Kungliga biblioteket

Jag har läst boken ”Att alltid göra och tänka det olika, Siri Derkert i 1900-talet”, utgiven av Kungliga Biblioteket 2011. Boken är en antologi och den innehåller artiklar av ett flertal forskare vid bland annat Stockholms och Uppsala universitet och Södertörns högskola. Man har haft ett gediget material att ösa ur från ett omfattande personarkiv innehållande anteckningar, fotografier, tidningsurklipp, brev mm, som donerats till Kungliga Biblioteket bland annat av sonen Carlo Derkert.

Siri Derkert är en intressant konstnär så till vida att hon varit verksam under så gott som hela 1900-talet (hon föddes 1888 och dog 1973). Hon har då såväl påverkat som påverkats av tiden, som varit oerhört omvälvande med två världskrig och en enorm teknisk, medial och social utveckling

Boken tar upp olika aspekter på Derkerts liv, både ur privata och konstnärliga perspektiv. När hon i början av 1900-talet födde sina tre barn utan att vara gift, var ju kutymen i tiden, i alla fall för borgerliga familjer, att lämna bort barnen till fosterhem och hålla födslarna hemliga. Detta gjorde även Siri Derkert, även om hon senare har beskrivit sig som radikal i fråga om kärnfamilj och äktenskap. Men det är ju inte så lätt att helt ensam gå emot normer i sin tid, det var dock ett medvetet val från hennes sida att prioritera sitt konstnärskap framför sitt moder- och hustruskap.

Artikeln om Siri Derkerts offentliga konst av Jessica Sjöholm Skrubbe innehåller historiken kring den modernistiska konsten i det offentliga rummet, som Derkert var med om att introducera i mitten av 1900-talet. Konsten skulle demokratiseras och bli en del i den offentliga debatten.  Men hennes offentliga utsmyckningar i tunnelbanan i Stockholm kom att bli kontroversiella i och med att de innehöll för tiden inte acceptabla uttryck för politiska ställningstaganden för fred och frihet, mot kärnvapen och med tydliga antydningar om socialistiska preferenser. Även kvinnosaksfrågan stod i centrum och Derkert lät i sin konst påvisa att nära relationer och privatliv var viktiga och att hon ville jämställa vardagsliv och samhällspolitik.

Mycket intressant är kapitlet om Siri Derkerts politiska engagemang och samhällsvetenskapliga studier av Martin Gustavsson. Derkert var under fem år på 1950-talet ordförande för Stockholmsavdelningen av SKV (Svenska Kvinnors Vänsterförbund) och därför särskilt intressant för säkerhetspolisen, vars övervakningsmaterial Gustavsson nu kommit i åtnjutande av.  Innan dess hade hon studerat vid de radikala skolorna Fredshögskolan och Kvinnliga Medborgarskolan. Ur Derkerts föreläsningsanteckningar från dessa skolor sammanfattar Gustavsson hennes tankar och vunna insikter om förutsättningarna för en varaktig fred och ett sant demokratiskt samhälle. För Derkert var det viktigt att inte bara förstå och förklara världen utan också att förändra den i grunden. Ett av spörsmålen för Gustavsson är om freds- och anti-kärnvapenrörelserna kunde vara täckmantel för kommunistisk verksamhet, vilket ofta antogs av säkerhetspolisen. Artikelförfattaren anser sig dock ha kommit fram till att Siri Derkerts engagemang var äkta och att hon tillägnat sig detta genom sina livserfarenheter och studier.

I andra välskrivna avsnitt i boken får vi bland annat ta del av Siri Derkerts resa till Alger 1914, en resa som blivit mycket betydelsefull för hennes konstnärliga utveckning, och hennes intresse för avantgardistiskt mode och teaterkostymer. Hennes egen klädstil utvecklades med tiden från feminint bohemisk till en mer maskulint förenklad, mer och mer androgyn stil. Samma utveckling kan även synas i hennes konstnärliga uttryck, från det dekorativa mot det äkta och verkliga.

Mot slutet av 1950-talet expanderade massmedierna – dags- och veckopress, radio, tv. I Mats Rohdins kapitel får vi läsa om hur Siri Derkert tar till sig dessa medier och använder dem till att föra ut sitt politiska budskap till folket. Mycket målande beskrivs tevedebatten ”Hänt i veckan” från 1962 mellan högerpolitikern Patrik von Ossbahr och Siri Derkert med Ulf Thorén som programledare.

Boken bjuder på givande läsning för den Siri Derkert-intresserade och den ger en god bild av hennes mångsidighet. Varje artikel avslutas dessutom med en mängd fotnoter och litteraturhänvisningar för den som vill läsa och lära mera om den fascinerande konstnären.

Vivian Gustin

Boken Att alltid göra och tänka det olika finns att köpa i Kungliga bibliotekets butik och i Moderna Museets butik i Stockholm.

Kungliga biblioteket har också en webbutställning med samma namn.

Siri Derkert  också aktuell med en utställning på Moderna Museet.

Läs även andra bloggares åsikter om Siri Derckert