Bild: Miklos Szabo
Musikalpremiär på Evita på Det Ny Teater i Köpenhamn 23/1-2014
Musik: Andrew Lloyd Webber. Sångtexter: Tim Rice. Översättning till danska: Karen Hoffmann
Dagen efter premiären på Andrew Lloyd Webber/Tim Rice musikal/rockopera nynnar jag fortfarande på ledmotivet “Don´t cry for me Argentina”, men den melodin, som ju upprepas vid ett antal tillfällen är egentligen också det mest positiva jag kan skriva om denna storsatsning.
Evita har jag upplevt vid flera tillfällen tidigare och senast när den gick med Charlotte Perrelli på Malmö Opera, men också ett par gånger i London. Evita, är om jag minns rätt skrivit för Elaine Page och hon är också en av de artisterna som jag har lyssnat på som tillfullo behärskar det sångliga på dess olika nivåer.Men jag är inte säker på om jag faktiskt har upplevt henne i verkliga livet, men jag har lyssnat på henne gång på gång.
Evita sjöngs av Charlotte Guldberg och det är en sångerska som jag varken har hört talas om eller ännu mindre lyssnat på tidigare. Hon har ju haft stor framgång i tidigare uppsättningar på Det Ny Teater, men alldeles bestämt gjorde hon det inte särskilt bra eller övertygande. Enligt min mening lyckades hon inte ens att klara av “Dont cry for me Argentina” på ett bra sätt även om det i just denna melodi hörs att hon har flera av de förutsättningar som krävs. I övriga nummer sjöng hon för det mesta så högt att det inte blev njutbart, med några få undantag.Ja, jag vet att partiet ligger högt, och jag kommer nog alltid att föredra Elaine Page´s tolkning. Rent sceniskt gjorde Charlotte Guldberg en utmärkt och mycket väl godkänd insats.
Juan Peron sjöngs av en annan för mig okänd skådespelare Jesper Lohmann, ja sjunga är kanske att säga för mycket, men han gjorde ju i alla fall ett försök. Precis som sin motspelare Charlotte Grundberg är han i grunden skådespelare och jag funderar fortfarande på varför det Ny Teater använder sig av två “sjungande” skådespelare för att besätta de två viktigaste rollerna i detta verk?Visst kan man göra en uppsättning med olika utgångspunkter, men för min del är det i alla fall musiken och det sångliga som är det viktigaste för en stor upplevelse.
Som berättaren Che upplevde vi Tomas Ambt Kofod och utan hans medverkan hade det förmodligen inte blivit någon större upplevelse överhuvudtaget. Kort sagt han är kvällens stora behållning och en orsak till att uppleva föreställning ytterligare en gång längre fram.
En annan sångare, som jag nog också hörde för första gången var Magnus Vigilius som sjöng Magaldi´s parti och fick vi uppleva en riktigt fin sånginsats, men tyvärr var hans insats begränsat till ett par tillfällen, men i motsats till Lohmann var han också utmärkt sceniskt, vilket ju också Tomas Ambt Kofod var.
Det musikaliska framförandet var säkert som det skulle vara åtminstone om jag utgår från att Evita i denna uppsättning är som en rockopera för begreppet rockmusikal existerar kanske inte, men jag anser att orkestern spelade alldeles för starkt och där tänker jag särskilt på blåsarsektionen och trummor. Det borde vara både möjligt och önskvärt att ge ett större utrymme för stråkmusikerna i orkestern. Det är kanske av den anledningen som jag upplever att Charlotte Guldberg sjöng på det sätt hon gjorde?
Det bästa med föreställningen var den fantastiska scenografin och kostymerna får också högsta betyg. Det var som att uppleva en film fast på teatern. Ensemblen gjorde också en mycket fin insats såväl sångligt som dansant, men det är å andra sidan inget ovanligt när det gäller uppsättningar på Det Ny Teater.
Avslutningsvis var det totalt sett ingen större musikalupplevelse, men det innebär inte att jag kan tänka mig att uppleva föreställningen ytterligare en gång, längre fram. Min mediokra upplevelse på premiären kan ju bero på att varken jag eller kärleksparet var i bästa form. För sångarnas del kan det ju handla om ren premiärnervositet till exempel.
Recensioner
Hans Bjerregaard i Extrabladet
Produktionsteam
Regi: Daniel Bohr
Koreografi: Adam Cooper
Musikalisk ledning: Per Engström
Scenografi: Paul Farnsworth
Ljusdesign: Jason Taylor
Ljuddesign: Gregory Clarke
Medverkande
Eva Perón: Charlotte Guldberg
Överste Juan Perón: Jesper Lohmann
Che: Tomas Ambt Kofod
Magaldi: Magnus Vigilius
Ensemble
Jesper Paasch – Anne Suppli
Joel Brekke – Rønnaug Sundling
Matthew Bailey – Randi Winther
Kristian Jensen – Ulla Sell
Martin Loft – Kristine Marie Brendstrup
Jonas Holst – Lina Löfgren
Steffen Hulehøj Frederiksen – Anete Lotus Jensen
Simon Nølers Anais Lueken
Morten Daugaard – Sara Ollinen
Martin Skriver – Cecilie Thiim
Peter Persson – Nina Maria Lybæk
Barn
Alessia Spadoni Charquero – Olivia Chanel Nielsen
Molli Malou Kammer Nagan – Rigmor Marie Glipsrtup
Laura Wendel Nielsen Thygesen – Nikolai Havrehed
Carl-Emil Lohmann – Victor Rolf Hallgren Steinrud