Då och då så stöter jag på böcker jag tyvärr inte kan med. ”Vi är inte på samma våglängd.” ”Våra personligheter går inte ihop.” ”Sorry, det är inte du- det är jag.” Ni känner till alla klyschor.
Fredrik Häréns De icke synliga känns mer som en predikan över hur vi ska leva våra liv. Det gamla vanliga; människan är dum och korkad som inte kan behålla hemligheter eller göra vettiga beslut i livet. Som kontrast till detta finns ”de icke synliga” som är kritvita, osynliga människor som lever mitt ibland oss. Dessa ”icke synliga” är mycket visare, vackrare, klokare och helt enkelt bättre än vad vi vanliga ”synliga” någonsin kan bli. Jag ska försöka hålla en så neutral ton jag kan mot denna bok men dessvärre är det svårt. Vi kom helt enkelt inte alls överens. Men det behöver inte betyda att det inte finns människor därute som tycker att detta är en mycket bra berättad historia och inte ser det som bortkastad tid.
De icke synliga handlar om Alex, en journalist student som snubblar över hemligheten med de icke synliga när hon skriver på ett specialprojekt om barns låtsaskompisar. Berättelsen börjar då Alex är intagen på ett mentalsjukhus. Sen får vi hoppa tillbaks 6 månader i tiden för att följa händelserna som lett fram till detta. Förutom en massa information om de icke synligas levnadssätt och seder så blir det en jakt för att förhindra att hemligheten om de icke synliga ska bli allmänt känt. För ja, de icke synligas existens är en väldigt stor hemlighet och det är bara en liten grupp människor som vet om deras existens. Det är själva ramberättelsen men alltför mycket handlar om hur bra de icke synliga är. Hur smarta de är som odlar (osynlig) bambu istället för bomull (som vi människor gör) eftersom det ger både byggmaterial till hus, mat och fiber till kläder. Eller att de inte blir sjuka och kan hela sig själva eftersom de ”lärt” sig det.
Av texten på baksidan så har jag förstått att författaren lever nere i Singapore och Stockholm. Det är omöjligt att inte se de österländska influenserna i boken, speciellt i hur de icke synliga lever. Men, jag är ingen expert på detta men det hela känns som en sorts zen livsstil. I mina öron blir dessvärre det hela lite väl pompöst. Att det dessutom är ett citat innan varje kapitel känns lite överambitiöst. Vanligtvis kommer citaten, som ska säga något om boken som helhet, alldeles i början och de sätter en viss ton. Här var det citat från alla möjliga och det var vitt spridda. En litteraturlektor berättade en gång att just de här citaten alltid gav en vink om boken och att man speciellt skulle tänka efter mer än en gång om citatet kom från Jonathan Swift (ni vet, Gullivers resor?). Swift är känd för sin ironi och sarkasm och ett citat från hans verk kan antyda att verket som sådant är mycket ironiskt även om det är svårt att uppfatta det.
Nu är det kanske jag som låter lite pompös och uppblåst men då bjuder jag på det. Men jag säger såhär; tycker ni om böcker som är lite åt det spiritualistiska och andliga hållet så kommer nog denna passa er. För även om jag inte kom överens med denna bok så betyder det varken att den var dåligt skriven. Faktum är att kanske just du kommer att tycka att det är väldens bästa bok.
De osynliga
Författare: Fredrik Härén
Utgiven: 201104
ISBN10: 9186719106
ISBN13: 9789186719104