Festival för Ny Dramatik är Dramalabbets årligen återkommande bidrag till festivalyran. Årets festival har temat NY TEXT, ett projekt initierat av Riksteatern. NY TEXT är en nationell manustävling som sker i samarbete med Riksteatern och en rad fria teatergrupper. Av 500 inskickade bidrag har 10 valts ut att ingå i årets antologi. Årets NY TEXT släpps 11 juni i samband med Dramalabbets Festival för Ny Dramatik.
I Fredags var det alltså premiär för årets festival. Tre enaktare framfördes tillsammans med alla festivaltillbehör man kan önska sig.
Gapa! av AnnaLina Hertzberg med Inga Onn och Thérèse Svensson. Nästan den klassiska dansen runt relationen men med mörka inslag.
Tillbakagång av Helene Granström med Erik Magnusson är en pjäs som utforskar en persons perspektiv på sitt liv. Fram och tillbaka mellan nu och då tills bilden är klar. Varje människa kämpar ju med att förstå sitt liv och sina handlingar. Det var en monolog som talade till mig. Och tilltalade.
Kusiner av och med Louise Löwenborg och Eva Johansson.
Anton och Alexander är kusiner och träffas en gång i månaden. Pjäsen handlar om sex och ambivalens. De är unga och sökande men med helt olika mål, som det verkar…
En extra knorr är att det är kvinnor i båda rollerna och jag måste påminna mig själv om detta. Det är nämligen inte uppenbart.
Dramalabbet har återigen befäst sin position som enda scenen för ny dramatik. Det är andra gången jag besöker scenen och blev som vanligt imponerad av vad som görs med små medel och stor professionalism.
Det som är roligt med Dramalabbet är att vi får se teater som har är passionerad och inovativ. Lite som det vi får se på en modevisning. Djärvt och gränsöverskridande. Ingenting har klippts till och anpassats utan här gäller det att visa upp idén, linjen och formen.
Missa inte Festival för Ny Dramatik, i alla fall inte om du gillar teater.
Mer information om festivalen, speltider och pläserna hittar du på www.dramalabbet.com.
intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Dramalabbet, Festival för Ny Dramatik, NY TEXT, teater, recension