Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Toni Holgersson

John Holm, Toni Holgersson, Anders F Rönnblom Band, Py Bäckan och Lars Demian till Stockholms Visdagar

by

John Holm, Toni Holgersson, Anders F Rönnblom Band, Py Bäckan och Lars Demian är några av aristerna som kommer till Stockholms Visdagar.

Ett pressmeddelande berättar:
Det börjar åter närma sig sommarens mycket uppskattade visfestival Stockholms Visdagar. Eventet sker mellan den 9 och 12 augusti och traditionsenligt håller man till på somriga Lasse i Parken vid Hornstull.

Årets artister är följande:

Onsdagen den 9 augusti:
JOHN HOLM TRIO
David Tallroth inleder kvällen.

Torsdagen den 10 augusti:
TONI HOLGERSSON
Maria Blom Band inleder kvällen.

Fredagen den 11 augusti:
ANDERS F RÖNNBLOM BAND
Py Bäckman & Janne Bark inleder kvällen.

Lördagen den 12 augusti:
LARS DEMIAN & DAVID TALLROTH
Tompa Eken & Bengtsson inleder kvällen.

Tankar kring Toni Holgerssons nya skiva Sentimentalsjukhuset

by

Toni Holgersson har gjort det igen, men den här gången kanske bland det bästa ur hans digra produktion. Förra skivan Ibland kallar jag det kärlek höjdes till skyarna, men Sentimentalsjukhuset biter sig fast på ett helt annat sätt. Sentimentalsjukhuset låter lite av retro – längtan tillbaks, men här känns det som att något lämnats med viss sorg, men ändå med en ny tillförsikt att vägen bär framåt.

Den nya skivan har innan den ens hunnit ut i handeln blivit så omskriven att kön av köpare borde vara ganska lång nu. Och jag säger bara köp den. Om det är som skrivs av flera recensenter, sonen Dante Kinnunens förtjänst tycker jag fråntar Tonis ansvar och egna vilja. Det är dem tillsammans, där det finns något av tillit och närhet som överlever också de djupdykningar som Toni gjort.

För missbrukare och fd är relationerna till barnen det absolut svåraste att återställa och i det här fallet kanske en tro hos Dante Kinnunen att ”Toni ger inte upp” det är värt att vänta.

Skivan innehåller till hälften covers, men oerhört speciellt tolkade och arrangerade. Jag fastnade stenhårt på Leonard Cohens, Coming Back to You (Tillbaka till dig) en bra översättning och ett framförande som i liveformat ger rysningar på ryggen. Toni är en Cohentolkare och med sin egna och speciella röst en av de bättre jag hört.

På skivsläppsfesten hade Toni med Charlie Engstrand, från Hälsingland. Charlie och Toni är en kombination som smakar mer. Charlie Engstrand är poet och vissångare, vars texter är så infernaliskt vackra och ordkärleksfulla. Det är skam att han inte fått större genomslagskraft och att Toni valt titeln på sin CD efter Charlies låt Sentimentalsjukhuset och tagit med den är en hyllning inte bara till upphovsmannen utan också till ett genomtänkt låtval.

Charlie Engstrands Allting faller, är en historia ur en tonårings liv med tragisk utgång, personligt och varsamt tolkad av Toni.

Att utnämna någon låt bättre än den andra vill inte jag göra, men lyssna på Svärmar av fåglar. Originalen brukar vara bäst, men Veronica Maggios låt Utan kläder känns bättre med Toni. Har ni möjlighet se Toni Holgersson live, han är en suverän skivartist, men att se honom på scenen är bara så…kombinationen ord, musiker och Tonis inlevelse och närvaro kan ingen skiva ge.

Text: Anne Skaner

Toni Holgersson om längtan efter det han ibland kallar kärlek

by

När vi en solig dag träffar Toni Holgersson på båten M/S Gerda i Stockholm bär han en keps han köpt för 800 kr på Hattbaren. Tiden har går snabbt. För bara några år sedan var han hemlös och uträknad. Nu är han aktuell med sin kanske vackraste skiva hittills, Ibland kallar jag det kärlek, och har återigen råd att köpa kepsar från Hattbaren.

Tonis son Dante verkar ha varit en viktig katalysator. Dels har han producerat nya skivan – men det var även han som introducerade Toni för gitarristen Andreas Söderström.

Vad tycker du om all uppmärksamhet kring din comeback?

Det är bra med uppmärksamhet när man lagt ned så mycket arbete på något men tråkigt att det blir så mycket fokus på missbruket. När jag släppte min första skiva 1989 citerade jag en av Majakovskijs dikter och de kommande fem åren beskrevs jag hela tiden som som en romantiker. Nu handlar det bara om missbruket. Det gör mig väl till en romantisk före detta knarkare.

Hur var det att arbeta tillsammans med din son på nya skivan?

Det var häftigt. Vi började med att skriva och spela in en massa demos tillsammans. Eftersom vi hade en gemensam målbild arbetade vi hela tiden i samma riktning. Om vi hade olika idéer var det bara att, som i en bilkö, turas om vems idé vi testade först.

Tycker du det är viktigt att dina skivor utgör en helhet och inte bara är en samling låtar?

Det är roligt när en skiva känns som en helhet men det är inget jag medvetet strävar efter. Jag sitter inte och skriver låtar, som på ett jobb, mellan nio och fem utan när det känns angeläget. Vad som känns angeläget inom en viss tidsram är ofta samma saker.

Finns det några återkommande teman på din nya skiva?

Längtan efter det jag ibland kallar kärlek.

Vilken låt är du stoltast över att ha skrivit?

Ingen speciell. Det är ett gäng låtar som ligger mig varmt om hjärtat – en del som jag fortfarande spelar efter tjugo års tid. De nyare låtarna rör sig i samma trakter som ens tankar men när man sjunger de äldre flyttas man tillbaka i tiden.

Du åker på en turné i sommar som fortsätter ända in i hösten. Hur förbereder du dig inför en såpass lång turné?

Jag tycker att vi redan nu håller en nivå som är fullt duglig för en turnépremiär. Sedan gäller det att hålla den nivån under resans gång. Under vissa perioder har vi uppehåll, då får vi ses och spela igenom låtarna. När schemat är tätare kommer vi spela upp oss till outforskade höjder.