• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Recension

Ida Redigs albumdebut värd all förhandsberöm

7 juni, 2010 by Redaktionen

Ida Redigs debutalbum ”Standing Here” var ganska hajpad i musikkretsar. Trots att hon bara är 22 år har Ida Redig kallats Göteborgs nästa pophopp ända sedan hon började spela in musik för drygt tre år sedan.

Marit Bergman har om Ida Redig sagt:
Av alla miljarder ungdomar med akustiska gitarrer är Ida Redig helt enkelt lite bättre.

Och hon har hunnit agera förband till Kris Kristofferson, Titiyo och Marit Bergman.

Nya unga hajpade artister har jag ofta en viss misstänksamhet emot. Det finns en rätt stor mängd unga svenska kvinnliga artister i genren singer/songwriter: en del med pianoklink till och andra med gitarr. När jag började lyssna på debutalbumet av Ida Redig insåg att vi nu fått en av de som tar plats bland de unga artister som är mer än ett hopp.
Trots att hon bara är 22 år finns det något övertygande i hennes sånger.

Ett pressutskick skriver om detta:

Det är lätt att låta sig luras av Idas unga, nästan sköra yttre, men under ytan döljer sig en vilja av stål, ett driv och en avundsvärd målmedvetenhet. Det har funnits svåra stunder under resan: vänner och familj som vänt henne ryggen, kampen för att hitta sig själv och bejaka den hon är. Som tur var är Ida Redig en person som bara växer i motgång och med resultatet i hand har hon all anledning att vara stolt över vad hon lyckats åstadkomma.

Jag ser att jag inte är den enda som lyssnat på debutalbumet och som lyssnat på det om och om igen. Dagens Nyheters Nils Hansson gav betyg 4 och ”Alone” och ”I’ve got you” till de bästa spåren.

Och det finns en självklarhet i tilltalet på ”Standing here” som gör att man bara behöver höra början på en låt för att inse att detta höjer sig över mängden. Gitarr/piano-arrangemangen är lågmälda, men kan rymma såväl en studs som ett särskilt skimmer. Hon har ett avspänt flyt i fraseringen och en liten spets i rösten som gör att den inte känns vek.

Också Skivkoll berömmer albumet:

Standing here är en bra debutplatta, även med kräsna svenska öron. Välkommen in i gänget!

Du kan lyssna på Ida Redig på hennes Myspace.

Här är hennes officiella hemsida.

Relaterat:
Recension i Aftonbladet, Sydsvenskan och Smålandsposten.

Läs även andra bloggares åsikter om musik, skivnytt, Göteborg, singer/songwriter, Ida Redig

Arkiverad under: Musik, Recension, Skivrecensioner Taggad som: Göteborg, Musik, singer/songwriter, skivnytt

Stjärnsmäll – premiären av sommaren Parkteater mycket mer än en revy

4 juni, 2010 by Rosemari Södergren


Stjärnsmäll – en utomjordisk revy är titeln på premiärföreställningen av sommarens Parkteater i Stockholm 2010. Premiären fredag 4 juni hölls i Vitabergsparken, för kvällen iklädd grönska och massor av människor som njöt av sommarvärmen.
Det är något speciellt med Parkteatern. Ungdomar med matsäck som doftade kryddrikt och med en öl och en liten flaska vin satt strax bakom mig, en äldre dam kom med rullator och bredvid mig satt en kvinna med två tonårstjejer. Publik av alla åldrar trängdes och kaffedoften kittlade näsan.
Vill du sitta riktigt bra ska du komma i god tid, hade jag hört. Men trots att det var mycket folk tror jag ändå att alla kunde hitta någonstans att sitta där de såg hyggligt.

Jag ska vara ärlig: när jag hör ordet revy ser jag inne i mig skalle rätt många ganska medelmåttiga amatörteaterrevyer som passerar revy. Det tror jag inte det kommer att göra i fortsättningen. Den revy som Parkteatern bjöd på har nog med kraft tagit död på den myten.
Revy eller kanske är det mer en musikteater.

Några underhållare av Cabaret-stuk börjar underhålla oss med sliskiga sommarsånger men blir strax avbrutna av ett allvarligt besked. Stockholm har blivit anfallet av aliens. Men vi kan vara lugna: sex superhjältar ska rädda oss.

