• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Intervju

Regissören Guðmundur Arnar Guðmundsson om andlighet, klassklyftor och våldsamma miljöer

24 november, 2022 by Rosemari Södergren

Addi, tonårspojken som är huvudpersonen i filmen Beautiful Beings, kan känna vad som händer i framtiden. Sådana förmågor är helt naturliga, menar regissören Guðmundur Arnar Guðmundsson som fått flera pris för filmen. Beautiful Beings har vunnit ett femtiotal priser på festivaler runt om i världen och vann kategorin bästa manus på Stockholms filmfestival 2022.

Addi, spelas av Birgir Dagur Bjarkason, och Konni, spelas av Viktor Benóný Benediktsson

Guðmundur Arnar Guðmundsson är från Island och menar att för honom som islänning är det en del av vardagen att människor har synska förmågor. I Beautiful Beings görs ingen stor affär av Addis förmågor, de skildras som något naturligt som finns där i hans liv. Guðmundur Arnar Guðmundsson har märkt en skillnad mellan hur publiken i Island och övriga Europa ser på scenerna där Addi har drömlika syner om framtiden. I den sekulariserade västvärlden har många svårt att tro på intuition och andra förmågor medan det på Island finns en helt annan öppenhet för att det finns mer än vad vi kan uppfatta med våra vanliga sinnen.
– För en islänning är det något fullständigt naturligt, inget vi gör någon stor affär av utan något som vi ser som en naturlig del av livet och som vi kan ta hänsyn till  då vi tar beslut medan publik och kritiker i andra länder tycks se på synerna som påhitt, som fiction, säger Guðmundur Arnar Guðmundsson.

Guðmundur Arnar Guðmundsson har själv en intuitiv förmåga och drömmar som talar till honom. Flera av hans filmer har kommit till efter att han haft sådana syner, berättar han:
– Min första kortfilm gjorde jag efter att jag hade en vision av dem. Filmen Heartstone satte jag igång att skriva efter att en vän som avlidit visade sig för mig i en dröm. Beautiful Beings gjorde jag efter en upplevelse i en dröm.

Addi liksom hans vänner i filmen växer upp i en förortsmiljö kring sekelskiftet med mycket våld och droger, med våldsamma män och uppgivna mammor. Det som skiljer Addi från de andra ungdomarna är att han har en kärleksfull mamma som är öppen för andliga aspekter i livet och som låtit Addi gå i ett dagis som drivs av Anada Marga som är ett rörelse som bland annat lär barn att meditera och som uppmanar människor till att vara öppna för intuition, drömmar och andevärld. Guðmundur Arnar Guðmundsson gick under sin uppväxt också i ett sådant dagis och skola.

Huvudrollerna i Beautiful Beings spelas av ungdomar, liksom i flera av hans filmer, som i den kritikerrosade Heartstone. Men även om huvudpersonerna är ungdomar handlar filmerna om sådant alla kan relatera till, oavsett ålder.
– Egentligen tycker jag inte det är någon skillnad mellan barn och vuxna. När jag gör film skildrar jag karaktärer, inte människor av en viss ålder. När jag var barn tänkte jag inte på mig som barn utan som en människa, säger Guðmundur Arnar Guðmundsson.

Den andliga aspekten är egentligen inte filmens huvudtema. Filmens tema handlar framför allt om vänskap och klassklyftor. Det är en stark uppgörelse med vad utsatthet gör av människor, oavsett ålder.

– På Island har tidigare gjorts många filmer om klassklyftor och arbetarklassen. Så stor del av befolkningen i Island räknas till arbetarklassen. Men idag görs det inte lika många filmer om klassklyftorna, säger Guðmundur Arnar Guðmundsson. Problemen med våld i förorter är inte lika stora nu som kring sekelskiftet men det finns fortfarande problem.

