Vi har en påve!
Betyg 4
Svensk biopremiär den 4 november
Reglerna kring hur en ny påve inom katolska kyrkan utses är mycket noggranna och följs rigoröst. Kardinalerna som ska välja är inlåsta i ett rum, ingen annan får komma dit och när de enats om en ny påve signaleras det med en vit rök och därefter klockringning.
Människor samlas i massor i Vatikanen utanför huset där kardinalerna är samlade och där finns stora pressuppbåd. För många människor inom den katolska världen är påvevalet en megastor händelse.
Den italienska regissören Nanni Moretti har regisserat en slags satir kring hur påvevalet går till. När kardinalerna inte kan enas eftersom det finns flera favoriter blir helt oväntat en annan kardinal vald, Melvin. Han blir chockad och vill inte. Han blir iklädd de förnäma påvekläderna och ska gå ut på balkongen och ta emot folkets jubel och välsigna folket. Han får då en panikattack och vägrar.
Reglerna är tydliga – det går inte att ersätta honom med någon annan. Han måste få hjälp, en framstående psykiatriker tillkallas.
Bildmässigt är det en fantastiskt snygg film och en rolig film. Jag uppskattade att filmen inte skildrar katolska kardinaler som genomelaka psykopater. Tvärtom reagerar säkert en del på att kardinalerna är lite för sympatiska, att de skildras som en stor skock snälla äldre farbröder. Men jag tycker det finns religionskritik, fast under ytan. I bilderna när en av vakterna får spela påven. Eller som när psykiatrikern har kallats till påven. Han får inte ens träffa påven ensam och han får inte tala med den nyvalde påven om sex eller förträngda behov, helst inte om drömmar och inte för mycket om barndomen. Vad finns då kvar att prata om när kyrkan lagt ut sitt filter?
Nu ska jag inte avslöja mer, för att inte berätta för mycket om hur filmen utvecklas.
Det är en rolig, varm film, men absolut inte världens vassaste religionskritik. Den som vill att katolska kyrkan till varje pris ska skildras med hårda ord ska undvika denna film. Men det betyder inte att kritiken inte finns, den smygs in på ett mer försåtligt sätt.
Habemus papam/Italien/ 2010
Längd: 105 min
Regi: Nanni Moretti
Manus: Nanni Moretti, Francesco Piccolo, Federica Pontremoli
Medverkande: Michel Piccoli, Nanni Moretti, Jerzy Stuhr, Margherita Buy
Foto:A llessandro Pesci
Ljud: Allessandro Zanon
Klipp: Esmeralda Calabria
Läs även andra bloggares åsikter om film, filmrecension, påve, religion, katolska kyrkan