Vilka är superhjältarna? Om jag säger att Ranelid är en och Lisbeth Salander en annan förstår ni hur skruvat det blir. Och om jag dessutom varnar för en viss underhållningskanals jury som är utsänd av ondskefull planeter för att linda in oss i lättsam underhållning och ta bort vårt kritiska tänkande …
Ja ni förstår. Det är skruvat och det är vansinnigt roligt.

Allt blandat med sköna kända låtar som presenteras i nya kombinationer. Di Levas ”Vem ska jag tro på?” får nytt liv och jag kan dessutom lova att Ipredmannen kan vara riktigt rockig.

Föreställningen fick stående ovationer av publiken och den person som var med mig och såg föreställningen siktar på att gå till Vitabergsparken igen på lördag kväll. Föreställningen ”Stjärnsmäll” spelar både lördag och söndag i Vitabergsparken och sedan turnerar den vidare, bland annat till Kista tisdag 8 juni och Solursparken torsdag 10 juni.

Har du chansen, se föreställningen och räkna med både mycket att skratta åt och en hel del att fundera vidare kring och flera skruvade vändningar och överraskningar, precis som bra revyer/musikteater ska vara.

Och även om den är rolig och ett rent nöje att se har den något att säga om kultur och kulturpolitik.

Parkteaterns föreställningar är alltid gratis, men för att ha en bra plats ska man komma i god tid. Men åtminstone i Vitabergsparken är de flesta platser helt godkända.

Parkteaterns hela program hittar du här.

Rikard Bergqvist har skrivit texterna och regisserat. De senaste åren har han framförallt varit verksam vid Göteborgsoperan med föreställningar som Stoppa världen, Rocky Horror Show och My Fair Lady.
– Det är en helt ny upplevelse för mig att komma till Parkteatern och göra utomhusteater. Vi har enfantastisk ensemble med bakgrund från musikteater, fria teatergrupper och popband. Det kommer att bli riktigt skön underhållning,säger han i ett pressmeddelande.

I rollerna:
Black Dwarf: Thérèse Andersson
Slomo Woman: Lina Englund
Körflicka: Camilla Fredén
Pain Killer: Peter Gardiner
Körflicka: Maria Hydén
Bible Bitch: Sara Jangfeldt
Metaphor Man: Rolf Lydahl
The King: Mathias Olsson

Fotograf till bilden här nedan: Petra Hellberg
Bildtext: Sara Jangfeldt och Niklas Riesbeck i Stjärnsmäll – En utomjordisk revy! Urpemiär på Parkteatern 4 juni i Vitabergsparken.

Relaterat:
Pressmeddelande om Parkteatern i sommar.
Biblioteksbella har bloggat inför premiären av sommaren Parkteater.

Läs även andra bloggares åsikter om teater, Stockholm, kulturpolitik, nöje, musikteater

Arkiverad under: Recension, Scen, Teater, Teaterkritik Taggad som: Stockholm, Teater

Teddybears vs Don Carlos på Dramaten

1 juni, 2010 by Jonatan Södergren

Teddybears har skrivit musiken till föreställningen Teddybears vs Don Carlos och bevisar vilken musikalisk bredd bandet behärskar. Som om David Bowies Low och Lou Reeds Berlin skulle möta Kraftwerk och Jean Michel Jarre. Deras musikaliska referenser är imponerande.

Det är inte direkt låtar som spelas utan snarare instrumentala stycken. Parallellt, mellan musiknumren, vävs en berättelse smart in med hjälp av övertygande skådespelare som gör allt annat än sparar på dramatiken i sina monologer.

Föreställningen bygger på den klassiska operan med samma namn och handlar om en skandal i det spanska hovet.

Det är ganska snyggt koreograferat med bandet längst fram och skådespelarna bakom och ännu en gång slår det mig vilken fantastisk akustik det är inne i Dramaten.

Tyvärr verkar det som att det här var första och sista föreställningen av Teddybears vs Don Carlos men vi får se fram emot deras spelning på Hultsfred i sommar istället.

Här följer ett klipp på 6.40 min från Teddybears vs. Don Carlos på Dramatens stora scen.

Arkiverad under: Teaterkritik Taggad som: Dramaten, Teddybears, Teddybears vs Don Carlos

Recension av Prinsessan och grodan

30 maj, 2010 by Jonatan Södergren

Prinsessan och grodan har alla ingredienser för att bli en klassisk Disneyfilm. Magin, prinsessan och sångnumren men framför allt sättet den är tecknad på är klassisk Disney.