Också i Sverige finns våldsamma miljöer i förorter. Även om våldet i Beautiful Beings på ytan ser ut att vara annorlunda är det ändå i grunden samma problem: utsatta grupper utan hopp och gigantiska klassklyftor i samhället.

Här kan du läsa Kulturbloggens recension av Beautiful Beings.

Här kan du se en intervju från filmfestivalen i Berlin är Michael Stütz samtalar med Guðmundur Arnar Guðmundsson.

Arkiverad under: Intervju, Toppnytt Taggad som: Andlighet, Intervju, Island, klassklyftor, regissör

Mats i musiken – Musikpodden med fokus på det längre samtalet

30 oktober, 2022 by Petter Stjernstedt

”Mats i musiken” är Youtube-kanalen med fokus på fördjupande samtal kring musik och skapande. Programledare är Mats Björke, musikproducent och tidigare medlem i Mando Diao. I programmet talar han ut med artister om musikens betydelse.
— Det är ett annorlunda koncept, ett fördjupande samtal om musik med stort utrymme för eftertanke och reflektion. Förhoppningsvis blir det en ny plattform för artister att kunna nå ut, säger Mats Björke.

Medverkande artister är Avantgardet, Tusse, Baskery, I Am Kingfisher och Anja Bigrell. Med utgångspunkt från musiken får artisterna i lugn och ro berätta sin historia och kan lyfta detaljer kring ens musikerliv.
— I dagens informationssamhälle ska allt gå så fort. Då är det skönt med en musikpodd som låter saker och ting få ta tid. Det är ett fördjupande samtal vi sällan får  höra.

”Mats i musiken” vill bredda diskussionen kring musik och lyfter blicken bortom topplistornas värld.
— Det är mindre fokus på nya singeln, mindre inriktning på att sälja. Det handlar om artisten som människa, hens liv och artisteri. Det blir en djupare berättelse som stegvis får växa fram.

Med podden hoppas Mats att publiken ska lära sig något nytt om musik.
— Att man får höra något om artisten som man inte kände till sedan tidigare och att man lär sig något nytt kring skapandeprocesssen.

Som programledare tror Mats han kan tillföra ett lugn. ”Mats i musiken” ska vara en safe-zone där artister känner sig bekväma att öppna upp sig.
— En plats där du kan få vara dig själv. Jag tror ”Mats i musiken” är den arenan.

Som musiker har Mats länge varit aktiv. På senare tid har hans roll varit att producera andras verk. Men länge var han som bandmedlem en viktig del av popgruppen Mando Diao. För nio år sedan la han klaviaturen åt sidan. Med gedigen livserfarenhet som musiker tror Mats han får det enklare kan nå fram till gästerna.
— Jag delar liknande erfarenheter. Både när det kommer till turneliv, jobbiga journalister och möten mellan musiker har vi flera gemensamma nämnare.

Med sin musikerbakgrund kan Mats bättre förstå artisterna. I hans yrkesroll  som producent är målsättningen att lyfta artisten och skapa ett tryggare rum.
—
Jag är duktig på att lyssna på andra människor, att vara lyhörd och sätta mig in i deras situation och att förvalta det, plocka in det i processen. Det är egenskaper jag som programledare bär med mig.

Till sin hjälp har Mats en kollega med sig in i processsen. Doris Dahlin är terapeut och författare. Hon har skrivit ”Drunka inte i dina känslor”, en självhjälpsbok för högkänsliga.
—Doris är en nära vän. Hon har gett mig modet att våga stå upp för mig själv. Hon är med i programmet som ett bollplank. Hon coachar och hjälper mig att hitta riktning i samtalen.

För att vi ska få inblick i Mats process, med förberedelser och funderingar inför intervjuerna,  filmas mötena mellan Doris och Mats.
— Poängen är att ni ska få se alla delar av en intervju, även förberedelserna, hur jag arbetar som samtalsledare och hur jag hanterar känsliga frågor. Doris har värdefulla tips jag hoppas ska bli vägledande i min roll som samtalsledare.

