• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Bokrecension

Carolina Gynnings debutroman Laura – Flickan från havet, som ljudbok, recensionen

26 maj, 2011 by Redaktionen

Vem visste att Carolina Gynning kunde skriva? Hennes debutroman Laura – Flickan från havet blev utgiven den 4e maj. Boken finns dessutom som ljudbok där Carolina själv är uppläsaren.

Laura – Flickan från havet handlar om enäggstvillingarna Laura och Vanessa. De är mycket olika. Laura är tillbakadragen och jobbar som guide på Moderna Museet, medan Vanessa är den utåtriktade, sexiga tvillingen som är chef över Sveriges mest framgångsrika skvallertidning. På utsidan verkar Vanessa helt perfekt, om man bortser från hennes själviska attityd. Laura har alltid varit avundsjuk på sin syster. Men det finns någonting om Vanessa som inte Laura vet om, någonting mörkt och farligt.

Familjen åker till Thailand för att fira pappans 60-årsdag i 2004. Föräldrarna omkommer i tsunamin och Vanessa är försvunnen, troligen död. Laura är ensam och traumatiserad.

Laura tar över sin systers liv när hon kommer tillbaks till Sverige. Laura kan äntligen bli den lyckade affärskvinnan det alltid var menat att hon skulle bli. Hon spelar sin syster så bra att det nästan är felfritt, men folk märker fortfarande att någonting har hänt med Vanessa sedan tsunamikatastrofen. Men när Laura upptäcker hennes systers dolda liv som hallick är det för sent att göra någonting annat än att fortsätta.

Jag skulle säga att boken är skriven på ett väldigt rått språk. Den är väldigt detaljrik. Ingenting censureras, speciellt inte det våldsamma sexet. Grovt språk och könsord används ofta.

Som ljudbok blir det här ibland svårt att lyssna på, men det känns nästan som om det är det som är meningen.

Boken börjar som vilken tjejbok som helst med killproblem och huvudpersonen har svårt att synas, men den förvandlas snabbt till någonting mycket djupare när Vanessa och hennes kompis Charlotta lockas in i prostitutionlivet i London.

Frågan på allas läppar är går det verkligen att lyssna på Carolinas röst i en ljudbok? Svaret är ja, det går faktiskt förvånansvärt bra. Det är lite ovanligt att höra en ljudboksuppläsare prata på skånska men man märker knappt av det när man väl kommer in i berättelsen. Dock förstärker Carolina Gynnings röst tonårstjej-känslan i hela berättelsen.

Laura – Flickan från havet är första delen i vad som planeras bli en hel serie om tvillingsystrarna Laura och Vanessa.

Laura : flickan från havet
Författare: Carolina Gynning
ISBN10: 918660306X
ISBN13: 9789186603069

Läs även andra bloggares åsikter om Carolina Gylling, recension, bokrecension, ljudbok

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst Taggad som: Bokrecension, Carolina Gylling, ljudbok, Recension

Evig Eld av Jonas Moström

26 maj, 2011 by Redaktionen

Det här var första gången jag läst en bok av Jonas Moström och jag måste säga att jag är positivt överraskad. Det är alltid kul att upptäcka en ny författare. Även om författaren som sådan kanske inte är ”ny”, det vill säga en debutant. Jonas Moström debuterade 2004 har Evig Eld är den sjätte i raden inom samma serie. Nackdelen med att hoppa in i en serie som jag nu gjorde är att man känner sig lite utanför. Precis som när man är den som är ny i en klass eller annan typ av grupp med människor som redan känner varandra. Det krävs lite extra för att man ska känna sig som ”en i gänget”. Precis så kände jag i början av Evig Eld- det krävdes lite extra koncentration eftersom det här handlade om etablerade karaktärer och det refererades ofta tillbaka till tidigare händelser som hänt vid ett tidigare skede (det vill säga i en tidigare bok). Men efter några kapitel började jag känna mig hemma och började lära mig karaktärernas namn. Något som jag alltid har svårt för, speciellt i svenska romaner av någon anledning.

