• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Scen

Möte med Jakob Ekvall, regissören till Virgo

16 oktober, 2024 by Rosemari Södergren

Regissör och skådespelare från punkskräckfilmen Virgo

Virgo är en intelligent skräck/thriller i en punkig miljö. Dessutom skapad av en debuterande långfilmsregissör som jag tror vi kommer att få se många bra filmer av framöver. Och som lyckats genomföra filmprojektet nästan helt utan finansiering av filmbolag. Filmen har svensk biopremiär 18 oktober 2024. Kulturbloggen fick göra en intervju med Jakob Ekvall, filmens regissör.

Hur kom du på idén till Virgo?
– För sju år sen var jag och mitt band Young Mountain på turné i östra Europa och hamnade i ett stort, förfallet radhus mitt ute i ingenstans. Det var ”en kompis kompis” till arrangören som bodde där, tydligen. Det var ett kollektiv som bodde där, men det var ingen i kollektivet som registrerade att vi ens var där. Vår sovplats var ett rum fullt med bråte, en deformerad gosedjur-älg och madrasser som inte lämnade mycket till fantasin. Allt i huset hade ett tjockt lager damm över sig och vi lämnade inte våra stackars sovsäckar om vi inte behövde.
Mitt i natten skulle jag upp och kissa, med i mörkret kunde jag höra rörelser. Jag var genuint rädd och letade mig tillbaka till min sovsäck.
Den natten slogs jag av en idé – Att vi hamnat hemma hos ett kannibal-kollektiv som mitt i natten skulle överraska oss och äta upp oss i våra sovsäckar. Detta var fröet som flera år senare blev Virgo, som är ganska annorlunda.

Hur har du jobbat med manus?
– Filmen skrevs under pandemin våren 2021. Jag hade en vag idé som varit med mig under en lång tid, och med all covid-dötid hade jag äntligen tid att få ner den på papper. Första utkastet skrevs snabbt, på en månad. Jag satte som mål att skriva 30 sidor i veckan och sen ge mig en sista vecka att finjustera och putsa (då manuset var 90 sidor). Det var en otrolig period i mitt liv, trots den bisarra tiden i världen. Jag satt åtta timmar om dagen och skrev och sen sov jag och gick många och långa promenader. Manuset formades utifrån magkänsla, då jag egentligen inte visste hur man sätter ihop ett manus. Under klippningen av filmen har jag studerat manus i två år, så nu har jag verktyg jag helt saknade när jag skrev Virgo. Virgo var 100% magkänsla och lust, på gott och ont.

Jakob Ekvall

Hur har du lyckats få finansiering?
– Vi har inte lyckats få finansiering. Det var ett val som gjordes tidigt att helt strunta i det. Att söka pengar är extremt tidskrävande och för en långfilm kan det ta ett halvår, utan någon som helst garanti att du faktiskt får pengar. Istället lades halvåret på förproduktion, casting och att skriva manuset, för någonstans visste jag att en film som Virgo aldrig skulle få traditionell finansiering. Den var för märklig.
Filmen är helt självfinansierad, med undantag från två mindre kulturstöd från Göteborgs Stad, KulturUngdom och Prono. Pengarna kom från mitt tidigare jobb som truckförare i ett fryslager på -24 grader!

Det är mycket punk i filmen: berätta om din bakgrund i punken: musik, video med mera.
Hur valde du musiken till filmen?

– I femtonårsåldern började jag spela trummor tack vare Guitar Hero och har spelat i band ända sen dess, och gör fortfarande. Jag och mina vänner har gjort mycket av det ”The Raspberries” gör i filmen, fast inte riktigt lika dramatiskt. Vi har spelat mitt ute i ingenstans inför enstaka i publiken, sovit många, många nätter i vår van, vaknat mitt i natten av raggarbilar som cirkulerar runt vår bil, sovit hemma hos märkliga personer vi aldrig träffat tidigare, m.m.
Vi har rört oss mellan flera genrer, men vår ”bas” har varit i punk/hardcore-scenen. Det är en värld jag är väldigt bekant och kär i, som dessutom känns perfekt för en skräckfilm.
När det kom till hur ”The Raspberries” skulle låta var subgenren Riot grrrl inom punk självklar. Riot grrrl matchade historien, karaktärerna och tematiken.

I inledningen, före själva handlingen, ser vi flera olika klassiska Tarotkort. Egentligen är det inte med någon Tarot i filmen, mer än att på Avas bord syns några slags kort, men inte de traditionella Tarotkorten. Jag är osäker på om det är en annan Tarotlek eller mer orakelkort?
Varför valde du bilder på Tarotkort i inledningen? Betyder de skräck för dig? Det finns ju många som använder Tarot för healing och personlig utveckling och för råd och inte alls för att sia om framtid.