Inför programmet får varje artist i uppgift att välja ut två låtar, en egen och en cover. Gästerna är en varierad grupp människor från den innovativa countryartisten I Am Kingfisher till Melodifestivalvinnaren Tusse. Det är personer som Mats länge velat lära känna och artister han tycker förtjänar en större publik.
— Det är en bra blandning av personligheter, med olika bakgrund och könstillhörighet. För mig är det  viktigt att det finns en bred så vi kan få ta del av en mängd levnadsöden.

De varierade perspektiven och uttryckssätten syns inte minst i musiken. Artisterna har olika ingångar och skiftande fokus i sin skapandeprocess.
— En jobbar med rösten. Någon annan börjar spela på ett instrument som för henne är ovant.  Ur detta föds något nytt. En tredje sätter sig och plöjer i en sångbok med svenska visor. Plötsligt vandrar hen iväg till en annan värld där den kan skapa något eget.

För Mats är processen viktig. Det tar och måste få ta tid att skapa sin musik.
— Med podden hoppas jag fler förstår processen, att musik inte görs i ett kick, utan att det är något som stegvis växer fram.

Som Youtube-användare är Mats ny på banan. Lätträknade är de gånger han slentrianmässigt scrollat runt i videoflödet. Att Youtube ändå blev utvald plattform har och göra med de större friheter plattformen erbjuder.
— Det finns inga direkta begränsningar för vad man kan producera. Det gör att du har friare tyglar att kunna utforma ett program såsom du önskar ha det.

På Youtube möter vi människor av varierad ålder och typ. Det är en arena med tittare från hela världen. ”Mats i musiken” är bland hundvideos och sminkfilmer en katt bland hermiliner. Det är inte minst ovanligt att se ett musikprogram på Youtube med så pass lång speltid, en halvtimme.
— Det finns influencer som bryter ner och talar teknisk kring musik, men vad jag vet finns det i Sverige ingen som gör något liknande som det jag gör i ”Mats i musiken”,

Enligt musikproducenten har podden stor potential att kunna nå bortom de  yngre grupperna som vanligtvis dominerar i Youtube-flödena.
— ”Mats i Musiken” har bredden och är ett musikprogram som har något för alla.

Första avsnittet av ”Mats i musiken” sänds torsdag, 3/11 med gästande artister Avantgardet.

Petter Stjernstedt

Arkiverad under: Intervju, Toppnytt Taggad som: Mando Diao, Mats Björke

Lasse Hallström: Medium till stor hjälp då vi filmade Hilma

4 oktober, 2022 by Rosemari Södergren

Lasse Hallström, foto: Jenny Drakenlind

Hilma af Klint var övertygad om att andevärlden existerar. Lasse Hallström tog fasta på det då han skrev manus och regisserade filmen Hilma. Han gick till medium för att få kontakt med Hilma.

Filmen Hilma har svensk biopremiär 19 oktober och visas därefter på Viaplay från 18 november.

Foto: Magnus Ragnvid

Lasse Hallström samlade information om Hilma af Klint i närmare fyra år innan filmen spelades in. Han har läst doktorshandlingar, haft kontakt med stiftelsen som förvaltar Hilmas arv, haft tillgång till alla hennes anteckningsböcker, blivit visad runt av hennes släktingar till alla platser som var viktiga för henne och han hade kontakt med Hilma genom mediet Benny Rosenqvist flera gånger, redan från projektets start.

– Det kändes verkligen att Benny fick kontakt med Hilma. Det var till stor hjälp. Jag fick mycket till filmen på det sättet, saker jag använt i repliker och information om hur Hilma och hennes grupp av konstnärsväninnor fungerade tillsammans, säger Lasse Hallström.

Inte bara Lasse Hallström träffade medium under arbetet med filmen, flera av skådespelarna hade kontakt med Hilma genom medium.

Lasse Hallström träffade några andra medier också under researchen, men dessa kontakter kändes inte bra.
– Nej det kändes inte alls lika äkta, berättar han.

