Från Neapel till Rom
Betyg 3
Svensk biopremiär 8 oktober 2021
Regi Daniele Luchetti
Medverkande Alba Rohrwacher, Luigi Lo Cascio, Laura Morante, Silvio Orlando, Giovanna Mezzogiorno
En äktenskaps- och skilsmässodrama om tvåbarnsföräldrarna Aldo och Vanda. Filmen är välgjord med duktiga skådespelare som känns väldigt äkta. Den är absolut sevärd även om jag känner mig lite fundersam efteråt och tycker den enbart lyfter fram de mörka delarna. Filmskaparen gör ett medvetet val av vilka delar av relationer som ska visas upp och jag känner att det är ett sätt att överdriva det mörka och dölja det positiva.
Filmen börjar med en lycklig scen då familjen verkar vara på en fest som har med karneval att göra. Föräldrar dansar och ser lyckliga ut och barnen leker och skuttar. Men när de kommit hem och barnen lagt sig brakar det lös. Aldo berättar för Vanda att han varit otrogen. Vanda reagerar splittrat, hon blir både djupt sårad men samtidigt vill hon inte förlora familjelivet. Hon både slänger Aldo men vill samtidigt behålla honom. Det är skrämmande hur just en reaktion i någon minut kan påverka hela livet efteråt.
Filmens handling står under det tidiga 1980-talet och fortsätter 30 år framåt. Familjebanden är starka men samtidigt finns där mycket hjärtesorg och bitterhet.
En av filmens mest intressanta delar är skildringen av föräldrarnas olika karaktärer. Aldo arbetar som journalist på radio där han pratar om litteratur. Han är lekfull och berättar gärna spännande sagor för barnen, han är mjuk mot barnen. Vanda är hårdare, speciellt mot dottern Anna. Sonen Sandro verkar stå moderns hjärta närmare. Vanda blir väldigt deprimerad och styrs av djupa ångestkänslor. Aldo är mer lättsam och verkar inte ens kunna visa ilska, förmodligen ljuger han ofta för sig själv.
Det finns en hel del aktuella filmer och tv-serier kring liknande tema. En ny version av Ingmar Bergmans Scener ur ett äktenskap som serie på HBO bland annat. Skilsmässor och separationer är vanliga teman i relationsdraman. Givetvis eftersom det är något som berör oss alla i våra liv.
Det som stör mig och gör att filmen inte får ännu högre betyg beror på:
1. Vi får i stort sett bara se klipp ur deras samlivs jobbigaste situationer, de stora grälen, förutom inledningsscenen då de utstrålar glädje.
2. Reaktioner hänger lite för mycket i luften. En del får vi förklaring på men det mesta lämnas till vår egen fantasi. Jag tror det är medveten från regissörens sida. Det gör att var och en kan sätta in det som hände i sina egna liv och/eller betrakta och tolka det utifrån egen erfarenhet. Den som skiljt sig och ser skilsmässan som något positivt ser nog mest det mörka och negativa i relationen, det förljugna eller illusionerna. Men den som levt i ett förhållande länge har ofta lärt sig att allt i livet innehåller motgång och medgång, alla människor har olika sidor och inget är för alltid en rosenröd dröm och det mesta har bara svärta och ljus. Därmed återkommer vi till punkt 1. Vi får inte se det ljusa som troligen också finns i relationen. Varför håller de trots allt ihop?
Lite bakgrundsfakta om filmen:
Från Neapel till Rom är regisserad av den italienska regissören Daniele Luchetti som har hyllats för sina filmer La Nostra Vita och Min Bror är Enda Barnet. Filmen är baserad på den storsäljande romanen Band: en äktenskapsroman av Domenico Starnone, en av Italiens mest uppburna moderna författare. Det är även den första italienska filmen på 11 år som har fått äran att inviga Venedigs filmfestival där den fick ett strålande mottagandet av såväl kritiker som publik.