– Tarotkorten är viktiga för filmen, även om de inte får så mycket skärmtid. Jag ser Ava som självutnämnd spådam, som studerat astrologi och det ockulta. En person som har full tro i korten och som en natt siar att hon kommer ”träffa en grupp människor som kommer förändra hennes tillvaro”.
Att Ava var på bandets spelning och soundcheck var ingen slump!
När jag skrev filmen så parade jag ihop varje karaktär med ett tarotkort och stjärntecken, för att hjälpa mig hitta deras personlighet och karaktär, samt hitta karaktärer som känns distinkta och som ”krockar” med varandra. Om man tittar noga så paras korten i inledning ihop med skådespelarna/karaktärerna de ska representera.
Tarotkorten hemma hos Ava är traditionella Tarotkort, fast tolkade av en spansk konstnär som även gjorde filmens gamla poster, Rodrigo Almanegra.

Sols kompis, funderar jag på, vad han betyder i filmen.
– ”Sols kompis” (som han heter i eftertexten) är ett sorts kaos-element som sätter igång kvällen och ritualen tidigare än vad som var tänkt. Han är ”de ondas” motsvarighet av Beatrice. Han är känslosam och impulsiv och tänker inte steget längre fram. Beatrice blir den som får hämnas att han kastade en flaska mot Siri, genom att själv smälla en flaska i hans huvud. En flaska för en flaska.
Som karaktär dyker han upp långt tidigare i filmen, som ett dåligt omen som förföljer bandet.

Virgo är en slags skräckfilm eller thriller som jag kallar intelligent, för det är människor som ligger bakom alla onda fenomen. Tänkte du på så vis också?
– Tack, ”intelligent” är en stor komplimang! Ja, det var ett medvetet val att allt filmens driv, gott eller ont, kommer från karaktärerna. Det finns ett övernaturligt element, men makten ligger alltid i människornas händer. Hade man tagit bort det övernaturliga hade filmen fortfarande ”fungerat”, fast med mindre krydda.

Vad har du för planer framöver, som du kan avslöja?
– Högst upp på listan är att vila. Gå promenader med min partner och vår hund Yuma. När energin är tillbaka har jag flera idéer jag velat utveckla. En TV-serie och en långfilm. Långfilmen är en blandning av äventyr och science fiction, som handlar om sorghantering och om vår överstimulerade samtid. En blandning av Oändliga historien och The Matrix, på ett mystiskt behandlingshem.

Här kan du läsa Kulturbloggens recension av Virgo

Arkiverad under: Film, Intervju, Scen, Toppnytt Taggad som: Intervju, Slkräckfilm, Virgo

Filmrecension: A Different Man – Sebastian Stan imponerar, igen

16 oktober, 2024 by Rosemari Södergren

A Different Man
Betyg 3
Svensk biopremiär 18 oktober 2024
Regi Aaron Schimberg
I rollerna Sebastian Stan, Renate Reinsve, Adam Pearson

Sebastian Stan imponerar. Igen. Han hyllas för sin roll som den unge Donald Trump i Ali Abbasis film The Apprentice. Nu presterar han åter på toppnivå i A Different Man. En film som vrider och vänder på tankar kring vad utseendet och skönhet betyder hur vi blir bemötta.

Sebastian Stan spelar Edward som är skådespelare och han har drabbats en cancersjukdom i huden som förvrängt hans ansikte. Överallt han vistas märker han att människor reagerar, en del tittar bort, andra tittar fascinerade eller skrämda, en del anstränger för att låtsas att de inte ser hans förvrängda ansikte. Det är ganska självklart att han inte får några stora stjärnroller som skådespelare med det ansiktet. Han spelar mest i en slags filmer som visas på företag där människor ska lära sig att bemöta kollegor med sjukdomar respektfullt.

Ungefär samtidigt som han av läkare blir erbjuden en behandling som eventuellt kan återställa hans ansikte till hur det var innan sjukdomen bröt ut flyttar en spännande kvinna med ambitioner att bli dramatiker in i grannlägenheten. Denna kvinna, Ingrid (spelas av Renate Reinsve), är en trevlig och positiv kvinna och hon blir vän med Edward. Det finns någon slags romans i luften mellan de två. Men Edward är väldigt försiktig, han vet hur skrämmande hans ansikte är, och när de nästan pussas drar sig Ingrid undan.