Evig Eld handlar dels om poliserna Johan, Sofia och de övriga kriminalarna i Sundsvall samt läkaren Erik Jensen som jag antar också är en av de återkommande karaktärerna. Dr Erik blir vittne till en dödskjutning av en läkarkollega och en mordutredning startas. Förutom karaktärernas personliga problem så får vi följa med mordutredningen som blir mer komplicerad för varje sida man vänder. Är det otrohetsaffärer som är motivet bakom mordet eller är det de skumma affärerna med utgången medicin som spökar? Och vad har detta med branden i Sundsvall 1888? Insprängt bland de övriga kapitlen får vi nämligen följa bröderna Anton och Yngve som levde i slutet av 1800-talet. Det är mycket som pågår i denna berättelse. Men i enkla drag så kan man säga att det är en klassisk ”vem-är-mördaren-deckare”.

En av mina största svårigheter när jag läser antingen nya författare eller nya böcker med för mig okända karaktärer, är just namn. Att komma ihåg vem som var vem kan ibland vara en ren pest för mig. Läser jag en ny bok av en författare jag är välbekant med går det bättre eftersom jag oftast känner igen deras stil. Just namnen var svårt i denna bok för det är så många olika karaktärer. Dessutom märks det väldigt väl att mycket har utspelats i de tidigare böckerna och att de hänger samman. Det blev därmed en massa sidospår att hålla reda på; en sjuksköterskas död (som Erik hade haft en affär med) eller Eriks frus snedsprång, eller polisen Johans alla kvinnoaffärer.

Jag vill rekommendera Evig Eld eftersom det är en perfekt sommardeckare (även om den kanske inte utspelar sig på sommaren). Den är spännande och även om den är lite segstartad så jämnar det ut sig efter några kapitel. Den innehåller dessutom en hel del vändningar i handlingen och det är inte helt lätt att lista ut vad som ska hända härnäst. Tycker du om Camilla Läckberg så är jag säker på att du även skulle gilla Jonas Moströms böcker. Jag tror att jag ska kolla in de fem tidigare böckerna som Jonas Moström gett ut. Så jag vet vad jag ska läsa i sommar.

Originaltitel: Evig Eld
Författare: Jonas Moström
Förlag: Lind & Co
ISBN: 978-91-7461-034-5

Läs även andra bloggares åsikter om Jonas Moström, deckare, recension, bokrecension

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension Taggad som: Bokrecension, Deckare, Jonas Moström, Recension

Hanging Hill av Mo Hayder

24 maj, 2011 by Rosemari Södergren

Mo Hayder är inte så känd bland svenska bokslukare. Varför vet jag inte riktigt, möjligtvis så har hon inte fått den marknadsföringen som hon förtjänar av de svenska bokförlagen. Hennes senaste 5 har inte heller översatts till svenska. Det är givetvis mer än synd eftersom hennes böcker är otroliga nagelbitare. Men möjligtvis är det som kan vara hennes akilleshäl. Hennes storhet ligger i att skriva om nästan outhärdliga brott, situationer som gräver sig djupt in i hjärtat och omöjligen lämnar läsaren oberörd. Hennes berättelser är nakna, sårbara och ack så brutala. Det går inte att lita på att det blir en trevlig utgång i hennes böcker.

Har du inte lust att läsa någon av hennes böcker på engelska så rekommenderar jag Tokyo eftersom det är en av de absolut bästa böcker jag läst någonsin. Den har samma lömska ondska i sig men utan att vara rent hjärtskärande. Den är spännande och helt omöjlig att lägga ifrån sig när man väl har börjat läsa.

Men nu var det Hanging Hill jag skulle skriva om, inte sant? Hanging Hill kom ut den 15 april i år och är en fristående berättelse. De tre böckerna som utkom innan var i The walking man serien som handlar om kommissarie Jack Caffery (som är huvudperson i både Fågelmannen och Trädens tystnad). Hanging Hill handlar om två systrar; Sally och Zoë. Sally är den nyskilda, ensamstående mamman som kämpar för att få sin ekonomi att gå ihop. Zoë är den rebelliska systern som envist försöker klara sig ensam utan att binda några emotionella band till andra människor. Hon jobbar som polis medan hennes syster Sally arbetar som städerska. Zoë och Sally har ingen kontakt med varandra trots att de båda lever i Bath, England. En tragisk händelse i deras barndom gjorde att föräldrarna skickade iväg Zoë till internatskola medan de behöll den yngre Sally hemma hos sig.
En vän till Sallys dotter Millie mördas och våldtas och plötsligt så korsas systrarnas väg igen. Mordet är bara början till händelser som ingen kunde förbereda sig för och både Sally och Zoë pressas långt över gränsen. När Sallys dotter Millie avslöjar att hon är skyldig en känd droglangare flera tusen pund för ett lån till en skolresa är det bara starten på mardrömmen.