Så även om Lasse Hallström tror på att det är möjligt att få kontakt med de som gått ur tiden är han noga med att det ska kännas seriöst och trovärdigt.

Lena Olin och Tora Hallström som spelar Hilma i olika åldrar. Foto: Jenny Drakenlind

Filmen skiljer sig en del från tidigare verk om Hilma af Klint då den fokuserar mycket på hennes tro. Kontakten med medium har fördjupat Lasse Hallströms intresse för andlighet.
– Det har varit otroligt omvälvande, säger Lasse Hallström. Genom Benny fick jag kontakt med mina föräldrar som gick bort 1997 och 1999.

Det var framför allt Hilma af Klints engagemang och intresse för andevärlden som inspirerade Lasse Hallström att göra filmen. Han berättar att hans fru Lena Olin hade sett en film, Personal Shopper, där det dök upp en svensk konstnärinna som sade att hon målade andevärlden. Det var Hilma af Klint.
– Jag blev fascinerad av Hilma af Klint och hennes tankar och hur hon sade sig måla andevärlden, berättar Lasse Hallström.

Filmen bygger på tre teman kring Hilma af Klint: konsten, det andliga intresset och hennes självständighet som kvinna, som en tidig kämpe för kvinnors rätt att leva självständigt. I filmen berörs två kärleksrelationer hon ska ha haft med kvinnor.
– Det är inget nytt jag kommer med, det finns en hel del om detta i det material om henne som redan publicerats i avhandlingar och i film. Vi har också fått det bekräftat av Hilma då hon talat genom Benny, säger Lasse Hallström.

Lasse Hallströms intresse för andliga frågor började några år tidigare än arbetet med filmen Hilma. Intresset startade då han gjorde research för en film om UFO, kontakt med existenser i rymden.
– UFO har alltid fascinerat mig och det finns många kopplingar till andlighet där, frågor om tid och rum, säger han.

Filmen om UFO har inte förverkligats än.
– Manuset behöver skrivas om i så fall, säger han.

Kanske kommer det ytterligare någon film av Lasse Hallström om mediumskap. Han berättar att han samlar material om ett kvinnligt medium. Så kanske det blir en film.

Foto: Jenny Drakenlind

Fakta om Lasse Hallström:
Lasse Hallström har gjort ett trettiotal filmer En kille och en tjej, ABBA – The Movie, Två killar och en tjej, Mitt liv som hund, Alla vi barn i Bullerbyn, Mer om oss barn i Bullerbyn, Gilbert Grape, Ciderhusreglerna, Chocolat och Hachiko – En vän för livet.
Innan karriären som spelfilmsregissör hade Hallström redan gjort sig känd för den breda tv-publiken i Sverige då han samarbetade med vännerna Magnus Härenstam och Brasse Brännström i ett flertal tv-program. Han gjorde också de flesta av gruppen ABBA:s musikvideor.

Hilma och hennes konstnärsväninnor.

Arkiverad under: Film, Intervju, Toppnytt Taggad som: Andevärlden, Andlighet, Hilma af Klint, Intervju, Lasse Hallström

Matti Ollikainen från Franska trion: “Musiken räddade mitt liv”

1 september, 2022 by Petter Stjernstedt

Matti Ollikainen blev allvarligt sjuk i Covid, men musiken blev hans räddning. Nu är Matti, sångaren i franska trion, skivaktuell med sin tolfte fullängdaren Mellan 4 väggar. För kulturbloggen berättar han om snabba skrivprocesser, allvarlig sjukdom och om musiken som helande kraft.

Mellan 4 väggar är er tolfte platta? Hur har bandet utvecklats?
– Varje skiva har sitt eget sound. Men räknar man från start då vi som band bildades, där nånstans i början av 2000-talet, så har det hänt en hel del. Musikaliskt har vi gått från frijazz- och klassiskt mera mot musik av populärkulturell typ. Inspiration har vi tagit från jazzen, countryn och gospelmusiken. Alltså mycket det amerikanska södern. Det är där jag har mina musikaliska rötter.

