Runtom i Stockholms förorter har ungdomar de senaste åren startat nya tidningar. De tycker att man tidigare fått en alltför negativ bild av områdena, berättar Dagens Nyheter som i ett reportage träffat tjejerna som i Husby driver tidningen Nuförtiden.
DN har varit på ett redaktionsmöte med sex av tjejerna bakom tidningen, de är mellan 15 till 21 år. En av dem gör en artikel om Facebook:
–?Jag tänkte skriva om Facebook, att många är så beroende, säger Zeynep Yilmaz.
–?De sitter uppe halva natten och sen orkar de inte träffa sina kompisar eller släktingar dagen därpå. Och så vill jag göra en text om varför man blir kriminell. Det har jag undrat över länge, fortsätter hon.
En annan av tjejerna ska göra en jämförelse mellan olika förorter. Någon annan ska skriva om de offentliga nedskärningarna i området. Det som förenar dem och flera andra liknande tidningsprojekt i förorter till Stockholm är att de vill ge en annan bild av förorten än den negativa som de upplever att traditionella medier oftast ger. Det är intressant att de alla satsar på papperstidningar, trots att det egentligen skulle vara mycket billigare att göra webbtidningar.
–?Är det på papper är det påriktigt. Allt händer på internet ändå, i alla fall för oss ungdomar. Vi är ute på Facebook, vi msn:ar och mejlar, en stor del av vår värld är där. Vi behövde något mer äkta, något som man kan se och ta på, det blir mer på allvar då, säger Ailin Moaf.
Att en tidning på papper respekteras mer än en webbtidning- är det så? Jo, i många sammanhang är det så fortfarande så. Vi på Kulturbloggen.com har märkt det i en del sammanhang. När Ozzy Osbourne var på Sweden Rock fick inte alla ackrediterade fotografer fotografera hans konsert utan Ozzys manager valde ut tidningarna vars fotografer fick äran att plåta Prince of Darkness.
De som valdes ut var papperstidningar och tidningar med order ”rock” i sitt namn.
Vi märker också att annonsörer mycket hellre betala 100.000 för att ha en annons i en tidning som har en upplaga på 20.000 än köper en annons för 1.000 kronor på ett webbplats med 200.000 besökare.
Papperstidningarna är inte bortsorterade än, inte alls. Och när de unga i förorterna vill göra en tidning som ska få respekt väljer de att göra den i papper.
Vad betyder det? Håller pendeln på att slå tillbaka, är ungdomar trötta på webben? Eller ser de på webben som något som är till för Facebook, mail och kortare inlägg på Twitter och papperstidningar för längre artiklar och mer djuplodande diskussioner och reportage?
Fakta från DN om några av förortstidningarna som drivs av ungdomar:
Nuförtiden drivs av Megafonen, en ungdomsorganisation som vill öka inflytandet för ungdomar i Järva (det vill säga Stockholmsförorterna Rinkeby, Tensta, Hjulsta, Kista, Husby och Akalla). Den görs av tio sommarjobbande ungdomar, och kommer att tryckas i 25.000 exemplar och delas ut till unga i Järva i augusti.
Lokala tidningar som görs av ungdomar i Stockholms förorter har funnits i omgångar. Några – som Shoo i Botkyrka, 128 i Skarpnäck och Vår Linje i Rinkeby – har precis som Nuförtiden gjorts av unga sommarjobbare, vars löner har finansierats med hjälp av kommunala medel.
Andra tidningar som drivs av ungdomar (eller där unga är skribenter och fotografer) är Fokus Fisksätra i Nacka och South West i stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör.
Norra Sidan är en gratis lokaltidning som sedan i mars i år delas ut i Järva varannan vecka, upplagan är 38.000 exemplar. Förlagan är Södra Sidan som sedan 2006 ges ut i söderförort och arbetar med så kallad medborgarjournalistik.
Här finns webbversionen av Södra Sidan.
——–
Läs även andra bloggares åsikter om ungdomar, förorter, tidningar, medier, Södra sidan, Nuförtiden, Järva, Megafonen, Norra Sidan