Vad hände egentligen när prinsessan kysste grodan i sagan?

Tiana är en fattig flicka som drömmer om att öppna en restaurang. Naveed är en prins som sluter avtal med en svartmagiker men förvandlas till en groda. Ödet för dem samman med en kyss och Tiana förvandlas även hon till en groda. Vi får följa dem genom Mississippis träskmarker i deras jakt efter den gamla voodoo-kvinnan Mama Odie som är den enda som kan bryta förtrollningen.

Filmen utspelar sig i härliga New Orleans-jazziga miljöer och bygger på bröderna Grimms saga Grodprinsen. Briljant kombination!

Prinsessan och grodan nominerades bland annat till en Oscar för bästa animerade film.

Här kan du se trailern:

Prinsessan och grodan kommer på dvd den 9 juni.

Arkiverad under: Filmrecension Taggad som: Disney, Prinsessan och grodan, The Princess and the Frog

Sista sommaren – Stadsteaterns sista premiär innan sommaren

29 maj, 2010 by Redaktionen

Stadsteatern sätter upp Sista sommaren, som är skriven av Ernest Thompson, spelad på ett antal teatrar runt om i världen och även filmatiserad 1981 med Henry Fonda och Katharine Hepburn i huvudrollerna.

Norman och Ethel kommer till stugan vid sjön för att spendera sommaren, samma stuga som de har dragit sig tillbaka till varje sommar sedan de gifte sig för 48 år sedan.

Björn Gustafson och Meg Westergren är som klippta och skurna som det äldre paret Norman och Ethel. Man tänker knappt på att de spelar. Norman som fyller 80 år tror att det här kommer att vara hans sista sommar och kan inte sluta prata om döden. Även om det här är en ovanligt allvarlig roll för Björn Gustafson så finns det också en torr humor hos Norman som han får fram.

Meg Westergren är lika glad och god som hon brukar och passar utmärkt som den pigga och positiva Ethel. Möjligen är det lite orealistiskt att en kvinna som i åratal har fått släta över och kompensera för sin tjurige makes själviska beteende är så helgjutet glad och kärleksfull, utan minsta antydan till självömkan eller bitterhet.

Parets dotter Chelsea, som inte har hälsat på föräldrarna på åtta år, kommer på besök med sin nya pojkvän och hans son Billy. Tillsammans med 13-årige Billy lever Norman upp igen och de får under en sommarmånad en relation som han aldrig har haft till sin dotter. Sommarstället lockar fram Chelseas sår från barndomen och hon har svårt att dölja sin bitterhet över allt som inte var som det kunde ha varit.

Sista sommaren ger en fin skildring både av hur åldrandet och tidens skeden påverkar oss och om familjerelationer och hur svårt det är att komma ur gamla mönster. Bäst tycker jag skildringen av Norman är. Hur han, som varit universitetsprofessor och nu börjar glömma saker och påverkas av ålderskrämpor, inte längre känner sig behövd och har svårt att hitta ett nytt förhållningssätt till sitt liv. Hur svårt han har att öppna sig för sin dotter. Hur han mot slutet ändå verkar få en insikt om att han kan använda den tid han har kvar för att försona sig med sin dotter, så att den kärlek som så tydligt finns mellan honom och Ethel också kan få omsluta Chelsea och hennes nya familj.

Medverkande:

Ethel Thayer – Meg Westergren
Norman Thayer – Björn Gustafson
Bill Ray – Steve Krats
Chelsea Thayer – Ann-Sofie Rase
Charlie Martin – Bengt Järnblad
Billy Ray – Simon Hållén/Max Vobora

Regi: Hugo Hansén
Översättning: Björn Gustafson

Mer om föreställningen på Stadsteaterns hemsida.

Relaterat:
Weismann har bloggat om föreställningen och det har Teaterbloggen också.

Läs även andra bloggares åsikter om teater, Stockholm, stadsteatern, recension

Arkiverad under: Recension, Scen, Teater, Teaterkritik Taggad som: Stadsteatern, Stockholm, Teater

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1482
  • Sida 1483
  • Sida 1484
  • Sida 1485
  • Sida 1486
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1557
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Nytt

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in