Bokrecension

Titel: Femtio nyanser av honom
Författare: E L James
Översättare: Jimmy Hofsö
Förlag: Norstedts
Utgiven: 201209
ISBN: 9789113047287

”Romantik, sex och mörka hemligheter” – så beskrivs den på reklamaffischerna, boken som sålde flera miljoner exemplar innan den ens hade funnits ute i två månader.

Jag tillhör den skara som varken köper böcker på topplistan eller övertygas av de hyllade böckerna som programledarna på Nyhetsmorgon plockar fram. Böcker jag prefererar och värderar högt är de av vår tids största, klassiska romanförfattare och jag har svårt att ge andra böcker en chans.

Men mitt intresse för den litterära världen och dess utveckling fick mig att ge med mig; jag behövde få veta hur och varför Femtio nyanser av honom slagit ned som en bomb och varför varannan kvinna sitter på den hemma.

Redan på första sidan hyser jag en frustration över boken som sådan. Jag förfäras av det simpla och ogenomtänkta språket och känner en slags irritation inför författaren, som går under pseudonymen E.L James. Ganska snabbt slungas jag tillbaka till mina tonår och de usla tjejnoveller jag kom över ibland.

Vi får möta Anastasia Steele, en något tillbakadragen collegestudent som i en väns ställe tvingas genomföra en intervju av en några år äldre, attraktiv och rik affärsman med en synnerligen egenartad personlighet. Anastasia blir genast betagen av mannen, Mr Grey, och förmår inte bete sig ordentligt. Under hela intervjun fascineras hon av honom alltmer samtidigt som hon skräms av hans ibland kyliga och högdragna ton. Slutligen önskar Anastasia ingenting annat än att undfly den absurda situationen.

Dagarna passerar utan att Anastasia kan skingra tankarna från den gåtfulle Mr Grey, när han plötsligt dyker upp i butiken hon extrajobbar i. Han handlar verktyg och redskap som genast avslöjar vem han är och vad han sysslar med, vilket självklart gör att den oansenliga spänningen som fanns, snabbt avtar. Det hela leder till att de två ses över en kopp kaffe, och Mr Grey uppvisar än en gång en märklig, men artig manér. Ju längre in i konversationen de kommer, desto mer börjar naiva och oskuldsfulla Ana känna för den spännande Mr Grey. Han varnar henne dock för att inte komma honom för nära, att hon gör sig bäst i att avstå från honom – något som inte bekommer henne avsevärt, utan snarare gör henne mer intresserad. Vilken överraskning.

I det här skedet har jag redan bestämt mig för vad jag anser om boken och jag har svårt att lägga min irritation över både innehållet och språket åt sidan. Flera gånger vill jag slå igen den för att aldrig återuppta den – men jag antar att James syfte bland aannat var att få läsaren att dras längre och längre in för att få reda på vad det är som har format Mr Grey som människa, och det måste jag säga att hon lyckas med. Det går inte riktigt att sluta läsa den av den enda anledningen att man så gärna vill veta vem Christian, som han i själva verket heter, är och varför han är som han är – en typisk tjejgrej att vilja analysera och gräva i, antar jag.

Hela resten av boken handlar i princip bara om sadistiskt sex och hur Ana förs in i en värld hon inte visste fanns – en värld hon anpassar sig till av kärleken hon känner, samtidigt som hon längtar efter romantik och värme. Romantik skulle jag dock inte påstå att det finns mycket av – snarare erotisk uppvaktning. Sexscenerna är väldigt oskylda och E.L James drar sig inte för att utesluta de mest intima av detaljer. Efter ett tag blir det bara uttjatat och enformigt och det är dessutom lite underligt att de mörka hemligheter det pratas så mycket om, inte är något annat än en högst sagt annorlunda syn på sex. Det är ingenting man inte redan visste existerade eller har blivit allt vanligare. De där femtio nyanserna det talas om såg jag inte skymten av. Jag skulle mer än gärna vilja placera den här boken i facket ”kiosklitteratur”.

Text: Maria Fehrman