bo hos honom till Saga blivit ordentligt återställd. Det kan Saga inte acceptera. Hon hämtar hem Ívar från skolan, hem till sig, fast Ívar är rädd. Hon ska laga varm choklad åt honom och de ska mysa, säger hon. Men hon lyckas tända eld på grytan, brandlarmet går och hon slänger brandlarmet i toaletten.

Det är så svårt att sympatisera med någon som inte kan se till barnets bästa. Det gör filmen ännu mer obehaglig och jag får tvinga mig att se den. Det är bra skildrat men otäckt och sorgligt.

Filmdistributören skriver om filmen:
Välrenommerade regissören och skådespelaren Tinna Hrafnsdóttir (Drottning Margrete, The Valhalla Murders) ger oss en drabbande historia om en kvinna på gränsen till totalt sammanbrott. Vår självuppfattning byggs upp av minnen. Så vad finns kvar när de försvinner?