Tatami – en kvinnas kamp för frihet
Betyg 4
Svensk biopremiär 18 oktober 2024
Regi Zar Amir Ebrahimi, Guy Nattiv
Huvudroller Arienne Mandi som Leila, Zar Amir Ebrahimi som Maryam
Filmens handling utspelar sig under ett världsmästerskap i judo där Leila är en av guldkandidaterna. Hon coachas av Maryam som själv har varit en framgångsrik mästare i judo men som en gång tvingades att avstå från en finalmatch med motiveringen en skada. In de inledande matcherna går det bra för Leila, hon vinner match efter match. När det går upp för det iranska judoförbundet att Leila kan få möta en judinna i en eventuell final kräver den iranska regimen att hon skall dra sig ur omgående. De föreslår att hon skall fejka en skada eller helt enkelt förlora nästa match. Leila vägrar och eftersom hon vinner match efter match kommer hon allt närmare en final vilket gör att regimens press ökar. Det visar sig att regimen har spioner i publiken som intensifierar hoten mot både Leila och Maryam allteftersom. Om hon inte gör som regimen vill kommer hon och även Maryam att dömas och straffas som statsförrädare. Regimen hotar dessutom såväl Leilas som Maryams familjer hemma i Iran. Hoten ökar efter varje vinstmatch och spänningen ökar scen för scen. I längden vågar inte tränaren Maryam stå emot regimens hot och försöker i stället övertyga Leila att hon måste lyda. Lyckas hon inte övertyga Leila kommer också hon att straffas. Leila kämpar ensam vidare för att försöka göra sig fri från det politiskt religiösa förtrycket. Skall hon våga stå på sig eller skall hon lyda och bli en bricka i regimens storpolitiska spel. Valet är nästa omöjligt. Är hennes egna, Maryams och familjernas frihet värd att offras för ett VM-guld.
Zar Amir Ebrahimi som är filmens regissör och som dessutom spelar Maryam flydde från sitt hemland Iran för ungefär 20 år sedan efter det att hon fått en fängelsedom som bland annat skulle innebära ett spöstraff. Filmen som är en spännande mikropolitisk triller med sport i fokus har alltså bäring på hennes egna upplevelser. Den synliggör diktaturens religiösa och politiska förtryck i all sin nakenhet. Hur förtrycket opererar på makronivå och hur förtrycket på mikronivå kryper in på bara huden på Leila, Maryam och familjerna. Det är en svart-vit lågbudgetfilm. Att den är i svartvit och inte i färg bidrar på något sätt till att synliggöra filmens stråk av mörk förtvivlan. De båda huvudrollsinnehavarnas prestationer är lysande.