Minister Annie Lööf gick ut med stora gester och förklarade hur oanständigt och gement det var av Tillväxtverket att slösa med skattebetalarnas medel och att Tillväxtverket bröt mot de tydliga reglerna för hur sådana festligheter ska betalas. Att hon själv och hennes departement gjort likadant, fast inte i lika stor skala, är rätt skrattretande. Ministern blir en rätt löjlig figur. Men det allra värsta i den här historien är inte att näringsdepartementet varit nonchalanta och slarvat mot reglerna. Den stora skandalen i sammanhanget är hur näringsdepartementet agerade när medier bad att få tillgång till redovisningen.
Som DN tar upp i sin ledare:
Offentlighetsprincipen är en hörnsten i den svenska demokratin. Medier och andra intresserade ska kunna hämta information i olika frågor, oavsett vad myndigheterna själva väljer att informera om. Detta skriver regeringen själv på sin hemsida.
Blotta misstanken att höga politiska tjänstemän försöker försvåra mediernas granskning och kommer med undanflykter är allvarlig. Informationskulturen på regeringskansliet framstår som ett betydligt större problem än dess representation.
Fakta är att när Aftonbladet bad att få ut nöringsdepartementets redovisning över sina festligheter då kontaktade tjänstemännen de politiska ansvariga som fick flera dagar på sig att kontakta politikerna som kunde skynda sig att betala in vad de glömt och därmed åtgärda sakerna.
Dessutom kontaktade näringsdepartementets pressekreterare en journalist på Dagens Eko som kunde komma före Aftonbladet och redovisa en tillrättalagd nyhet. Som DN uttrycker det:
I sin iver att desarmera nyheten ringde en av Annie Lööfs pressekreterare upp en betrodd reporter på Dagens Eko och talade om att departementet, på eget initiativ, gått igenom räkenskaperna och rättat till eventuella felaktigheter.
Jag undrar hur det känns för en journalist att vara en av regeringen betrodd journalist. Att vara på så god fot med regeringen att hen förväntas skriva vad regeringen vill ha förmedlat. Där någonstans har väl journalistiken kantrat. Journalistik ska granska makthavare.
Röda Berget har också skrivit om detta liksom Martin Moberg.
Läs även andra bloggares åsikter om skandal, Annie Lööf, demokrati, censur, offentlighetsprincipen, medier, mediekritik Dagens Eko