• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Scen

Festival för ny Dramatik – Just nu på Dramlabbet i Stockholm

30 maj, 2010 by Redaktionen

Festival för Ny Dramatik är Dramalabbets årligen återkommande bidrag till festivalyran. Årets festival har temat NY TEXT, ett projekt initierat av Riksteatern. NY TEXT är en nationell manustävling som sker i samarbete med Riksteatern och en rad fria teatergrupper. Av 500 inskickade bidrag har 10 valts ut att ingå i årets antologi. Årets NY TEXT släpps 11 juni i samband med Dramalabbets Festival för Ny Dramatik.

I Fredags var det alltså premiär för årets festival. Tre enaktare framfördes tillsammans med alla festivaltillbehör man kan önska sig.

Gapa! av AnnaLina Hertzberg med Inga Onn och Thérèse Svensson. Nästan den klassiska dansen runt relationen men med mörka inslag.

Tillbakagång av Helene Granström med Erik Magnusson är en pjäs som utforskar en persons perspektiv på sitt liv. Fram och tillbaka mellan nu och då tills bilden är klar. Varje människa kämpar ju med att förstå sitt liv och sina handlingar. Det var en monolog som talade till mig. Och tilltalade.

Kusiner av och med Louise Löwenborg och Eva Johansson.

Anton och Alexander är kusiner och träffas en gång i månaden. Pjäsen handlar om sex och ambivalens. De är unga och sökande men med helt olika mål, som det verkar…

En extra knorr är att det är kvinnor i båda rollerna och jag måste påminna mig själv om detta. Det är nämligen inte uppenbart.

Dramalabbet har återigen befäst sin position som enda scenen för ny dramatik. Det är andra gången jag besöker scenen och blev som vanligt imponerad av vad som görs med små medel och stor professionalism.

Det som är roligt med Dramalabbet är att vi får se teater som har är passionerad och inovativ. Lite som det vi får se på en modevisning. Djärvt och gränsöverskridande. Ingenting har klippts till och anpassats utan här gäller det att visa upp idén, linjen och formen.

Missa inte Festival för Ny Dramatik, i alla fall inte om du gillar teater.

Mer information om festivalen, speltider och pläserna hittar du på www.dramalabbet.com.

intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Dramalabbet, Festival för Ny Dramatik, NY TEXT, teater, recension

Arkiverad under: Scen Taggad som: Dramalabbet, Festival för Ny Dramatik, NY TEXT, Recension, Teater

Skönt att ingen smäktande ballad vann i alla fall

30 maj, 2010 by Rosemari Södergren

19-åriga Lena Meyer-Landrut vinner årets Eurovision song contest 2010 med låten ”Satellite”.
Tja, det var ju inte bästa låter direkt. Den var hajpad före finalen. Och höll hela vägen fram.
Tyskland etta och turkiska rockbandet tvåa och diskolåten från Rumänien trea.

Det var den ena sockersöta sången efter den andra i Eurovision Song Contest. Så många söta smäktande ballader. Men låtarna som länge tävlande i toppen var i alla fall de poppigare och/eller rockigare som Tyskland, Turkiet och Danmark. Förutom den kanske sämsta av de sliskiga balladerna, gitarrballaden från Belgien som också stred i täten.

Sötast av de söta var nog Cyperns walesare. Som tyvärr inte fick så många röster.

Vitryssland må vara usla på mänskliga rättigheter, men de hade en bra ballad ”Butterflies” där Robert Wells satt vid flygeln och låtsasspelade. Och på slutet spände de ut fjärilsvingar på damerna i bandet. Smäktade och sötsliskigt i kvadrat. Ja ska man köra så ska man löpa linan ut. Men det gav inte många poäng.

Det var sötsai på sötsång, så när Turkiets svar på Linkin Park, rockarna i MaNga kom var det ett skönt avbrott.

Mannen jag såg på Melodifestivalen med fastnade för första tävlande bidraget, Safura med Drip drog från Azerbajdzjan. Men den gick inte så bra poängmässigt sedan.

Själv hade jag flera favoriter: Turkiets rockare, Cyperns söta gitarrballad och danska glada sången och helsköna Frankrike.

Något som kommer att diskuteras fram och tillbaka är väl hur en galning i publiken kunde rusa upp på scen under det spanska bidraget. Spanien fick genomföra sitt bidrag en gång till, efter sista sången med Danmark. Var det rätt eller fel – och hur kunde någon komma upp på scen så där?