Har du alltid sysslat med musik?
– Ja, musiken genomsyrar hela mitt liv och det har den gjort sedan barnsben. Jag kan inte tänka mig en värld utan musik. Det är genom musiken jag lever och musiken som skänker mig tröst och glädje.

Tröst, hur menar du? Hur kan musiken fungera tröstande?
– Det är en helande process. Jag helar mig själv när jag spelar. I förlängningen skänker min musik andra tröst på samma sätt som andra artister har tröstat mig.  Med texterna kan man känna igen sig och man får möjlighet att kunna bearbeta saker som hänt i ens liv.

Det är mycket i dina texter, inte minst på nya plattan, som känns personliga och självutlämnande.
– Ja, jag tänker att all text som skapas är självbiografisk. Alltså även om jag återberättar en annans historia så är jag filtret innan musiken når lyssnaren. Precis som författaren som skriver en bok blir jag tolkaren av verket och slutprodukten speglar mina reflektioner, perspektiv tankar och idéer.

På låten “Blasé” sjunger du – Det finns inget att se, man tar sin fylla, men det är trist ändå”.
Är det vardagens tristess som porträtteras här?
– Nja, det är en mer skämtsam bit. Jag arbetar en del med överdrifter. Själv känner jag mig sällan blasé, men texten speglar känslor jag ibland har, när allt känns menlöst eller trist. Jag arbetar aktivt med roliga rim och bygger upp en humoristisk historia som jag hoppas människor ska kunna relatera till.

“Bara ha dig” är kusinen till “Blasé” där jag också vill vara rolig. Jag tänker knappt när jag skriver, utan jag bara gör. Orden kommer liksom till mig. Jag tror inte på censurering. Det får bli vad det blir. Som låtskrivare försöker jag att inte vara för restriktiv eller självkritisk. Jag tror det är snålt att utelämna saker och i längden hämmar det musiken. Ut med det bara!

Vad kommer idéerna ifrån?
– Det är saker som sker i ens liv och som man fångar upp i ens vardag. Idéerna kommer till mig snabbt. En rad kan snabbt utvecklas och bli till flera meningar. Det sker nästan automatiskt om jag ger texten nog med spelrum. Och när jag har ett gäng låtar till en platta så kallar jag upp resten av bandmedlemmarna, vi repar lite och sen spelar vi in i studion. Ibland är vi klara på en förmiddag. Detta är min process och det som krävs för att jag ska nå ett bra resultat. För andra artister ser den proceduren annorlunda ut. Man tar sig tid att skriva, ändrar, drar ifrån och lägger till. Själv är jag mera intuitiv och direkt.

Flera av berättelserna på skivan handlar om trassliga relationer och om olycklig kärlek. Hur kommer det sig?
– Låten “Pandora” har flera tänkbara teman. Det kan handla om Kristus, om hoppet om att Gud den allsmäktige skyddar och vakar över oss eller så kretsar den kring hoppet om en fungerande kärleksrelation. Jag tror låtar i generell mening ofta kretsar kring kärlek för att det är ett ämne människor har enkelt att relatera till. Kärleken får oss att utbrista i sång.

Våren 2021 blev du allvarligt sjuk i Covid och fick läggas i respirator.
Hur påverkade händelsen ditt skapande?
– Det var i slutet av maj 2021 då jag plötsligt fick svårt att andas och fick åka in till akuten för att där få syrgas. I 20 dagar låg jag på mage.  Jag rörde mig knappt. Där och då tänkte jag inte på nåt. Min hjärna var tom, tom på intryck, tom på inspiration. Men jag hade inte ångest. Sjukdomen gjorde mig mycket svag. Men rätt snart piggnade jag till. Musiken räddade mig. Med sång i lungorna kan man överleva det mesta. Enligt flera läkare såg prognosen mörk ut och jag skulle som tidigast kunna återvända hem efter ett halvår i sjuksäng. Men jag var tillbaks på benen redan efter en månad och kunde då åter ställa mig på scenen. Det var ett smått under. Händelsen visar på musiken som en helande kraft.