Som vanligt har Mo Hayder skrivit en bok som är fullkomligt briljant. Trots att den har passager som är magstarka så går den inte över gränsen till att bli smaklös och bara ett frosseri i våld och äckel. Något som är mycket svårt. Handlingen är otroligt spännande och jag läste ut denna bok på 425 sidor på tre dagar. Hade den varit på svenska hade det nog bara tagit en dag. Man bara måste veta vad som händer härnäst. Jag nästan stressade mig igenom kapitel för att se vad som komma skall. Det finns inget jag kan klaga på förutom en sak- slutet. Jag vill inte förstöra något för er eftersom det är en läsupplevelse från pärm till pärm. Men det är ett hängande slut och det lämnar vissa frågetecken. Jag vet inte om det kommer en uppföljare till denna men det lämnas så pass öppet att det inte är en omöjlighet. Den enda riktiga nackdelen är att nu måste jag vänta i minst ett år innan en ny bok av Mo kommer ut.

Hanging Hill
Originaltitel: Hanging Hill
Författare: Mo Hayder
Översättare: –
Förlag: Bantam Press
ISBN: 9780593063835

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension

De icke synliga av Fredrik Härén, bokrecension

23 maj, 2011 by Redaktionen

Då och då så stöter jag på böcker jag tyvärr inte kan med. ”Vi är inte på samma våglängd.” ”Våra personligheter går inte ihop.” ”Sorry, det är inte du- det är jag.” Ni känner till alla klyschor.

Fredrik Häréns De icke synliga känns mer som en predikan över hur vi ska leva våra liv. Det gamla vanliga; människan är dum och korkad som inte kan behålla hemligheter eller göra vettiga beslut i livet. Som kontrast till detta finns ”de icke synliga” som är kritvita, osynliga människor som lever mitt ibland oss. Dessa ”icke synliga” är mycket visare, vackrare, klokare och helt enkelt bättre än vad vi vanliga ”synliga” någonsin kan bli. Jag ska försöka hålla en så neutral ton jag kan mot denna bok men dessvärre är det svårt. Vi kom helt enkelt inte alls överens. Men det behöver inte betyda att det inte finns människor därute som tycker att detta är en mycket bra berättad historia och inte ser det som bortkastad tid.

De icke synliga handlar om Alex, en journalist student som snubblar över hemligheten med de icke synliga när hon skriver på ett specialprojekt om barns låtsaskompisar. Berättelsen börjar då Alex är intagen på ett mentalsjukhus. Sen får vi hoppa tillbaks 6 månader i tiden för att följa händelserna som lett fram till detta. Förutom en massa information om de icke synligas levnadssätt och seder så blir det en jakt för att förhindra att hemligheten om de icke synliga ska bli allmänt känt. För ja, de icke synligas existens är en väldigt stor hemlighet och det är bara en liten grupp människor som vet om deras existens. Det är själva ramberättelsen men alltför mycket handlar om hur bra de icke synliga är. Hur smarta de är som odlar (osynlig) bambu istället för bomull (som vi människor gör) eftersom det ger både byggmaterial till hus, mat och fiber till kläder. Eller att de inte blir sjuka och kan hela sig själva eftersom de ”lärt” sig det.

Av texten på baksidan så har jag förstått att författaren lever nere i Singapore och Stockholm. Det är omöjligt att inte se de österländska influenserna i boken, speciellt i hur de icke synliga lever. Men, jag är ingen expert på detta men det hela känns som en sorts zen livsstil. I mina öron blir dessvärre det hela lite väl pompöst. Att det dessutom är ett citat innan varje kapitel känns lite överambitiöst. Vanligtvis kommer citaten, som ska säga något om boken som helhet, alldeles i början och de sätter en viss ton. Här var det citat från alla möjliga och det var vitt spridda. En litteraturlektor berättade en gång att just de här citaten alltid gav en vink om boken och att man speciellt skulle tänka efter mer än en gång om citatet kom från Jonathan Swift (ni vet, Gullivers resor?). Swift är känd för sin ironi och sarkasm och ett citat från hans verk kan antyda att verket som sådant är mycket ironiskt även om det är svårt att uppfatta det.