Ful-knep av norska medier var det väl på sätt och vis, norska tidningar uttryckte i förväg besvikelse över att svenskar inte skulle rösta norskt. Ur Verdens Gang:

Den svenske nedturen kan føre til at de vender Norge ryggen. Bare 14 prosent mener Norge fortjener å vinne igjen, viser en undersøkelse InFact har gjort for VG i Sverige.

Apropå kompisröster och grannröster: jovisst det var en hel del sådant. Som länderna som bråkat så mycket som Serbien och Kroatien och Bosnien, de röstar i alla fall på varandra. Det är ju bra. Då har väl hatet lagt sig. Grekland och Cypern kompisröstade på varandra som alltid. Och Vitryssland gav sin tolvpoängare till Ryssland, vilket publiken buade åt.

Men jag tycker det var något mindre av grannlandsröster. Norge gav till exempel bara åtta poäng till Danmark.

Relaterat:
Dagens Nyheter, Markus Larssons direktrapport, Expressens liverapport och Verdens Gang.

Läs även andra bloggares åsikter om Eurovision Song Contest,

Arkiverad under: Scen Taggad som: Eurovision Song Contest

Dennis Hopper R.I.P.

29 maj, 2010 by Rosemari Södergren


En av de stora Hollywoodstjärnorna har avlidit: Dennis Hopper från bland annat Apocalypse Now och Easy Rider.

Easy Rider både spelade han med i och regisserade. Filmen måste ses som en av de som satt en stämpel på vår tid och skildrat en livsstil som påverkat många.

Han var inte så gammal ändå, 74 år.
Han dog av sviterna efter prostatacancer, berättar Aftonbladet.

De är snabba på Wikipedia ibland. Hans död finns redan inskriven:

Dennis Lee Hopper, född 17 maj 1936 i Dodge City, Kansas, USA, död 29 maj 2010 i Venice, Kalifornien, USA, amerikansk skådespelare och regissör. Avled den 29 maj 2010, i sitt hem i Kalifornien till följd av prostatacancer.

Relaterat:
Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Expressen.

Läs även andra bloggares åsikter om dödsfall, legender, film, Hollywook, Dennis Hopper

Arkiverad under: Film Taggad som: dödsfall, Hollywook, legender, Scen

Sista sommaren – Stadsteaterns sista premiär innan sommaren

29 maj, 2010 by Redaktionen

Stadsteatern sätter upp Sista sommaren, som är skriven av Ernest Thompson, spelad på ett antal teatrar runt om i världen och även filmatiserad 1981 med Henry Fonda och Katharine Hepburn i huvudrollerna.

Norman och Ethel kommer till stugan vid sjön för att spendera sommaren, samma stuga som de har dragit sig tillbaka till varje sommar sedan de gifte sig för 48 år sedan.

Björn Gustafson och Meg Westergren är som klippta och skurna som det äldre paret Norman och Ethel. Man tänker knappt på att de spelar. Norman som fyller 80 år tror att det här kommer att vara hans sista sommar och kan inte sluta prata om döden. Även om det här är en ovanligt allvarlig roll för Björn Gustafson så finns det också en torr humor hos Norman som han får fram.

Meg Westergren är lika glad och god som hon brukar och passar utmärkt som den pigga och positiva Ethel. Möjligen är det lite orealistiskt att en kvinna som i åratal har fått släta över och kompensera för sin tjurige makes själviska beteende är så helgjutet glad och kärleksfull, utan minsta antydan till självömkan eller bitterhet.

Parets dotter Chelsea, som inte har hälsat på föräldrarna på åtta år, kommer på besök med sin nya pojkvän och hans son Billy. Tillsammans med 13-årige Billy lever Norman upp igen och de får under en sommarmånad en relation som han aldrig har haft till sin dotter. Sommarstället lockar fram Chelseas sår från barndomen och hon har svårt att dölja sin bitterhet över allt som inte var som det kunde ha varit.

Sista sommaren ger en fin skildring både av hur åldrandet och tidens skeden påverkar oss och om familjerelationer och hur svårt det är att komma ur gamla mönster. Bäst tycker jag skildringen av Norman är. Hur han, som varit universitetsprofessor och nu börjar glömma saker och påverkas av ålderskrämpor, inte längre känner sig behövd och har svårt att hitta ett nytt förhållningssätt till sitt liv. Hur svårt han har att öppna sig för sin dotter. Hur han mot slutet ändå verkar få en insikt om att han kan använda den tid han har kvar för att försona sig med sin dotter, så att den kärlek som så tydligt finns mellan honom och Ethel också kan få omsluta Chelsea och hennes nya familj.

