Zulu Winter, Münchenbryggeriet
12 november 2012
Betyg: 3
Londonkvintetten Zulu Winters bildades 2011 och deras debutopus Languages landade i skivbutikerna så sent som i våras, men trots att de är relativt nya utstrålade de ingenting annat än självsäkerhet när de öppnade för Keane på Münchenbryggeriet i Stockholm.
Deras musik präglas av snirkliga basgånger och smarta gitarrtexturer, men styrkan ligger i de starka refrängerna – vilket inte minst framgår i We Should Be Swimming som de avslutar konserten med. Med all sannolikhet en framtida indie-klassiker som backas upp av keyboardisten Dom Millards känsla för skimrande elektroniska strömmar som aldrig riskerar att dränka Will Daunts atmosfäriska stämma. Ljudbilden balanserar smart mellan det arena-mäktiga och det melankoliska.
Bandet visar prov på stor potential trots att de egentligen har mycket – med stort m – gemensamt med de flesta andra unga indie-orkestrar som kommit från de brittiska öarna de senaste åren. De vanligt förekommande jämförelserna med Wild Beats är berättigade. Men någonting har de ändå som sticker ut, kanske är det de intellektuella, smått dystra texterna som kommer paketerade i episka poplåtar – för faktum är att Zulu Winter tillhör årets mest fängslande brittiska nykomlingar. Än så länge kanske de nöjer sig med att agera förband åt Keane, men inom loppet av ett år borde de ha kommit tillbaka hit för åtminstone en spelning på egen hand. Och då får de gärna spela mer än trettio minuter.
Foto: Emma Andersson