Händelsen med Ingrid är troligen den utlösande faktorn till att Edward tackar ja till behandlingen. När miraklet sker att hudtumörerna trillar bort och hans fina ansikte träder fram börjar hans nya liv. Det som förvånar mig där är att han inte låtsas om att han blivit botad utan dödförklarar Edward och startar ett nytt liv, en ny identitet under ett nytt namn, Guy.

Livet som Guy går väldigt bra i början. I alla fall blir han välavlönad och hyllad mäklare och har många vackra kvinnor som sängkamrater. Tills han en dag ser en mindre Off-Broadway-teater som söker skådespelare till föreställningen Edward av en ny dramatiker, Ingrid så klart. Guy/Edward upptäcker att teaterföreställningen delvis bygger på Ingrids möten med honom. Guy avslöjar inte vem han är utan söker rollen som Edward.

Jag tycker inte att en filmrecension ska avslöja alla vändningar i en film så jag säger inte mer om handlingen nu. Ett plus är att filmskaparen inte gjort en enkel film med tydligt tema. Utseendet spelar roll, absolut. Men filmskaparen pekar också på att vi själva genom att vara positiva kan förändra också sådant som skulle kunna vara negativt. Det går väl lite till överdrift, tycker jag. Det är som de massor av medium som erbjuder personlig utveckling och lovar att ”om du tänker positivt kan du bli både rik och vacker och framgångsrik och frisk”. Ett positivt självförtroende kan riva alla barriärer. Jag är dock tveksam till det.

För övrigt finns det ett spännande underliggande tema om vad dramatiker och författare skapar. Att skriva dramat Edward verkar ha varit ett sätt för Ingrid att bearbeta en skuld hon känner. Det verkar som att hon skadat sin självbild av den fina, godhjärtade kvinna hon tror sig vara genom att hon avvisat Edward, vilket hon sedan tar igen på ett rejält överdrivet sätt. Hon blir rent av en falsk och obehaglig personlighet, som mest av allt lurar sig själv.

Filmens största styrka bygger på enastående roller av två skådespelare: Sebastian Stan som Edward/Guy och Adam Pearson som Oswald. Adam Pearsons Oswald ger ett ansikte åt hur falsk en supertrevlig person kan vara och hur det supertrevliga kan vara rena bulldozern för att förstöra andras liv.

Filmen har flera nivåer, flera teman och den är delvis absurd och ibland jobbig att se. På ytan kan det låta som att filmen handlar om att det inte är utseendet som bestämmer hur vi blir bemötta, att det är vårt inre som avgör. Men det har vi nog alla upptäckt inte stämmer. De som strålar av trevlighet kan vara riktiga lurendrejare och ofta lurar de sig själva allra mest. Ett plus för filmen är att den spretar åt olika håll, att den både pekar på skönhetens roll och inte pekar på den. För verkligheten är mångsidig. En fascinerande film som ger mycket att tänka på och att prata om.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Filmkritik, Filmrecension, Sebastian Stan

Filmrecension: Tatami – en kvinnas kamp för frihet – spännande triller som synliggör diktaturens religiösa och politiska förtryck

15 oktober, 2024 by Ulf Olsson

Tatami – en kvinnas kamp för frihet
Betyg 4
Svensk biopremiär 18 oktober 2024
Regi Zar Amir Ebrahimi, Guy Nattiv
Huvudroller Arienne Mandi som Leila, Zar Amir Ebrahimi som Maryam

Filmens handling utspelar sig under ett världsmästerskap i judo där Leila är en av guldkandidaterna. Hon coachas av Maryam som själv har varit en framgångsrik mästare i judo men som en gång tvingades att avstå från en finalmatch med motiveringen en skada. In de inledande matcherna går det bra för Leila, hon vinner match efter match. När det går upp för det iranska judoförbundet att Leila kan få möta en judinna i en eventuell final kräver den iranska regimen att hon skall dra sig ur omgående. De föreslår att hon skall fejka en skada eller helt enkelt förlora nästa match. Leila vägrar och eftersom hon vinner match efter match kommer hon allt närmare en final vilket gör att regimens press ökar. Det visar sig att regimen har spioner i publiken som intensifierar hoten mot både Leila och Maryam allteftersom. Om hon inte gör som regimen vill kommer hon och även Maryam att dömas och straffas som statsförrädare. Regimen hotar dessutom såväl Leilas som Maryams familjer hemma i Iran. Hoten ökar efter varje vinstmatch och spänningen ökar scen för scen. I längden vågar inte tränaren Maryam stå emot regimens hot och försöker i stället övertyga Leila att hon måste lyda. Lyckas hon inte övertyga Leila kommer också hon att straffas. Leila kämpar ensam vidare för att försöka göra sig fri från det politiskt religiösa förtrycket. Skall hon våga stå på sig eller skall hon lyda och bli en bricka i regimens storpolitiska spel. Valet är nästa omöjligt. Är hennes egna, Maryams och familjernas frihet värd att offras för ett VM-guld.