Nu ska ni ut och spela live, både i Sverige och Norge. Hur känns det?
– Det är fantastiskt roligt att få spela inför publik igen. De ger en extra energi som gör att man presterar bättre som artist. Vi hade himla tur med Covid då vi kunde ha de konserter vi planerat för just för att smittan råkade ha gått ned vid den tidpunkten. Vi hade spelningar i oktober och ett gäng förra sommaren då  restriktionerna för begränsad publik tagits bort. Här kan vi snacka tur och ett visst flyt.

På fredag släpps er tolfte skiva. Vad känner du inför skivsläppet?
– Det är alltid spännande att se hur skivan mottas. Det är också kul att få spela de nya låtarna live och se hur det känns. För oss som band betyder publiken allt – de är lyssnarna vi vill nå och dem vi skriver för. 

Ni firar 20 år som band. Det måste vara speciellt.
– Det är smått otroligt att det gått så många år. Det känns inte alls länge sedan vi bildades som band. Vi utvecklas genom att hela tiden ta nya vägar, men grundenergin finns kvar där och kommer att bestå. 

Mellan 4 väggar släpps imorgon, fredag 2 september
Petter Stjernstedt

Arkiverad under: Intervju, Toppnytt

Högerextremism, kriminalitet och terrorism göder varandra

18 juli, 2022 by Gästskribenter

Rouzbeh Masarrat är aktuell med en romanen ”Brinnande kåk”. Han berättar själv om romanen och varför han känner att han måste skriva den:

Romanen handlar tre karaktärer med olika bakgrund vars vägar kommer att korsas av yttre omständigheter men också till följd av deras egna handlingar. Sam är andra generationens invandrare, han bor i Husby där han inte riktigt passar in och fotbollen är tänkt som hans biljett från orten, misären och utanförskapet. Han blir dock kickad från laget då han saknar säsongavgiften, i brist på annat hänger han i centrum där den gängkriminella Karim försöker värva honom. Zakaryia flyr vistelselandet Iran för att ta sig till Sverige och förverkliga sin dröm, att kunna studera och skapa sig en bättre framtid, men tappar bort sin lillebror Hussien någonstans på vägen. Väl framme i Sverige hamnar han på ett HVB-hem där den krigsskadade landsmannen Alireza ständigt prövar Zakariyas gränser. Jonas är en medelklass kille som bor på Södermalm, efter en incident i city postar han ett olämpligt inlägg på Facebook. I skolan utmålas han som en rasist och flickvännen Moa ber om ett uppehåll. Jonas blir ensam, isolerad och deprimerad. Han flyr till mörkret på nätet där han knyter nya kontakter med personer som visar sig tillhöra vitmaktrörelsen.

Rouzbeh Masarrat

Jag började skriva romanen 2016, som en reaktion på dåvarande åsiktskorridoren som jag ansåg var problematiskt. Att kalla människor för rasister var enligt mig en förenkling, och skedde alldeles för lättvindigt. Även förnekelse av omvänd rasism var något som jag fann kontraproduktivt. Jag ville helt enkelt förstå och gestalta processen där en person dras till, eller drivs till högerextremism. Under tiden jag skrev boken har samhällsklimatet förändrats, och debatten i det offentliga rummet tangerar numera till främlingsfientligt. Åsiktskorridoren var extrem, skapade frustration och ilska som ledde till nuvarande extrema tillståndet som i sin tur skapar frustration och hat mot majoritetssamhället. Jag tror att de senaste bilbränderna är tecken på detta, och att polariseringen lär fördjupas om vi fortsätter i samma spår.