Nu är det kanske jag som låter lite pompös och uppblåst men då bjuder jag på det. Men jag säger såhär; tycker ni om böcker som är lite åt det spiritualistiska och andliga hållet så kommer nog denna passa er. För även om jag inte kom överens med denna bok så betyder det varken att den var dåligt skriven. Faktum är att kanske just du kommer att tycka att det är väldens bästa bok.

De osynliga
Författare: Fredrik Härén

Utgiven: 201104

ISBN10: 9186719106
ISBN13: 9789186719104

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension

Bodil Jönsson: När horisonten flyttar sig – avslöjar samhällets åldersdiskriminering

12 maj, 2011 by Rosemari Södergren

Människor lever längre i dagens värld, fler blir äldre och fler är också piggare än vad äldre var förr. Det finns medicin mot smärtor, glasögon och operationer för synen och bättre hörapparater. Det gör att fler människor som blir äldre också är alerta nog för att kunna ta tillvara på åren. Tyvärr tas inte detta tillvara på av samhället.
Bodil Jönsson, som skrev den kultförklarade boken om ”Tio tankar om tiden” har analyserat ett ständigt aktuellt ämne som dock sällan skrivs om: ålderdomen. Hennes bok ”När horisonten flyttar sig” vänder upp och ner på en hel del fördomar. Det som slår mig med kraft när jag läser den är hur stenhårt grepp åldersdiskrimineringen tagit över värderingarna i det svenska samhället.

Som ett exempel: Lagar gör att den som väl blivit pensionerad inte får arbeta mer eller i varje fall är denna möjlighet starkt begränsad.
Samhället är också så enögt fokuserad på att vi ska vara unga, friska, starka, välavlönade och snygga – för att räknas som fullgoda medborgare. Alla andra är misslyckade. Svenska medier kör stenhårt den inställningen: bara unga och vackra människor ska synas.

När en människa som fyllt 55 år söker jobb kan han/hon räkna med att bli bortsorterad direkt av rekryteringsföretagen. Vilket borde vara möjligt att föra åtal om via diskrimineringsombudsmannen. När har ett åtal väckts för att någon av alla över 50 sorterats bort i en tillsättning av ett jobb?

Bodil Jönsson visar hur mycket piggare en 65-åring idag är än i tidigare generationer. Men arbetslivet är så fantasilöst konstruerat. I princip skulle alla kunna jobba lite, också den som är sjuk. Det är sällan en människa är så sjuk att han/hon inte kan jobba en enda timme under en månad. Men det finns inga öppningar för att människor kan jobba mer resultatinriktat istället för så närvaroinriktat. Som arbetslivet är idag är det i många fall viktigare att vara på arbetsplatsen än vad som utförs.

Bodil Jönsson formulerar det så väl: … ålderssegregationen är påtaglig, att samhället har ett ohållbart och skadligt förhållningssätt till äldre och att det finns många spontant negativa associationer till åldrande.

Att bli äldre betyder ofta att få fler erfarenheter, att förmågan att dra slutsatser och sätta samman olika kunskap ökar. Det är en förmåga som borde tas till vara på i samhället. Äldre människor kan bli en enorm resurs istället för att de ställs åt sidan. En människa som inte aktiveras, inte efterfrågas tappar snart gnistan. Fast samhället i allra högsta grad behöver människor med förmåga till eftertänksamhet.

Det mesta idag i samhället signalerar ett otåligt ännu-snabbare-och-billigare budskap. Bodil Jönsson påpekar:
Själv tänker jag att det kan vara befogat att slita sig trött om det ger ett gott resultat, men att det är alldeles meningslöst att jobba som en liten gnu om resultatet blir sämra än vad det hade blivit om man hade tagit det lugnare.

Bodil Jönsson tar upp en massa aspekter och boken är välskriven och rolig, med tänkvärda illustrationer av bland annat Jan Stenmark, Robert Nyberg och Elisabeth Ohlsson Wallin.

Att åldras är något ingen vill tänka på. Ändå är det något vi alla gör, om vi inte dör knall och fall som unga. Vi borde, som Bodil Jönsson, prata mycket mer om detta. Så att vi lär oss att åldras på ett bra sätt.