Zar Amir Ebrahimi som är filmens regissör och som dessutom spelar Maryam flydde från sitt hemland Iran för ungefär 20 år sedan efter det att hon fått en fängelsedom som bland annat skulle innebära ett spöstraff. Filmen som är en spännande mikropolitisk triller med sport i fokus har alltså bäring på hennes egna upplevelser. Den synliggör diktaturens religiösa och politiska förtryck i all sin nakenhet. Hur förtrycket opererar på makronivå och hur förtrycket på mikronivå kryper in på bara huden på Leila, Maryam och familjerna. Det är en svart-vit lågbudgetfilm. Att den är i svartvit och inte i färg bidrar på något sätt till att synliggöra filmens stråk av mörk förtvivlan. De båda huvudrollsinnehavarnas prestationer är lysande.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Lars Winnerbäck, Amason, Markus Krunegård, Melissa Horn, Little Jinder med flera spelar på Brunnsgalan för att rädda anrika Teater Brunnsgatan Fyra i Stockholm den 4 november

15 oktober, 2024 by Redaktionen

Pressbild Martina Montelius, foto: Niklas Hellgren

Verksamheten på Teater Brunnsgatan Fyra i Stockholm är hotad. Lars Winnerbäck, Amason, Markus Krunegård, Melissa Horn, Little Jinder med flera spelar på Brunnsgalan för att rädda anrika Teater Brunnsgatan Fyra i Stockholm den 4 november 2024.

Ett pressmeddelande berättar:
Förklaringen står att finna i nästan fördubblad hyra i kombination med renoveringsarbeten och anslag som står stilla.
– Ovanpå detta hårdnar den ideologiska striden om kulturens form och existens. Vill vi ha fri scenkonst i Sverige? Vill vi bevara just Teater Brunnsgatan Fyra? I så fall måste vi göra det tillsammans, säger teaterns konstnärliga ledare Martina Montelius.
För att få teatern, som startades av Allan Edwall, på fötter igen arrangeras den 4 november Brunnsgalan där Amason är husband med gästartisterna Lars Winnerbäck, Markus Krunegård, Melissa Horn, Little Jinder, Ellen Krauss, Alba August, Hannes, Esther, Jaqe samt Annika Norlin & Jonas Teglund.

Pressbild Amason, foto: Julia Mård

Anrika Teater Brunnsgatan Fyra står inför stora utmaningar. Efter mer än ett halvår av nödvändigt renoveringsarbete är bjälklagen bytt men medel saknas för att bygga upp det som bostadsrättsföreningen behövde riva för att kunna göra renoveringen, däribland scenen och flera bänkrader. Utan att kunna ta in publik och spela teater kommer Teater Brunnsgatan Fyra inte kunna betala hyran som nästan har dubblerats.

– Nu är det Teater Brunnsgatan Fyras tur er att drabbas av kulturens moderna farsot: höjd hyra i kombination med anslag som står stilla. Ovanpå detta hårdnar den ideologiska striden om kulturens form och existens. Politiker från ytterhögern driver på för att i allt högre grad få lägga sig i kulturuttryck, och förståelsen för fri kultur som demokratisk och existentiell nödvändighet i ett samhälle blir allt svagare, säger Martina Montelius, konstnärlig ledare Teater Brunnsgatan Fyra.

– Vi lever i en tid som är konkret ödesdiger – varje fri scen som försvinner blir omöjlig att få tillbaka, i likhet med alla andra offentliga resurser som redan sålts till lägstbjudande eller tynat bort. Det är nu eller aldrig. Vill vi ha fri scenkonst i Sverige? Vill vi bevara just Teater Brunnsgatan Fyra? I så fall måste vi göra det tillsammans.

För att kunna komma igång igen anordnas den 4 november en exklusiv stödgala för att rädda teatern som Allan Edwall grundade 1986 och drev fram till sin bortgång 1997 och som Kristina Lugn sedan var konstnärlig ledare för i 15 år. 2011 tog hennes dotter Martina Montelius över verksamheten och hon driver nu teatern tillsammans med Elvira Fridell (producent).