På grund av detta bestämde jag mig för att ändra temat i ”Brinnande kåk” från rasism/omvänd rasism till polariseringen i dagens samhälle där en möjlig framtidsscenario gestaltas.
Inför valet ville jag därför få igång en debatt för att problematisera de strukturer och mekanismer som leder till att vissa söker sig till högerextremism, andra till kriminalitet, en annan till terrorism, och hur dessa fenomen göder varandra. I grunden och botten handlar dessa destruktiva fenomen om människor som hamnar utanför, som ur ett klass perspektiv delar livsvillkor. Dessvärre tenderar stigmatiserade/marginaliserade grupper att beskylla och bekämpa varandra istället för att blicka uppåt mot de strukturer och maktförhållanden som hindrar dem att leva ett drägligt liv. Detta är, enligt mig, upplagt för en tragedi.

Arkiverad under: Intervju, Litteratur och konst, Toppnytt

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Sida 2
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Sida 5
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 109
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Ömsint och böljande sång på svenska till fantastiskt komp – Katten också med Ulla Fluur

Ulla Fluur Katten … Läs mer om Ömsint och böljande sång på svenska till fantastiskt komp – Katten också med Ulla Fluur

En helg för Cornelis – En hyllningshelg till en svensk ikon i november 2025

Aldrig tidigare har Cornelis Vreeswijks … Läs mer om En helg för Cornelis – En hyllningshelg till en svensk ikon i november 2025

Filmrecension: The Ugly Stepsister – blodet sprutar när skönhetsidealen attackeras

The Ugly Stepsister Betyg 2 Svensk … Läs mer om Filmrecension: The Ugly Stepsister – blodet sprutar när skönhetsidealen attackeras

Titta: Thomas Stenström – För Sverige i tiden

Thomas Stenström har släppt musikvideo … Läs mer om Titta: Thomas Stenström – För Sverige i tiden

Recension: Håkan Hellström på Ullevi – En känslosprakande triumf i Göteborgsnatten

Betyg, 4,5 av 5, Ullevi Göteborg, 6 juni … Läs mer om Recension: Håkan Hellström på Ullevi – En känslosprakande triumf i Göteborgsnatten

Filmrecension: Dansbandsveckan – en hyllning till dansfestivalen i Malung

Dansbandsveckan Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Dansbandsveckan – en hyllning till dansfestivalen i Malung

Filmrecension: Mr Nobody Against Putin – unik, imponerande och modig dokumentär

Mr Nobody Against Putin Betyg 5 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Mr Nobody Against Putin – unik, imponerande och modig dokumentär

Lyssna: Adam Odelfelt – Sommarregn

Låtskrivaren och producenten Adam … Läs mer om Lyssna: Adam Odelfelt – Sommarregn

Filmrecension: From The World Of John Wick: Ballerina

From The World Of John Wick: … Läs mer om Filmrecension: From The World Of John Wick: Ballerina

Recension av tv-serie: Saknad, aldrig glömd 6 – är en av de bästa kriminalserierna som finns att se just nu

Foto Sam Taylor Saknad, aldrig glömd … Läs mer om Recension av tv-serie: Saknad, aldrig glömd 6 – är en av de bästa kriminalserierna som finns att se just nu

Mycket respekterade jazzmusiker hade behövt fler minnesvärda melodier – HELLO med Göran Strandberg trio

Göran Strandberg … Läs mer om Mycket respekterade jazzmusiker hade behövt fler minnesvärda melodier – HELLO med Göran Strandberg trio

Filmrecension: Efter sagolandet – en minnenas kavalkad som sätter igång många tankar och känslor

https://kulturbloggen.com/wp-content/uplo … Läs mer om Filmrecension: Efter sagolandet – en minnenas kavalkad som sätter igång många tankar och känslor

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Hos sajten Casinodealen hittar ni alla svenska casinobonusar som nya spelare kan ta del av.
Engelska casinon
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2025 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in