Medverkande:

Ethel Thayer – Meg Westergren
Norman Thayer – Björn Gustafson
Bill Ray – Steve Krats
Chelsea Thayer – Ann-Sofie Rase
Charlie Martin – Bengt Järnblad
Billy Ray – Simon Hållén/Max Vobora

Regi: Hugo Hansén
Översättning: Björn Gustafson

Mer om föreställningen på Stadsteaterns hemsida.

Relaterat:
Weismann har bloggat om föreställningen och det har Teaterbloggen också.

Läs även andra bloggares åsikter om teater, Stockholm, stadsteatern, recension

Arkiverad under: Recension, Scen, Teater, Teaterkritik Taggad som: Stadsteatern, Stockholm, Teater

Skyddar medierna Reinfeldt?

29 maj, 2010 by Redaktionen


Skyddar de traditionella medierna Reinfeldt? Eller är de bara okunniga?

Frågan måste ställas.

I veckan sade den svenska högerregeringens statsminister Fredrik Reinfeldt att ungdomsarbetslösheten är en synvilla.

Ur S-buzz:

Läser Johanna Meléns liverapportering från Svenskt Näringslivs stämma idag. Enligt Johanna Meléns rapportering, från ca 14:03 påstår Statsminister Fredrik Reinfeldt att

”…ungdomsarbetslöshetssiffran är en skapad synvilla…”Det ligger i och för sig i linje med hans tidigare syn på unga som oföretagsamma, men, trots allt, detta är ett häpnandsväckande påstående.

Massor av bloggare har tagit upp detta, som Hållplats Hådén:

Reinfeldt menar nu att den höga ungdomsarbetslösheten bara är en synvilla. För om alla bara skulle räkna på Reinfeldts sätt så skulle ju ungdomsarbetslösheten inte vara så hög. Smidigt, va? Så talar Sveriges mest förtroendeingivande partiledare.

Det ligger ju också i linje med tidigare Reinfeldt-citat som att ”en viktig orsak till att många ungdomar inte får jobb är att de inte söker jobb”. Om det bara var ännu fler sökande per jobb, så skulle ju plötsligt massor av nya jobb skapas i Sverige! Eller?

Högerregeringen och framför allt Moderaterna gick till val 2006 på arbetslinjen. De skulle skapa jobben. Och det var efter detta de skulle bedömas och mätas inför valet 2010. Upprepade Reinfeldt i debatt efter debatt.

Nu är vi där och de ska betygsättas. Vad de åstadkommit på den fronten är inte så imponerande. Claes Krantz har gjort ett djupdykning i statistiken och det är rätt förfärande:

Notera att det totala antalet arbetssökande är 704.805 personer i april enligt AF: egen statistik. En siffra som långt högre än den öppna arbetslöshet på 224.155 personer det ofta talas om.

Jobb och utvecklingsgarantin är alliansregeringens största program med flest deltagare. Det är ju då ännu mer förvånande att man i arbetsförmedlingens egen tidning kan läsa om enkäter där 62% av deltagarna uppger att de inte alls deltar i någon ordnad aktivitet. Och i stort söker arbete på egen hand. 2 besök hos en arbetsförmedlare på en månad är ingen aktivitet.

Moderaterna har helt klart taktiken att försöka gömma fakta om arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten i synnerhet. S-buzz:

Har under förmiddagen stött på påstående i stil med
– Statistiken över ungdomsarbetslösheten är uppblåst, den inkluderar folk som studerar.

Dessvärre. Mätningen av ungdomsarbetslöshet görs på samma sätt i hela Europa. Sverige tillhör tyvärr de länder som har allra högst ungdomsarbetslöshet, närmare 30 procent. Det är ingen synvilla. Ni hittar allt på Eurostat.

Jag undrar: varför granskar inte de traditionella medierna detta?

Mer om detta också hos Fredrik Pettersson och hos Peter Högberg.

Skyddar de traditionella medierna Reinfeldt? Eller är de bara okunniga?
Frågan måste ställas.
Siffrorna ljuger inte. Arbetslösheten är hög och många, många, många ungdomar liksom äldre ställs utanför möjligheten att arbeta.
Och vi kan inte ha en statsminister som försöker slingra sig undan detta ansvar. Det är mediernas uppdrag att granska makthavarna.

Tar det inte Reinfeldt på allvar? Varför reagerar de inte när han försöker göra ungdomsarbetslösheten till en bagatell?

Läs även andra bloggares åsikter om politik, val2010, arbetslöshet, Reinfedlt, synvilla, medier, journalistik

Arkiverad under: Scen Taggad som: arbetslöshet, Politik, val2010

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1769
  • Sida 1770
  • Sida 1771
  • Sida 1772
  • Sida 1773
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 2141
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Casinot är en av populärkulturens mest … Läs mer om Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in