Hon skriver:

… Det handlar då inte bara om att ta hänsyn till att äldre människor kanske inte springer lika fort som yngre eller lyfter lika tungt – det var länge sedan den fysiska styrkan var utslagsgivande. I stället handlar det om hur samtiden skall kunna dra nytta av all den betänkta erfarenhet som äldre människor har, all del prestigelöshet som många av oss får när vi varit med om tillräckligt mycket och all den tillit som en del äldre kan väcka hos omvärlden.
Om igen: detta handlar i sin kärna inte främst om pengar eller omfördelning av resurser – det handlar om behovet av förändrade tankesystem, helt enkelt om nya sätt att förhålla sig till ålder och åldrande.

Jo, det finns förstås en invändning mot Bodil jönssons bok om åldrandet, att en del del grupper har så fysiskt hårt arbete att deras kroppas slits ut tidigare. Hon påpekar dock att hennes bok inte tar upp frågor som har med klass att göra och den tar inte upp skillnader mellan män och kvinnor när det gäller åldrande.
Det gör inte boken mindre viktig. Ingen kan ta upp precis allt och det tar Bodil Jönsson tar upp är jätteviktigt, både för samhället och för var och en av oss. De flesta kommer att bli gamla och det är inte bra för samhället att sortera bort oss så fort vi kommer upp i övre medelåldern.

Hon har en blogg – I en nygammal tid – där hon bloggar kring frågor som tas upp i boken.

Läs även andra bloggares åsikter om Bodil Jönsson, åldersdiskriminering, recension, bokrecension

Titel: När horisonten flyttar sig : att bli gammal i en ny tid
Författare: Bodil Jönsson
ISBN: 9789173373111
Förlag: Brombergs

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst Taggad som: Åldersdiskriminering, Bodil Jönsson, Bokrecension, Recension

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 181
  • Sida 182
  • Sida 183
  • Sida 184
  • Sida 185
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 202
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Teaterkritik: Antikrist – ger nog ingenting för den som inte sett filmen

Antikrist Av Lars von … Läs mer om Teaterkritik: Antikrist – ger nog ingenting för den som inte sett filmen

In i mörkret av Elin Olausson — höstmys

Titel: In i mörkret Författare: Elin … Läs mer om In i mörkret av Elin Olausson — höstmys

Filmrecension: Bäst i världen – rolig dokumentär om några goa gubbar

Bäst i världen Betyg 3 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Bäst i världen – rolig dokumentär om några goa gubbar

Filmrecension: Heart of the Beast – en film för alla hundälskare

Heart of the Beast Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Heart of the Beast – en film för alla hundälskare

Sammanhållen, sofistikerad och sparsmakad sångfest – Reaching For The Moon med Elina Duni& Rob Luft

Elina Duni/ Rob Luft Reaching For The … Läs mer om Sammanhållen, sofistikerad och sparsmakad sångfest – Reaching For The Moon med Elina Duni& Rob Luft

Teaterkritik: Avgrunden – svårt att lämna föreställningen oberörd

Avgrunden Författare Davide … Läs mer om Teaterkritik: Avgrunden – svårt att lämna föreställningen oberörd

Teaterkritik: Spår på Playhouse Teater – imponerande och tankeväckande

Ester Claesson, Oliver Hagenfeldt-Eek … Läs mer om Teaterkritik: Spår på Playhouse Teater – imponerande och tankeväckande

Filmrecension: Pressure

Pressure Betyg 3 Svensk biopremiär 18 … Läs mer om Filmrecension: Pressure

Filosoferande bard från Island imponerar – Svavar Knutur i Sjömanssalen i Göteborg

20/9 2026 Sjömanssalen på Första … Läs mer om Filosoferande bard från Island imponerar – Svavar Knutur i Sjömanssalen i Göteborg

Filmrecension: Första blatten på månen – öppet och ärligt och nära

Första blatten på månen Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Första blatten på månen – öppet och ärligt och nära

Filmrecension: Resan till Piemonte – engagerande, berörande och hjärtevarm

Resan till Piemonte Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Resan till Piemonte – engagerande, berörande och hjärtevarm

Filmrecension: Nipster – trovärdig stark berättelse

Nipster Betyg 4 Svensk biopremiär 23 … Läs mer om Filmrecension: Nipster – trovärdig stark berättelse

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in