Vid Brunnsgalan, där alla intäkter går till att bygga upp teatern, utgör Amason husband och med sig har de en rad gästartister: Lars Winnerbäck, Melissa Horn, Little Jinder, Markus Krunegård, Ellen Krauss, Alba August, Hannes, Esther, Jaqe samt Annika Norlin & Jonas Teglund. Tillsammans med publiken kommer det bli en unik och superintim hemmafestgalakväll i Allan Edwall och Kristina Lugns anda.

Arkiverad under: Kulturpolitik, Scen, Toppnytt

Hungerstenarna – Nyskriven psykologisk thriller om klimathot, bedrägeri och dubbelspel har premiär i Malmö

15 oktober, 2024 by Redaktionen

Malmöförfattaren Henrik Bromanders nyskrivna psykologiska thriller-pjäs om klimathot, bedrägeri och dubbelspel får urpremiär på Intiman den 17 januari 2025.

Hungerstenarna är en nyskriven pjäs av Malmöförfattaren Henrik Bromander som får sin urpremiär på Intiman den 17 januari 2025. Det är en psykologisk thriller om klimathot, bedrägeri och dubbelspel. Pjäsen utspelar sig i välkända miljöer i ett nutida Malmö. Teamet bakom uppsättningen består av regissören John Hanse, kompositören och ljuddesignern Jonas Åkesson samt scenografen Maja Kall.

Ett pressmeddelande berättar:
Peter är en medelålders man som arbetar med att kartlägga hot mot rikets säkerhet. Anna bor i ett kollektiv på Möllan och kämpar för att stoppa oljeindustrin. När Peter avlyssnar Anna och hennes kamrater väcks en fascination som snart slår över i besatthet och ostoppbar åtrå:

”Hungerstenarna är en berättelse om radikalisering i en tid när allt är ställt på sin spets. Säkerhetspolisen Peter och aktivisten Anna är på ytan helt olika och verkar stå på motsatta sidor av spelplanen, allt är upplagt för att de ska hata varandra och ändå gör de inte det utan till en början tvärtom. De bär båda på sina sår, sitt bagage och de möts i den oro för vart vi är på väg med vår planet som gör oss alla så små och betydelselösa medan sekunderna tickar på mot slutet för den värld som vi känner. Det handlar också om vad vi är beredda att offra, av oss själva, av våra medmänniskor, av vår trygghet och våra ideal för något som är större än oss själva”, säger författaren Henrik Bromander.

Regissören John Hanse och kompositören och ljuddesignern Jonas Åkesson skapade 2022 publiksuccén Gasljus: Malmö på Malmö Stadsteater, även den med manus av Henrik Bromander. Nu är de tillbaka och står tillsammans för konceptet till Hungerstenarna:

”På Intimans scen vill vi låta publiken komma nära en värld där åtrå och politisk övertygelse blandas ihop och där alla övervakar alla. I filmiska klipp följer vi Peter när han går vilse i en förbjuden värld som han tidigare bara följt via dolda mikrofoner från sitt trygga kontor på SÄPO. Med scenografi och ljuddesign döljer och exponerar vi delar av skeenden och växlar perspektiv mellan de som lyssnar och de som blir avlyssnade i ett Malmö där ingen längre vet vem som står på vilken sida”, säger John Hanse och Jonas Åkesson.

Vad är hungerstenar?
I perioder av svår torka har människor i Europa under århundraden huggit in meddelanden och budskap till kommande generationer i stora stenar på botten av floder och sjöar. En av de mest kända stenarna ligger i floden Elbe med inskriptionen ”Wenn du mich siehst, dann weine” – ”Om du ser mig, så gråt.” De kallas hungerstenar och vittnar om forna tiders naturkatastrofer, som ledde till missväxt och vållade hungersnöd. Under värmeböljan sommaren 2022 blev vattennivån på många håll så låg att stenarna dök upp igen.

Hungerstenarna får sin urpremiär på Intiman den 17 januari 2025. I föreställningen medverkar Erik Borgeke, Hanna Carlsson, Josefin Iziamo, Erik Olsson, Nathalie Ifter Salomonsson, Sandra Stojiljkovic och Olof Yassin.

Arkiverad under: Scen, Teater, Toppnytt

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 182
  • Sida 183
  • Sida 184
  • Sida 185
  • Sida 186
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 2141
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul- Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Betyg: 4/5 Det är något speciellt med … Läs mer om Akustisk punk – Två timmar svensk punkhistoria med skratt, minnen och musik

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in